Långtidarbetslösa är anställningsbara
Underbart att få en vetenskaplig bekräftelse på att långtidsarbetslösa är anställningsbara.
Inte sant? Långtidsarbetslöshet är i allra högsta grad slitsamt och ingenting man skulle vilja drabbas av själv. Det vore väl knasigt att säga något annat och säg den som inte påverkas av bilden av långtidsarbetslöshet. Men tydligen påverkar det varken vår motivation att söka jobb eller vår anställningsbarhet. Rune Åberg, sociologiprofessor vid Umeå universitet sa i en intervju med Martin Viredius:
”Det är inte så att arbetslösa får allt lägre motivation att söka jobb ju längre de går arbetslösa. De söker inte mindre, ger inte upp” I intervjun tillbakavisade han alla påståenden om att aktiviteten skulle minska efter några månaders arbetslöshet för att sedan öka drastiskt i samband med att a-kassedagarna började ta slut. Rune Åberg förklarade: ”Vår forskning visar på en hög och jämn aktivitet.” Vidare sa han att arbetslösa ” påverkas själva av bilden av långtidsarbetslöshet. Det sägs ofta att långtidsarbetslösa inte är anställningsbara. Det är inte sant. De vi undersökt är oftast klart anställningsbara och lämpar sig alldeles utmärkt för olika typer av jobb. Och de vill ha arbete.” Nu har jag inte tagit del av forskningsresultaten som visade att aktiviteterna höll bibehållen hög och jämn kvalitet och undviker därför att försöka kommentera de specifika fallstudierna. Jag för min del baserar mina åsikter på egna lärdomar. Mina erfarenheter av att ha samarbetat med hundratals arbetssökande människor har fått mig att förstå hur tufft det är att bibehålla jämn kvalitet i insatserna. Lång väntan på svar i rekryteringsprocesser, känslan av socialt utanförskap och upprepade ”nej - vi har valt att gå vidare med andra sökande…” sänker självkänslan i processerna. Jag har mött oro, farhågor och rädslor bland såväl ”borgare som bönder” om ni tar den metaforen med en liten nypa salt. Jämn kvalitet? Jag glädjer mig med dem som lyckas bibehålla den. På motsvarande sätt sörjer jag med dem som fortsätter söka jobb och skicka iväg sjuttio, åttio intresseanmälningar om jobb utan att få något. Jämn kvalitet? Kvalitet i en passiv väntan på att någon annan ska ta beslut? Okej. Långtidsarbetslösa kanske inte får lägre motivation att söka arbete ju längre de går arbetslösa. Det är antagligen inte tiden i sig som påverkar och enligt Rune Åberg ej heller motivationen att söka som blir påverkad. Motivationen att söka jobb kan bestå över lång tid. Så långt kan jag hålla med, men jag är övertygad om att yttre faktorer påverkar individen. Merparten av dem jag mött som berättat sin privata arbetssökningshistoria beskriver svårigheterna med att hålla modet uppe när man söker jobb men väljs bort. Därtill påverkas vi alla av den omfattande omvärldsanalysen. Vi är fullmatade med arbetsmarknadens politiska budskap: "Arbetsmarknaden är kall hård och orörlig. " eller "Arbetssökande är svårplacerade. " Och hör hur politikerna predikar: ”Vi måste pressa ner arbetslösheten.”
Vad säger du? Oerhört upplyftande. Tänk jag tycker för min del inte att det här duger.
Vi måste lyfta de arbetssökande och utgå från att alla är anställningsbara.
E Eklund
upplagd av Teame2 @ fredag, oktober 14, 2005
1 kommentarer
1 kommentarer:
Aktiviteterna ser ut att öka drastiskt inför a-kassetidens slut. Om man ser det ur AF:s synvinkel. Af ser inte var en långtidsarbetslös gör under perioden dessförinnan mer än enstaka rapporteringar till deras register. /HL
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida