Fatta! Arbetsmarknaden har inget att erbjuda.
Vi hör, ser och läser om det omöjliga och hopplösa som arbetsmarknaden har att erbjuda. Ingenting ser ljust ut. Det finns inga jobb. Människor beklagar sig, för hur sjutton ska man kunna söka jobb när det inte finns några jobb att söka?
Arbetslöshetssiffrorna bara stiger. AMS lyckas bara bidra till att 2.8 procent av alla inskrivna når en lösning. Men hur gör då resten av alla de arbetslösa? Hur gjorde de som lyckades? De brydde sig kanske inte fullt lika mycket om att det inte skulle gå, menar jag, men missförstå mig nu rätt...
Har man sett många exempel på hur redan befästa och orubbliga föreställningar hämmar och handlingsförlamar, så begriper man också att sådana inte alltid är behjälpliga för personen i yrkeslivsförändring. Alla fantasier om det omöjliga i situationen gör att faktainsamlandet och analyserna av arbetsmarknaden och egensituationen används som verktyg för att bekräfta sanningar snarare än leda mot ett nytt mål.
Den upplevda möjligheten att ens kunna analysera är naturligtvis en kombination av individuella erfarenheter när det gäller
Helhetsbilden av det som sker på arbetsmarknaden påverkar drivkrafterna att hitta en lösning. Man skulle kunna säga att beroende på hur dynamiskt man uppfattar att omvärlden, alltså hur man upplever att den förändras och utvecklas, avgör hur pass ”bra det går” för honom eller henne med insatserna i den personliga marknadsföringen.
Arbetssökande behöver alltså stöttning i konsten att identifiera faktorer i organisationer som är viktiga utifrån deras vision eller affärsidé. Det ökar chanserna att finna en lösning som passar just honom eller henne. Ingen i yrkeslivsförändring, eller ytterst få, har någon nytta av att fokusera på faktorer som är givna på förhand enligt vad som anses skäligt, typiskt för den och den typen av tjänster
Vem vidgar perspektiv så?
E Eklund
Andra bloggar om: val2006, val06, AMS, Af, politik, val, valet, arbetslöshet, arbetslös, akassa, samhälle, media, outplacement, yrkesutbildning, arbete, jobb
upplagd av Teame2 @ tisdag, januari 24, 2006
1 kommentarer
1 kommentarer:
Svar:
Tjänstemannaorganisationer,fackförbund,företagsledningar och koncerner med erfarenhet av att köpa tjänster som innefattar outplacement- og karriärprogram. Då er det vanlig att kalkylera in investeringskostnaden i insatserna och kunna räkna hem vinningen för alla berörda. Staten och vårs regering har inte såna meriter. Vi näringslivets kunniga ska bli starkare på att beskriva vad vi gör och vad vi har gjort alla år. Jag er VD i ett stort bolag som arbetar internationellt och vi har köpt outplacement med fantastiska resultat. Måluppfyllnaden är bländande, och det E Eklund har du all anledning att berätta och berätta igen. Du har vårs stöd, det vet du.
JT
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida