Arbetsmarknadsklimatet - spridda skurar
Regnet slår mot rutan men det är faktiskt inte kallt och ruggigt ute. Snarare halvljummet.
Jodå, det är halvljummet året om numera kan man säga. Det finns de som hävdar att vi har ett sprillans nytt klimat i landet och om det pratar vi länge och mycket. Ja, vädret och vårt klimat är alltid ett stabilt och supertryggt samtalsämne. Det berör alla liksom. Ingen som tar illa upp om man klagar över taskigt blåsväder, trist ösregn eller så.
Jodå, det är halvljummet året om numera kan man säga. Det finns de som hävdar att vi har ett sprillans nytt klimat i landet och om det pratar vi länge och mycket. Ja, vädret och vårt klimat är alltid ett stabilt och supertryggt samtalsämne. Det berör alla liksom. Ingen som tar illa upp om man klagar över taskigt blåsväder, trist ösregn eller så.
Hur är det med arbetslösheten och arbetsmarknadsklimatet då?
Njae vet du vad. Då blir det genast lite kärvare va? Lite sådär småkänsligt fortfarande kanske?
Jag tillhör kanske dem som funderar mer än måttligt över den arbetsmarknadspolitiska debatten som vid det här laget skulle storma ikapp med väderleken. Vad blev det av med det undrar jag? Små avlägsna radioglimtar säger då och då lite försiktigt att AMS suger men det är också allt vi hör. Spridda skurar kan man säga. Ta t.ex. Sveriges Radio P4 Västernorrland 2005-10-26. Där och då hördes en röst som sa: ”Liten chans att få jobb via arbetsförmedlingen”. Och det var väl ingen underdrift? Förresten är det bra eller dåligt? Liten chans att får jobb via arbetsförmedlingen är kanske trots allt bättre än vad man från första början skulle kunna ha trott? Eller? Tänker jag fel nu?
”De som inte har egna kontakter kan utestängas för 70 procent av de befintliga jobben.” sa man vidare i P4-sändningen. Ja, så kan man ju också se det, tänker jag som envist har försökt beskriva det faktum att Arbetsförmedlingen endast svarar för 3 procent av alla landets rekryteringar och att 97 procent av alla tjänster som tillsätts i landet sker via kontakter och nätverk på den dolda arbetsmarknaden. Jag håller benhårt fast vid att det är så det förhåller sig, till dess att någon bevisar motsatsen, och ännu har ingen propsat emot. Konstigt egentligen… Nåväl, i Sveriges Radio P4-sändningen hörde man den där dagen i oktober: ”Arbetsförmedlingen menar att man hela tiden söker efter nya jobb men att personalen först och främst behövs för att ta hand om de som besöker förmedlingen.” Tänk jag förstår verkligen inte resonemanget. Vad hindrar oss att kräva uppdaterade kunskaper om hur man når jobben själv istället? Det vore ju klockrent! Ge alla arbetslösa de kunskaper som krävs för att kunna marknadsföra sig själva! Skapa en verksamhet som tillgodoser arbetssökande med moderna sökverktyg och inte de där gamla tradiga kurserna i hur man skriver ett CV och hur man ska agera på en intervju. Hur mycket hjälper det dig om du ändå bara söker jobben du lyckas finna bland annonserna? Störtlöjligt!
Oj då, det var så sant…AMS hade nyligen en massa trevligt att presentera för oss. Jo men visst! De som lyssnade på Sveriges Radio p4 i Jönköping 2005-09-03 kunde höra hur populärt det är att lära sig söka jobb. Fatta! "Det handlar om att kunna sälja sig och för att möta företagens allt tuffare anställningsintervjuer så Arbetsförmedling, Trygghetsrådet och Högskolan satsar på att lära ut hur man gör för att söka jobb." Titta där tänkte jag, dags att vakna nu? Men efter ett tag blev jag varse att det lät bättre än vad det visade sig vara. Under sändningen framgick nämligen att: ”Det handlar om att lära sig skriva en ansökan, fylla i ett så kallat CV, ett papper på utbildningar och arbetslivserfarenhet, rätt och dessutom få träning i att gå på själva intervjun.” Suck... Jaha? Leder det till jobb kan man undra? Personligen är jag skeptisk, men jag är nog yrkesskadad förstås. När ska de göra det som krävs? När ska de arbetlösa vägledas i sjyssta riktningar?
Jag är nästan lika skeptisk till rapporter av det här slaget, men jag bestämde mig för att man får försöka vara glad för det lilla: Fredagen den 11 november 2005 kunde man läsa i Skånska Dagbladet: ”Arbetslösheten minskar”. Vad är det som gör att man undrar om det kan vara alldeles sant? Jodå, det står i tidningen: ”Arbetslösheten minskar i Skurup. Därmed skiljer sig Skurup från grannkommunerna och Skåne i övrigt. Där har arbetslöshetssiffrorna stigit det senaste året.”
För att ösa på med mer AMS-propaganda kan jag upplysa er om att de just nu rapporterar: ”Fler jobb i Dalarna” Javisst. Det står klart och tydligt i Länsarbetsnämndens presentation att Dalarna har fått fler jobb. Under 2005 har 9 400 lediga platser anmälts i Dalarna vilket innebär en ökning med ca 15 procent jämfört med 2004. I den här delen av vårt avlånga land säger AMS dessutom att ungdomsarbetslösheten har minskat. Ja, det var goda nyheter. Avslutningsvis kan jag berätta att den öppna arbetslösheten i Dalarna just nu uppgår till fyra procent av befolkningen enligt AMS uppgifter. Så, jadå arbetsmarknadsklimatet är fortfarande halvljummet.
Oj då, det var så sant…AMS hade nyligen en massa trevligt att presentera för oss. Jo men visst! De som lyssnade på Sveriges Radio p4 i Jönköping 2005-09-03 kunde höra hur populärt det är att lära sig söka jobb. Fatta! "Det handlar om att kunna sälja sig och för att möta företagens allt tuffare anställningsintervjuer så Arbetsförmedling, Trygghetsrådet och Högskolan satsar på att lära ut hur man gör för att söka jobb." Titta där tänkte jag, dags att vakna nu? Men efter ett tag blev jag varse att det lät bättre än vad det visade sig vara. Under sändningen framgick nämligen att: ”Det handlar om att lära sig skriva en ansökan, fylla i ett så kallat CV, ett papper på utbildningar och arbetslivserfarenhet, rätt och dessutom få träning i att gå på själva intervjun.” Suck... Jaha? Leder det till jobb kan man undra? Personligen är jag skeptisk, men jag är nog yrkesskadad förstås. När ska de göra det som krävs? När ska de arbetlösa vägledas i sjyssta riktningar?
Jag är nästan lika skeptisk till rapporter av det här slaget, men jag bestämde mig för att man får försöka vara glad för det lilla: Fredagen den 11 november 2005 kunde man läsa i Skånska Dagbladet: ”Arbetslösheten minskar”. Vad är det som gör att man undrar om det kan vara alldeles sant? Jodå, det står i tidningen: ”Arbetslösheten minskar i Skurup. Därmed skiljer sig Skurup från grannkommunerna och Skåne i övrigt. Där har arbetslöshetssiffrorna stigit det senaste året.”
För att ösa på med mer AMS-propaganda kan jag upplysa er om att de just nu rapporterar: ”Fler jobb i Dalarna” Javisst. Det står klart och tydligt i Länsarbetsnämndens presentation att Dalarna har fått fler jobb. Under 2005 har 9 400 lediga platser anmälts i Dalarna vilket innebär en ökning med ca 15 procent jämfört med 2004. I den här delen av vårt avlånga land säger AMS dessutom att ungdomsarbetslösheten har minskat. Ja, det var goda nyheter. Avslutningsvis kan jag berätta att den öppna arbetslösheten i Dalarna just nu uppgår till fyra procent av befolkningen enligt AMS uppgifter. Så, jadå arbetsmarknadsklimatet är fortfarande halvljummet.
E Eklund
Andra bloggar om: jobb, arbete, arbetsgivare, arbetstagare, AMS, Arbetsförmedlingen, matchning, politik, arbetsmarknaden, valet, valfrågor, riksdagen, arbetslösheten,
upplagd av Teame2 @ fredag, november 11, 2005
3 kommentarer
3 kommentarer:
Lördagsmys väntar säger mina barnbarn. De letar efter lördagsgodis i skåpet.
Idag har jag en speciell önskan. Jag återkommer till den. Nybörjare gör ofta misstag. Själv har jag gjort åtskilliga. Som arbetssökande slog jag på eget bevåg upp dagstidningarna och sökte febrilt efter någon företagsannons som indikerade att man ville anställa en kvinna vars ålder ej bör nämnas. Några sådana förekom över huvud taget ej. Nej, omkring de tjugofem hade varit mera lämpligt det kunde man snart förstå. Min ålder till trots hade jag dock förmånen att erbjudas så kallad karriärvägledning, vilket jag förstått att du förespråkar. Klokt. Det fungerar nämligen alldeles utmärkt att strunta i företagsannonserna. Redan efter drygt fem månader hade jag ett jobb. Ett jobb jag aldrig någonsin hade kunnat föreställa mig att jag skulle ha. Min ålder på papper är sextioett må ni tro. Min önskan är således,
tillskriv varje arbetslös möjligheten att få en handledning, råd och vägledning av en karriärrådgivare. Man kan nå sin barndoms drömmars mål. Det vet jag, eftersom jag själv nådde dit.
Bästa hälsningar
Britta
Tråkigt att man aldrig kommer igång igen. Vet inte hur många jobb det har blivit.*S* Ett par tre intervjuer per hundra inskickade ansökningar. Men e man sur för det? Å nä, för sjutton gubbar
De e bara å fortsätta *L*
Ha de
Silla81
Föredrar vädret då du.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida