Teame2: Jobbet som passar som hand i handske

Redan nu börjar man väl säga "God fortsättning" till alla man möter. Så även till dig som läser den här bloggen. Men nu får det vara bra med hälsningsfraserna. Jag har en annan hälsning och den är till dig som står inför en förändring som den att börja på ett nytt jobb. Vill du ha det där jobbet som skulle passa dig som hand i handske? Är det möjligt? Och i så fall hur gör man för att få det?

Det är fullt möjligt. Och sjuttio procent av alla jobb som tillsätts sker via kontakter och färdiga nätverk. Endast fem till tio procent av alla rekryteringar i landet sker via traditionell jobbsökning som platsannonser i tidningar och på nätet. Det är du själv som avgör hur du vill söka och få jobb. Med stor chans att lyckas eller med liten? Låter frågan fånig? Jaså!? Varför är det då så många som envisas med att söka på det traditionella sättet som inte fungerar särskilt bra?

Låt säga att du vet vad du vill jobba med, men inte hur du ska få ett sånt jobb. Du vet var jobbet finns, inom vilken slags organisation den typen av jobb finns, men du känner varken till hur de rekryterar eller vad du behöver göra för att få ett jobb där. Är du med mig så långt så fortsätter jag. Vi säger att du funderar över att söka sådana jobb om något dyker upp, antingen passivt via jobbannonser á lá 1900-tal eller aktivt via dina egenetablerade nätverkskontakter á lá 2000-tal. Låt dessa tankar ta fäste i din skalle innan du börjar:

arbetsuppgifterna
yrkesområdet
tjänstebeskrivningen
närmste chef
ansvaret
befogenheterna
ägandeförhållandena
bolagsstrukturen
organisationsschemat
ersättningen; lönen och förmånerna
arbetsrutinerna
samarbetet kollegor emellan
arbetsmiljön
trivseln
framtidsplanerna

Varför ger jag dig den här listan? Jo, delvis för att du bättre ska kunna föreställa dig hur du vill ha det. Och dels för att du ska kunna jämföra för och nackdelar med det ena bolaget eller det andra.

Arbetsuppgifterna kan vara av värde att fundera över av många olika skäl. För att nämna några så kan det vara bra att först veta ungefär vad du förväntar dig, vad du vill och absolut inte vill göra. Det kan ju finnas uppgifter som ingår i arbetsuppgifterna på ett företag, men som inte förekommer på ett annat, eftersom de har löst det på något annat sätt. Allsammans kanske påverkar ditt beslut och om du tänkt igenom vad du kan tänka dig och inte så kan du ta ställning till olika jobbförslag. Är du osäker kan du hämta information om vad som ingår i aretsuppgifterna genom att prata med andra som redan idag jobbar med det du vill arbeta med i framtiden. Ju bättre förberedd, desto bättre intryck vid intervjutillfället.

Yrkesomrdet kan vara bra att vara bestämd med i vissa avseenden. Du kanske vill arbeta med försäljning, men absolut inte med att sälja alkohol, droger eller pornografiskt material. Låt inte sådan information bli en chockupplevelse vid ditt första möte med företaget. Se till att veta mycket redan innan du kommer i kontakt med dem personligen. Och tänk gärna igenom sådant som om du kan tänka dig att arbeta inom ett si och så stort geografiskt område. Du kan gå med på X antal övernattningar men helst inte med fler än hundrafemtio övernattningar per år på andra orter i landet och/eller utomlands. Om du är någorlunda klar över vad du vill innan du möter beslutsfattare, kan du argumentera bätte vid en eventuell förhandling.

Tjänstebeskrivningen kan låta gammaldags, men vad jag syftar på är beskrivningen av det tjänst du ska söka. Olika bolag rubricerar tjänster väldigt olika, och en beskrivning av tjänsten inom en organisation kan låta helt annorlunda i en annan. Logistikansvarig t.ex. I ett bolag innebar det at övervaka containerleveranser och se till att de staplades i en viss ordning på de stora uppställningsytorna i hamnen och likaså hur containrarna skulle stuvas ombord på de stora lastfartygen och skeppas vidare. Logistikansvarig på ett annat bolag däremot, det innebar att ha koll på kartonger och inkommande varor till lagret på ett möbelvaruhus. Logistikansvar på ett tredje bolag betydde kontroll av ett personalprogram där denne person höll reda på vilken personal som var schemalagda att arbeta och vilka reserver som kunde sättas in vid belastningstoppar. Rubriken var densamma på alla tre jobben, men innehållet var högst varierande.

Närmste chef, varför ägna min tid åt att bestämma hur en sådan ska vara för att jag ska gilla honom eller henne? Det handlar om så oerhört mycket mer än gillandet. Jag har hört många karriärrådgivare be sina så kallade adepter eller kandidater beskriva hur de vill att deras närmste chef ska vara och därefter uppmuntrat dem motivera sina svar. Flera kan ha fått lämna sitt förra arbete p.g.a problem med densamme. De hade kanske hade erfarenhet av ett anal mycket bra chefer respektive chefer som varit helt annorlunda, för att vara diplomatisk i beskrivningen. Det kan t.ex. påverka en intervjupresentation till ens nackdel att tala direkt illa om den forne chefen. Den som intervjuar kan vara din framtida chef och denne kanske tänker att om du talar du illa om din förre chef med interjuaren, så kanske du i nästa steg talar illa om intervjuaren = din blivande chef med nästa beslutsfattare. Långsökt? Okej, men så kan det uppfattas, så kan man undvika det så är det bra. Om du vill prata av dig om din förre chef som var så himla kass, så gör det med dina närmaste vänner där du vet att informationen stannar. Många säger att valet av närmste chef är avgörande för såväl trivsel, laganda som mycket annat av värde för dig som anställd.

Ansvaret kan variera. Variationen mellan bolag men även inom samma bolag beroende på i vilket land ägarna sitter eller hur organisationsschemat ser ut. Iland finns det officiella ledare helt i enlighet med det organisationsschema man visar på företagets hemsida, men i verkligheten är ansvaret och beslutsvägarna helt andra. det är sådant man inte kan läsa sig till eller ta reda på i årsredovisningarna. Du måste komma i kontakt med anställda, och först vid ömsesidig tillit kan sådant avslöjas. Om ens då. Och beroende på bransch, företag och ägandeförhållanden kan ersättningsnivåer och förmåner m.m. skilja sig åt markant.

Kom ihåg att inom den offentliga sektorn har du rätt att förhöra dig om löner och t.o.m. fråga enskilda personer vad de tjänar. Det är offentliga uppgifter, men du kanske ska vara föroktig ändå. Det är inte alla som anser sig vilja berätta ändå. Inom den privata sektorn däremot, råder jag dig att undvika att fråga rakt ut. Om du vill veta, så fråga generellt och be om löneintervall hellre än precisa löneuppgifter. Ett fantastiskt bra sätt att få veta exakta löner eller lönenivåer inom olika områden är att vända sig till fackförbunden. Inte till fackombuden på bolagen utan de fackliga organisationerna som står bakom respektive arbetsområde och tjänst då såklart.

Arbetsmiljön, trivseln och de andra punkterna på listan... Ja, med arbetsmilö menas naturligtvis inte bara om organisationerna du söker dig till har egonomiska möbler, eller god ventilation av luften. Inte heller om inredningen är femtiotals-retro eller ultramodernt psykedilisk. Om lokalerna är ljusa och öppna eller att man ska arbeta i fönsterlösa bunkrar i underjorden. Med arbetsmiljö menas så mycket mer. Och bara du vet hur du skulle vilja ha det. Visualisera om du kan, fantisera och försök skapa dig en bild av miljön du ska spendera så många timmar om dagen i. Sedan kan du leta efter just det du vill ha. Låt inte andra skapa dina föreställningar och visioner, med hämta gärna kunskaper genom att fråga och fråga. Jag åkte med en taxichaufför i höstas som på fråan om hon trivdes med sitt jobb, svarade genom att slå ut med armen i en gest mot vindrutan "Titta bara här och bedöm själv!" sa hon. Jag tittade ut och såg en underbar vy, över slätter åkermark, skogspartier och en skymt av havet alldeles intill. Där i en liten vik blänkte vattnet och flytvästriggade barn sprang med hinkar och metspön på långbryggan. Hennes arbetsmiljö var densamma om man bara tittade i bilen, men lyfte man blicken och kikade bortom motorhuven såg man detta magiska panorama som ständigt förändrades.

Allt du förberett på listan innebär fördelar för sig då du säker jobb. Att ha funderat över ett och annat och sedan läst på och inhämtat information från olika håll kan underlätta vid dina intervjutillfällen. Ha i minnet att vi hela tiden pratar om möten du själv har inbjudit till. Inte ett sånt där traditionellt möte där du har "kallats" till intervju av någon som du svarar på annons hos. Nej, det ska vara ett intervutillfälle där det är du som ställer frågorna och de berättar mera för dig. Och sådana möten ska du ha många. flera om dagen under många veckor. Ända tills du har så många kontakter och har träffat så mycket folk att de kommer tillbaka med mera råd och konkreta förslag på jobb som skulle passa dig precis.

Jajamensan! Du har kanske tre, fyra möten per dag under vardagarna i flera månaders tid. Ett möte som du gör till ett intervjutillfälle där du helt och hållet håller i protokollet alltså. Ingen anställningsintervju av et slag de flesta tror ett man måste gå på utan ett personligt möte med någon du finner så intressant att du vill träffa för att prata jobb. Förutsättningslösa möten. Mötestillfällen som du själv har bokat genom att ringa alla på de där ringlistorna. Du ringde de där samtalen. Du tog kontakt med dem via kontakter och du bokade möten för att bygga upp ditt eget nätverk av människor. Tillslut har du många kontakter som undan för undan tipsar och hänvisar dig till olika jobbförslag. Och snart kommer tipset om jobbet som kommer att passa dig som hand i handske.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

Teame2

fredag, december 26, 2008

Jobbet som passar som hand i handske

0 kommentarer:

Om mig

Tidigare inlägg