Anti-söka-lediga-platser-kampanjen
Sluta tjata om matchning till lediga platser - börja tala om individanpassad personlig marknadsföring
Att söka jobben som annonseras eller att söka jobb med den så kallade matchningsprincipen innebär att utsätta sig för jämförelse. Dels jämförelse med arbetsgivarens kravspecifikation som innehåller en rad olika krav på fackkunskaper, behov av en viss erfarenhet och sist men inte minst önskemål om en viss personlighetsprofil. Där jämförs du som sökande med en färdig önskelista som rekryteraren använder som sökmall för att sålla agnarna från vetet. Därtill jämförs du som sökande med andra såklart. Hundratals andra sökande kan det vara till en och samma lediga plats. Vi utsätter arbetssökande för hård selektering. Sökmetodee med hänvisning till annons på det vis AMS arbetar leder till 2.8 procent av alla anställningar.
Vad innebär statistiken för en enskild arbetssökande?
Föreställ dig tre ordinära rum på arbetsförmedlingen. Tänk dig sedan att de tre rummen rymmer trettiotre personer i vardera. När arbetsgivaren gör ett val och får ta ut en person ur vart och ett av rummen föredrar arbetsgivaren en helsvensk trettioåring med de bästa av de för platsen krävda fackkunskaperna. En person med för honom/henne fördelaktiga erfarenheter. Arbetsgivaren föredrar en frisk person med god fysik och vårdad klädsel. Arbetsgivaren väljer en individ som överrensstämmer med, alternativt kompletterar, den grupp av anställda han/hon redan har. Endast en person från vart och ett av rummen får jobb via annons eller enligt den så kallade matchningsprincipen som handlar om urval. De övriga trettiotvå i respektive rum på arbetsförmedlingen utgör tillsammans en skara på nittiosex personer som tillsammans med en av arbetsförmedlingens handläggare motsvarar den statistiska andel på drygt nittiosju procent som får jobb på annat sätt än genom matchning. Om dessa nittiosju som valdes bort av arbetsgivaren är okunniga om hur man får jobb genom personlig marknadsföring, då riskerar de att bli kvar hos AMS. Länge!
Vad innebär statistiken för en enskild arbetssökande?
Föreställ dig tre ordinära rum på arbetsförmedlingen. Tänk dig sedan att de tre rummen rymmer trettiotre personer i vardera. När arbetsgivaren gör ett val och får ta ut en person ur vart och ett av rummen föredrar arbetsgivaren en helsvensk trettioåring med de bästa av de för platsen krävda fackkunskaperna. En person med för honom/henne fördelaktiga erfarenheter. Arbetsgivaren föredrar en frisk person med god fysik och vårdad klädsel. Arbetsgivaren väljer en individ som överrensstämmer med, alternativt kompletterar, den grupp av anställda han/hon redan har. Endast en person från vart och ett av rummen får jobb via annons eller enligt den så kallade matchningsprincipen som handlar om urval. De övriga trettiotvå i respektive rum på arbetsförmedlingen utgör tillsammans en skara på nittiosex personer som tillsammans med en av arbetsförmedlingens handläggare motsvarar den statistiska andel på drygt nittiosju procent som får jobb på annat sätt än genom matchning. Om dessa nittiosju som valdes bort av arbetsgivaren är okunniga om hur man får jobb genom personlig marknadsföring, då riskerar de att bli kvar hos AMS. Länge!
Rummen fylls ständigt på med fler, och undan för undan väljs tre nya personer ut. Enligt statistiken kan bemanningsföretagen och rekryterare, med hänvisning till sina färdiga nätverk, plocka ut ytterligare fyra personer ur varje rum. Tolv personer utav det ursprungliga hundratalet har sannolika möjligheter att väljas. Resten blir kvar hos AMS eftersom ingen berättar hur de skulle kunna göra för att nå ut i jobb. Hur mår dessa arma människor efter att gång efter annan inte bli vald?
”Välfärdssystemet får oss att må skit”
Skrevs av Mia Odabas i en artikel publicerad 12 november
Mia Odabas hänvisar i artikeln till en rapport som Mikael Holmqvist, docent på Stockholms universitet har sammanställt. Mia skriver:
”Välfärdssystemet får oss att må skit”
Skrevs av Mia Odabas i en artikel publicerad 12 november
Mia Odabas hänvisar i artikeln till en rapport som Mikael Holmqvist, docent på Stockholms universitet har sammanställt. Mia skriver:
” I `Från arbetsför till arbetsbegränsad´ berättar Holmqvist en skrämmande historia om hur välfärdssystemet – som en gång skapades för att ta hand om och rehabilitera arbetshandikappade – idag är en av de största bovarna i själva skapandet av alla våra arbetshandikappade.”
Hon fortsätter:
”Holmqvist har studerat människor i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och intervjuat personer från arbetsförmedlingen, Samhall och arbetshandikappade. Och det han hört och sett ligger långt under mänsklig värdighet: arbetsförmedlare som tvingar arbetssökande att skriva sig själva som arbetshandikappade för att förmedlingen måste nå sina verksamhetsmål.” I artikeln får man förståelse för hur det går till inom AMS:”Invandrare med språksvårigheter blir klassade som arbetshandikappade, personer som varit långtidsarbetslösa anses ha sämre förmåga att få och behålla ett arbete – och etiketteras som arbetshandikappade. Människor med låg utbildning är också arbetshandikappade, liksom personer i glesbygd där antalet arbetstillfällen är få, ja till och med överviktiga personer har stämplats som arbetshandikappade.”
AMS klassar dessa människor som arbetshandikappade. Förmodligen har de problem att hantera dem i sin strukturerade matchnings-struktur eftersom de inte matchar arbetsgivarnas kravspecifikation och därför hela tiden blir kvar bland dem som inte väljs ut i jämförelse med andra. Vad hindrar AMS från att erbjuda dessa människor en förmåga att personligen marknadsföra sig själva? Alla behöver rustas med kunskaper om hur man skapar egna förutsättningar att lyckas nå jobben som inte annonseras.
AMS klassar dessa människor som arbetshandikappade. Förmodligen har de problem att hantera dem i sin strukturerade matchnings-struktur eftersom de inte matchar arbetsgivarnas kravspecifikation och därför hela tiden blir kvar bland dem som inte väljs ut i jämförelse med andra. Vad hindrar AMS från att erbjuda dessa människor en förmåga att personligen marknadsföra sig själva? Alla behöver rustas med kunskaper om hur man skapar egna förutsättningar att lyckas nå jobben som inte annonseras.
E Eklund
Andra bloggar om: yrkesutbildning, kompetens, karriär, drivkraft, kontakter, beslutsfattare, arbetslöshet bland invandrare, arbetslösa akademiker, arbetslöshetsproblem, a-kassa, arbetslöshetsersättning.
upplagd av Teame2 @ onsdag, november 23, 2005
2 kommentarer
2 kommentarer:
Brrr... Får mig att rysa och må illa. Men detta är dessvärre sant.
/Robert
Uppskattar din redovisning med hjälp av de tre rummen. Ärligt talat fick det mig att rygga tillbaka. Va faen håller man på med tänkte man. Dags att försöka jobba på nån ny teknik. Men Eklund. Om man inta har stålar att pröjsa en konsult med då? Hur får man fatt på sökmetoderna utan att punga upp hundratusen? Ringde och kollade med ett par av de där karriärkonsulterna som jobbar med outplacement. Ingen tar emot privatpersoner som en annan tydligen. Så!!
Hur gör man?
Långtidsarbetslös tjänsteman
( 56 år )
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida