Arbetsmarknadens förändringar
Ja, det är väl inte så underligt det när man inte lär människorna i vårt land hur man bättre kan möta upp detta nya arbetsmarknadsfenomen.
Finns det någon som tror att det inte kommit för att stanna?
I fornstora dagar hade ett privat företag sin personliga medarbetarlojalitet riktat mot en majoritetsägare. Man upplevde en trygghet som kanske var särskilt beständig inom industrin. Ägaren kanske t.o.m. hade visat sig och skakat hand med medarbetarna vid något besök. Bolagsförändringar var sällsynta och det var främst den egna lönsamhetsutvecklingen som stod i fokus.
Idag däremot har de privata företagen kanske en tillhörighet till ett större börsnoterat företag och man har ett större antal marknadsintressen att möta upp förväntningar inför. Ägarna är anonyma och otillgängliga för medarbetarna. Förändringar kan ske snabbare, oftare och mer oväntat än tidigare.
Har vi då råd att låta arbetsmarknadsresurserna följa med som brickor i ett spel utan att putsa upp dem för ett mera robust samspel? Jag förespråkar en nationell investering i dessa våra marknadsresurser medan tid är och innan motivation, personliga drivkrafter hinner sina p.g.a. ett passiviserande bidragssystem.
En eventuell investering i våra nationella arbetsmarknadsresurser är självskrivet en satsning på vårt värdefulla humankapital. Ju bättre marknadsindividerna rustas att marknadsföra sig själva desto mindre tid och därmed ekonomi nödgas staten lägga på arbetsmarknadspolitiskt konstgjorda projekt. Dessutom lättar bördan på landets arbetsgivare.
Varför inte? Jag menar, istället för att ödsla tid pengar på kostsamma och tidsödande rekryteringsprocesser som ändå bara är ett spel för gallerierna kan de koncentrera sig på tillväxt och utveckling som gagnar alla.
E Eklund
Andra bloggar om: yrkesutbildning, kompetens, karriär, drivkraft, kontakter, beslutsfattare, arbetslöshet bland invandrare, arbetslösa akademiker, arbetslöshetsproblem, a-kassa, arbetslöshetsersättning.
upplagd av Teame2 @ söndag, augusti 14, 2005
1 kommentarer
1 kommentarer:
Hej E
Den här "Arbetsmarknadens förändringar" har jag hunnit läsa ett par, tre gånger och där finns nytt varje gång. Intressanta reflektioner studsar upp vid vart och ett av de tillfällen jag läser. Är inte van att se på saker och ting så som du tydligen gör. Du liksom vänder på myntet på nåt vis, jag vet inte hur jag ska säga.
Göran Persson har ju prövat att skrämma upp oss genom att likna det nya samhället som växer fram under fötterna där vi står för ett Amerika. Ett Amerika där man måste ta för sig och där alla armbågar sig fram. Egoism. Självbejakande. Låt oss se en framtid an där vi möter entrepenörer som vågar ploga upp nya spår i tillvaron åt oss som inte orkar tänka nytt längre. Tack Elisabeth för din blogg. Den friskar upp och släpper in nytt ljus i tankegångarna i knoppen. Toppen!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida