Acceptera förslag...
… och försök ta dem rakt uppochner för vad de är, även om du väljer att inte ta fasta på dem.
Många gånger försvårar vi vårt eget arbete med att nå våra yrkesmål genom att deppa ihop av oro för den ökande konkurrensen om jobben i samhället.
På avstånd hör vi hur människor pratar om livskvalitet, och hur stressade de är om vartannat. Men vad bryr man sig om sånt när man har det tufft själv?
Befinner man sig i en yrkeslivssituation som påverkar alltifrån privatekonomi till självkänsla kan det vara svårt att förhålla sig till sånt.
Under en period av motgångar i arbetslivet är det rent ut sagt ”skitjobbigt” att få höra från omgivningen om hur viktigt det är att ha ett arbete eftersom det är arbetet som ger mening och tillfredsställelse.
Andras åsikter kan ge vemsomhelst en känsla av grus i skorna när man själv är i mitt uppe i en påfrestande yrkeslivsförändring.
När man har det som jobbigast är engagemanget vanligtvis lågt.
Man känner sig osäker och obeslutsam och då är det svårt, för att inte säga stört omöjligt att begripa hur andra kan vara så positivt inställda.
Goda råd från omgivningen biter inte.
Vår egen situation kan göra oss okänsliga för andras engagemang.
Ibland får det som konsekvens att vi försöker undvika sammanhang som innebär att vi behöver fundera över: ”Hur kan jag hantera det här?”
Inte alla, men många, tappar successivt självförtroende i sin jobbsökningsprocess. Men tillåt dig pröva möjligheten att tänka nytt istället för att älta det som varit svårt. Låt inte känslorna påverka dina möjligheter att kämpa för att nå en (för dig) bättre lösning.
Du är förmodligen mer betjänt av tips och goda råd eller förslag till hur du skulle kunna agera, än av någon som tycker synd om dig.
Är din utgångspunkt negativ sätter du förmodligen inte krokben på någon annan än dig själv och du är värd mycket bättre än så.
E Eklund
upplagd av Teame2 @ fredag, januari 13, 2006
1 kommentarer
1 kommentarer:
Ditt lilla pretto!
Klok och vis som en bok va?
Du har ingen aning om vad du pratar om. Du tror att du vet men du vet inte.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida