Bevakar arbetslöshet, glömmer arbetsgivarna
Jobb via nätverkskontakter
minimerar arbetsgivarens utgifter
Samhällsinstansernas elit; våra myndigheter, medierna, forskarna och makthavarna bevakar arbetslösheten så till den grad att de glömmer hämta fakta om rörligheten, vägledningen, rekryteringsprocesserna. De beställer statistik över Sveriges arbetslösa i förhållande till Sveriges sysselsatta. Till vad nytta (för rekryrerings,- och jobbsökningsprocesserna) är den statistik om arbetslösheten som vi ser på SCB idag?
Såvitt jag kan se, köper de inga rapporter som ger oss information om framgångsfaktorerna. Tabellerna berättar inte att nittio procent av alla jobbsökande fick sitt arbete via kontakter. De beställer varken staplar eller diagram som visar hur arbetssökande gjorde då de knöt kontakter och fick jobb. Därmed glömmer man bort att visa vilka kostnadsbesparingar arbetsgivarna kan göra. Man glömmer att visa allmänheten hur arbetssökande kan möta upp arbetsgivarna och underlätta för dem då de står i begrepp att rekrytera.
Du och jag och alla andra har, var och en, olika utblick och perspektiv över arbetslöshet och arbetsmarknad. Kan vi på något sätt enas för att kräva statistik och fakta om jobbsökningsprocesserna? Landets befolkning behöver all kunskap man över huvud taget kan ösa. Fakta och konkreta siffror som visar hur andra fick det arbete som passade just honom eller henne bäst.
När jag för en tid sedan undersökte Statistiska Centralbyrån, SCB:s statistik slogs jag av häpnad över att orden söka jobb, rekryteringsvägar, nätverkskontakter, jobbsökningsmetoder och arbetssökande knappt var sökbara. Tonvikten låg på utanförskap, arbetslöshet och sysselsatta kontra icke sysselsatta, alternativt sökord om själva arbetsmarknaden.
På SCB är det besvärligt att finna statistik över tillvägagångssätten och metoderna man använder för att nå arbete. De gör tydligen inga mätningar över vilka rekryteringsalternativ som är vanligast eller ur folk får jobb. Mycket om arbetsmarknaden och utanförskapet från den, men paradoxalt nog ingenting om vägarna dit.
Ingenting övergripande som visar alla de alternativa jobbsökningsmetoderna. Inget om hur rekryteringar oftast går till, statistiskt sett. Vilken typ av rekryteringsprocess är vanligast respektive mest ovanligt att individer väljer? Det finns det inga tabeller över. Och inte någonting om vilka jobbsökningsmetoder som statistiskt sett är mer fördelaktiga, för såväl arbetsgivare och arbessökande att ägna sig åt, än andra.
En negativ konsekvens av det faktum att sådan statistik saknas, är att svenska folket inte kan ta lärdom av andras samlade erfarenheter. Sådan statistik vi vill vi ha i dagspressen. Hur gör de flesta? Vilka är de vanligaste sätten att få jobb?
Vi som har eller har haft tillgång till karriärrådgivning-branschens fakta och statistik sedan tre decennier tillbaka, vet att åttiofem till nittio procent av alla arbetslösa får jobb via individens egenhändigt uppbyggda kontaktnät. Oavsett hög,-eller lågkonjunktur. Vi som varit eller de som är karriärrådgivare och yrkesvals-coacher, bidrig med verktygen, metodiken coh stöttningen under genomförandet, men individen själv svarade för hela jobbsökningsprocessen. Han eller hon fick jobb via informella och/eller formella kontaktvägar. Medelåldern var 54 år.
Jag skulle kunna kalla mig specialist på områd. I egenskap av bloggare på temat sedan flera år tillbaka har jag djuplodat området ur alla dess hörn. Och som branschkunnig inom området karriär och yrkesrådgivning, med mina tolv års erfarenhet i allians med flera olika aktörer känner jag givetvis till de statistiska uppgifterna. Jag har personligen tagit del av hundratals individer vid individuell coachning och har dessutom föreläst för flera hundra arbetssökande i grupp.
Inom kommunen fick åttiofem procent av de långtidssjukskrivna nytt arbete, det tog bara ett halvår längre tid än för de övriga, men som sagt, åttiofem procent av dem lyckades finna ett jobb som passade dem. Och titta på Trygghetsrådet, TRR:s statistik över tjänstemän. Även där är medelåldern hög och även där lyckas nittio procent få jobb. Vi vet också att bemanningsföretagen svarar för sju procent av alla rekryteringar och vi kan på rak arm säga att Arbetsförmedlingen bidrar till ynkans futtiga fem procent av alla rekryteringar som görs i Sverige. Med den skillnaden att Af döljer siffrorna i aktiviteter och försöker undgå fakta.
När det gäller C-uppsatser är vinklingen tyvärr snarlik. Jag fann nitton C-uppsaser som innehöll ordet arbetslös, men när jag sökte på arbetssökande fann jag endast en C-uppsats. Jobbsökning gav noll träffar och söka jobb gav förvisso fem träffar, men att döma av sammanfattningen innehåller de ytterst lite om att söka jobb. Jag har tagit med dem för att så småningom djupdyka i några av dem. Framför allt ska jag jämföra deras studier på olika teman med innehållet i mina blogginlägg.
Glädjande nog fann jag etthundratjugofem C-uppsatser som innehöll ordet rekrytering vilka jag ber att få återkomma till. Som ett förstautlåtande kan jag viska att merparten är vinklade ur arbetsgivar,- och företagarperspektiv. Med det sagt är det ännu mer märkligt att SCB saknar statistik på temat. Siffrorna över rekryteringsvägarna borde ju intressera arbetsgivarna. Vad säger Svenskt Näringsliv? Jag ska ta reda på mer om det, men först C-uppsatserna.
CITAT:
A/Kvinna 50+ och Arbetslös: en kvalitativ studie hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år uppfattar och hanterar sin situation
C-uppsats, Lunds universitet/Department of Sociology
Sammanfattning : Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. LÄS MER
B/Yrkesroll, yrkesidentitet och personlig identitet
C-uppsats, Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Författare: Mona Hilmersson; [2008-06-12T12:38:01Z]
Sammanfattning : Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. LÄS MER
C/Realismen bakom de idealistiska kulisserna – Från affärside till konkursC-uppsats, Högskolan i Borås/Institutionen för Data- och affärsvetenskap (IDA)Sammanfattning : I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget på många hinder. Det är inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hänsyn till. LÄS MER
D/”Sänk pensionsåldern och få ut ungdomen istället!” - en kvalitativ studie av äldre arbetslösas upplevelser av och strategier vid arbetslöshetC-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Sammanfattning : Arbetet är i många kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vår kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. LÄS MER
E/Effekter av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
C-uppsats, Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen
Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att analysera tre utvalda reformer i arbetslöshetsförsäkringen som genomförts under våren 2007. De tre reformer som avses är; sänkningen av taket i försäkringen, införandet av en nedtrappning i ersättningsnivån och borttagandet av möjligheten till förlängd ersättningsperiod. LÄS MER
F/Att ta sig in på arbetsmarknaden : en studien om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknadenC-uppsats, Linköpings universitet/Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Sammanfattning : Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.... LÄS MER
G/Self-efficacy hos arbetslösa : Påverkas self-efficacy av långtidsarbetslöshet?C-uppsats, Mälardalens högskola/Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Sammanfattning : Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. LÄS MER
H/Ungdomars självidentitet, arbetslöshet, kontakt med socialtjänsten och arbetsmarknadsinriktade insatser : en studie utifrån ungdomars berättelserC-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
Sammanfattning : This essay examines how a group of five youths’ self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. LÄS MER
I/Att vara här och nu – En kvalitativ studie om psykisk ohälsa hos unga kvinnor som har erfarenhet av arbetslöshet.C-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Sammanfattning : Folkhälsovetenskapligt program.... LÄS MER
J/När arbetet försvinner till ett annat landC-uppsats, Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS)
Sammanfattning : AbstractHur upplever de som drabbas av arbetslöshet pga. att arbetsplatsen de arbetat på i många år läggs ner och produktionen flyttas till lågkostnadsländer, där företagen gör större vinster. Detta är det jag vill få fram i min studie av detta problem som drabbar många i Sverige idag. LÄS MER
K/Från arbetslös till anställningsbar : En utvärdering av det arbetsmarknadspolitiska projektet Access till VärmlandC-uppsats, Karlstads universitet/Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Sammanfattning : .... LÄS MER
L/Ung och Arbetslös -En diskursanalys av arbetsmarknadsåtgärder och dess möjligheter eller begränsningar för den arbetssökande individenC-uppsats, Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS)
Sammanfattning : Syftet med studien är att belysa vilka möjligheter eller begränsningar arbetsmarknadsåtgärder kan skapa för den arbetssökande ungdomen. Studiens utgångspunkter tas i det strukturella perspektivet och diskursanalytiska förhållningssättet vilka ges stöd av C Wright Mills teori om allmänna problem och personliga bekymmer. LÄS MER
M/Coaching av arbetslösa : En kvalitativ studie av coahinggrupper på ArbetsförmedlingenC-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap
Sammanfattning : Studiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden. LÄS MER
N/Arbetslös = håglös?C-uppsats, Malmö högskola/Hälsa och samhälle
Sammanfattning : I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. LÄS MER
O/Unga arbetslösa i Bräcke kommun.C-uppsats, Mittuniversitetet/Institutionen för socialt arbete
Sammanfattning : Syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad man kan erbjuda unga arbetslösa i Bräcke kommun, Vi har valt att titta på åldersgruppen 16-24 år. Uppsatsen baseras på tidigare forskning och information om arbetslöshet och dess följder. Vi har använt oss av personliga intervjuer med bl.a. LÄS MER
P/Arbete eller ekonomiskt bistånd? : En studie om ungdomars syn på sina framtida levnadsvillkorC-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap
Sammanfattning : Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. LÄS MER
Q/Fyra äldre arbetslösa berättar om sina upplevelser av att leva utan arbeteC-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
Sammanfattning : Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. LÄS MER
R/Aktivering av unga socialbidragstagare : upplevelser och attityder kring arbete, försörjning och kompetensC-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
Sammanfattning : Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. LÄS MER
S/Aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder : Leder de till arbete?C-uppsats, Södertörns högskola/Institutionen för statsvetenskap, nationalekonomi och juridik
Sammanfattning : Människor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta är något som även gäller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbära någon form av ekonomisk ersättning för att klara en period utan den ordinarie lönen. LÄS MER
T/Självkänsla hos arbetslösa akademikerC-uppsats, Kristianstad University/Department of Behavioural Sciences
Sammanfattning : Syftet med studien var att undersöka ifall det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan akademiker som har jobb och akademiker som är arbetslösa. Det finns teorier som menar på att självkänsla inte påverkas av arbetslöshet (ex Shamir 1986) och det finns teorier som menar att självkänsla visst kan påverkas av arbetslöshet (ex Goldsmith, Veum & Darity, 1997)En enkätstudie genomfördes på en grupp (N=20) akademiker med jobb och en grupp (N=22) arbetslösa akademiker. LÄS MER
U/KrAmi- Stöttar, Motiverar och Garanterar : -En kvalitativ studie av KrAmi deltagares empiriska upplevesler av verksamma delar i KrAmi programmet Krami är en samverkansmodell mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Malmö stadC-uppsats, Mälardalens högskola/Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Sammanfattning : SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. LÄS MER
V/I samtal utvecklas språket: en studie av hur andraspråkselever i samspel med varandra utvecklar sina kunskaper i att skriva ett söka-jobb-brevC-uppsats, Luleå tekniska universitet/Språk och kultur
Sammanfattning : Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. LÄS MER
W/Hur förstår vi självbestämmandet? En argumentation utifrån liberalismen och kommunitarismenC-uppsats, Lunds universitet/Practical Philosophy
Sammanfattning : Grundfrågan för den här uppsatsen är: Hur styr vi våra liv? Jag kommer att försöka formulera ett svar utifrån debatten mellan liberaler och kommunitarister. Det kan tyckas vara en fråga med stora implikationer som jag har valt. Det är det för all del också. LÄS MER
X/Sociala nätverk och mentorskap - verktyg till kvinnors karriärmöjligheter?
C-uppsats, Luleå tekniska universitet/Arbetsvetenskap/Industriell Produktionsmiljö
Sammanfattning : Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. LÄS MER
Y/Unga människors skäl till att flytta: skillnader mellan Jokkmokks kommun i Norrbotten och Vansbro kommun i DalarnaC-uppsats, Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/ Statsvetenskap, historia och geografi
Sammanfattning : Sverige har länge fått tampas med problem som de inrikes omflyttningarna i landet fört med sig. Landsbygd, glesbygd och mindre orter avfolkas medan storstädernas befolkning fortsätter att växa. Särskilt unga människor flyttar, och de gängse uppfattningarna är att ungdomar flyttar för att söka jobb eller för att utbilda sig. LÄS MER
SLUT CITATJag ska göra efterforskningar nu och läsa igenom de här C-uppsatserna. Sedan ska jag lusläsa de etthundratjugofem som handlade om rekrytering. Därefter ska jag summera vad jag har kommit fram till och presentera det i framtida blogginlägg. Efter vad jag har sett hittills är att samhällseliten bevakar arbetslösheten men glömmer arbetsgivarna. Och vi måste göra allt möjligt för att göra det enklare för arbetsgivarna att anställa.
Med det krisläge vi har erfarit måste vi hjälpas åt att rusta landet. Om vi ska göra det enklare för arbetsgivarna att finna arbetssökande och att förenkla för arbetssökande att finna den plats som skulle passa honom eller henne bäst, då ska vi inte hitta på nya metoder. Vi ska förstärka de metoderna som redan fungerar bra. Och det är vid personliga möten och egenetablerade kontaktnät.
Arbetsgivarna måste bli supporterade av samhället. Vi måste möta upp arbetssökande på individnivå och få honom eller henne att möta (för den enskilde) värde,- och betydelsefulla arbetsmarknadskontakter. SCB måste sammanställa alla dessa steg och visa statistik som är till nytta för arbetsgivare och arbetssökande.
Jag upprepar. Till vad nytta (för rekryrerings,- och jobbsökningsprocesserna) är den statistik om arbetslösheten som vi ser på SCB idag?
E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare
upplagd av Teame2 @ onsdag, februari 11, 2009
4 kommentarer
4 kommentarer:
Skevheten undergrävs av medierna o förstärks mycket riktigt av gamla jobbsökningsmyter.
Reinfeldt och gubbarna har helt nyligen ordinerat reduceringar bland glosorna ur AMS/AF-vokabulär. Läste det nånstans...men var? Återkomer.
"game ove"
Du skriver att "Inom kommunen fick åttiofem procent av de långtidssjukskrivna nytt arbete, det tog bara ett halvår längre tid än för de övriga, men som sagt, åttiofem procent av dem lyckades finna ett jobb som passade dem." Var hämtar du denna statistik, för i det länkade dokumentet framkommer en annan bild. Där står bla "Enligt statistik ifrån projektledaren i oktober 2007 har 33% av de heltidssjukskrivna deltagarna genomgått outplacementfasen alternativt återgått ifrån en 100% sjukskrivning till 100% arbete. Hur stor andel av dessa som får anställning är ännu oklart." Och "Deltagarna som rekryterades till Fortuna var mycket sjukare än
planerat. Som följd uppstramade riktlinjer inom Försäkringskassan
för hur man ska bedöma sjukfall, har de personer som stått relativt
nära arbetsmarknaden inte tillåtits medverkan.".
Dessa personer som var sjukare än planerat hamnar numera direkt hos Arbetsförmedlingen. Det kan exempelvis röra sig om personer med flera olika medicinska begränsningar som var och ett innebär ett behov av anpassningar i ett eventuellt arbete, som sammantaget i stort sett nedsätter arbetsförmågan helt. Ex en person som har en whiplashskada (och varit sjukskriven för denna diagnos) som vid inskrivning på Af även meddelar att det finns allvarliga läs- och skrivproblem, sociala problem (samt ev misstanke om neuropsykologiska prblem) och ej avslutad skolgång.
Personen har inte några kontakter och vågar inte (eftersom det skapa en oerhörd ångest) ta några egna kontakter med en arbetsgivare för att ens kunna utreda arbetsförmåga, utan måste helt och hållet förlita sig på att Af hitta en prövningplats för att klargöra vilken arbetsförmåga som finns och vad personen klarar.
När du kommer till insikt att det är denna grupp som den mest prioriterade för att få stöd, så kan vi diskutera hur och vem som skall leverera stödet. Men glada tillrop och coachande insatser med nätverksbyggande räcker nog inte långt.
Som svar på din första fråga så arbetade som ansvarig ledningen av en grupp med tolv karriärhandledare inom Göteborgs Kommun. Projektet där hette och heter fortfarande "Antenn-projektet inom Göteborgs Stad" och fortlöper. De tolv personer jag fungerade som mentor åt var f.d. personalchefer inom kommunen och de i sin tur fungerade som rådgivare åt ca trettio långtidssjukskrivna personer vardera. Jag lutade mitt uttalande åt den statistik man visade inom det projektet. Och jag ska visa dokumenten avseende det projektet det i ett kommande blogginlägg.
Projektet Fortuna som åsyftades arbetade däremot på ett annat sätt, precis som du påpekade, och jag tycker att det ligger mycket i det du säger, men jag reagerade på din formulering "Glada tillrop och coachande insatser med nätverksbyggande räcker inte långt." Jag har aldrig någonsin lovordat glada tillrop. De har inget egenvärde i sammanhanget. De som säger sådär brukar ha för avsikt att förlöjliga coacher, men så är givetvis inte fallet här. Eller hur?
Att stötta och fungera som rådgivare åt individer som mår mentalt dåligt och känner sig (som en handikappad kvinna beskrev det) som om man går omkring med en stor fläck på tröjan, som alla tittar lite snett på. Mycket handlar om att möta personen där han eller hon är, och allt samarbete måste grundas i en ömsesidig respekt och en tillit mellan den rådgivande och personen som vill vidare i yrkeslivet. Många gånger finns viljan, men man har inte förmåga att själv åstadkomma en förändring. Så några glada tillrop vet jag inte. Möjligen den dagen då den tidigare långtidssjukskrivne kom tillbaka och hade funnit ett nytt jobb. Det viktigaste var inte att få ett jobb, vilket som helst, utan det jobb där personen äntligen känner att han/hon tas tillvara och blir sedd för den han/hon faktiskt är. Och att coacha, som jag ser det, handlar inte om "glada tillrop". Den kommentaren begrep jag faktiskt inte. Varför pratar du om "glada tillrop"? Har du erfarenhet av coacher som kommit med sådana yttranden, eller vad?
Att vara coach handlar framför att möta individen på hans eller hennes nivå. Inte över, utan samma nivå. Att vara coach handlar om att lyssna och att vara närvarande. Att vara coach består i att ta reda på vad individen vill med samarbetet och att sedan försöka bidra till att han/hon når just dit han/hon önskade.
Som coach och yrkesrådgivare måste man sträva efter en dialog. Och i den dialogen är det väsentligt att man upplevs som en medmänniska som har förmågan att se individens d.v.s. den långtidsarbetslösas styrkor och färdigheter. Och dialogen måste ha som syfte att få personen ifråga att "se sig själv" och att växa i sin självbild, som ofta är sargad och trasig när man varit sjuk en längre tid.
En längre tids sjukskrivning är mycket påfrestande, och samarbetet måste ske med utgångspunkt från personens situation och behov. Och personen ifråga måste delta i den här samverkan mot bakgrund av sitt eget val, att samarbeta. Ingen ska komma och dra tag i personer som inte själva vill förändra sin situation.
Jag är i allra högsta grad medveten om svårigheterna den "grupp" du beskriver har. Däremot blir jag illa berörd när man talar som du. CITAT:"...kunna utreda arbetsförmåga, utan måste helt och hållet förlita sig på att Af hitta en prövningplats för att klargöra vilken arbetsförmåga som finns och vad personen klarar." SLUT CITAT
Min absoluta övertygelse är att vi måste enas om att strunta i sådana termer. Att "utreda arbetsförmåga" och prövningsplats för att klargöra vilken arbetsförmåga som finns" samt "vad personen klarar". Nonsens alltsammans. Sådana termer vittnar om en förmyndar-roll som jag fullständigt tar avstånd ifrån. För så länge någon annan, myndighet eller privat företag, bedömer en persons förmåga för att fastställa "vad personen klarar" så kommer den individer att uppleva en klassificiering. Man kan t.o.m. säga att individen blir diskriminerad. Om du vänder uppochner på det synsättet och istället pratar om individens styrkor, hans/hennes förmåga och drivkrafter, då har du en helt annan förutsättning för god samverkan och goda resultat av arbetet. Men så länge man bedömer någon och konstaterar vad han eller hon "klarar" så arbetar med ett förhållningssätt som bidrar till att individen upplever ett "förälder - barn" perspektiv där föräldern ska avgöra vad barnet "klarar" att göra. Den metodik, som visat sig fungera i trettio års tid, och som har metodutvecklats över åren, den bottnar i en samsyn. En samsyn där man möter individen på individens nivå.
Myndigheter som Försäkringskassan kan visserligen göra sin bedömning, liksom den som ansvarar för a-kasseersättningen. De ansvarande myndigheterna har en annan funktion, nänligen i form av ett godkännande.
Men den instans som ska stötta bidra till individens förändring och följa denne tills han/hon har funnit en ny lösning, den instansen får ALDRIG vara överlägsen. Därför är det oförenligt som jag ser det att samma myndighet; i vårt fall Arbetsförmedlingen, som har hand om a-kassan också ska coacha och stötta individen. De två uppdragen skapar en konflikt redan där.
Den instans som ska rusta individen att själv åstadkomma en förändring måste vara oberoende och neutral. Nästa viktiga parameter är att individen själv väljer om hon vill eller inte vill samverka. Om det inte baseras på individens vilja och drivkrafter, kommer inte samarbetet att bli hållbart. Då kommer individen hela tiden att skylla allt som sker på den supporterande instansen eller på rådgivaren. Individen ska själv vilja samverka och själv bära ansvaret för sin självanalys och sin uppfattning om vad hon/han själv känner att hon/han behärskar.
Man kan visa verktygen som hjälper individer att se sig själv, sina förmågor, styrkor och goda egenskaper. Ingen annan ska säga vad personen "passar" ett göra. Individen måste berättigas att själv göra sin bedömning av vad han/hon kan och gör bra. Först då kan individen själv förmå sig att lyfta fram sina ambitioner att hitta en ny lösning. En lösning som passar henne som hand i handske.
Du beskriver. CITAT: "Dessa personer som var sjukare än planerat hamnar numera direkt hos Arbetsförmedlingen. Det kan exempelvis röra sig om personer med flera olika medicinska begränsningar som var och ett innebär ett behov av anpassningar i ett eventuellt arbete, som sammantaget i stort sett nedsätter arbetsförmågan helt. Ex en person som har en whiplashskada (och varit sjukskriven för denna diagnos) som vid inskrivning på Af även meddelar att det finns allvarliga läs- och skrivproblem, sociala problem (samt ev misstanke om neuropsykologiska prblem) och ej avslutad skolgång."SLUT CITAT
Beskrivningen är mycket bekant och jag har aldrig sagt att insatsen sker med enkelhet. Det är oerhört krävande. Och individen som stämmer med den här beskrivningen måste få anpassa samarbeter efter sina krav, behov och önskemål. Tar man inte hänsyn till det, kommer individen aldrig att lägga någon möda vid förändringsarbetet, utan lägga allt, såväl ris som ros, på vägledaren/rådgivaren. Han/hon ska själv ansvara för processen, med stöd från rådgivaren, och han/hon ska själv få ta åt sig äran när målet är nått. Det mål han/hon själv satte upp. Med mindre blir det pannkaka av insatserna.
Att individen "saknar kontakter" och "inte vågar ta några kontakter", är en sanning med modifikation. Initialt saknas kontakterna ja, och initialt vågar inte individen, men man måste steg för steg närma sig kontaktskapandet. Skillnaden mellan att arbeta med de här verktygen på TRR för tjänstemän och för långtidssjukskrivna, är inte som många kanske tror, att tjänstemannen har en massa kontakter. För en person som fått lämna ett bolag efter 30 år, upplever att sedan de blev uppsagda inte har några kontakter kvar alls. Däremot, kan tjänstemannen enklare börja knyta nya, fast det beror på hur stukad personen blev av uppsägningen. En suicid person t.ex. kan knappast knyta några kontakter. Det får man börja med senare i processen. Först måste personen få ta sig ur sin kris. Långt senare, efter ett mentalt tillfrisknande kan personen påbörja nyorienteringsfasen.
Och även om en långtidssjukskriven med din beskrivning i bagaget, har svårt att ta kontakt, så kan man ordna stödfunktioner som bär en del av processen vidare. Inom Antenn-projektet byggdes en slags sambandscentral upp där frivilliga från kommunen satt och ringde företag och sammanställde listor med möjliga kontakter. De inledande kontakterna kunde andra (andra än individen själv)inom sambandscentralen ombesörja. Sedan presenterades en palett med alternativ och det stod individen fritt att välja bland dessa. Vi såg även till att det ordnades med praktikplatser. Men individen själv ficjk känna om platsen var rätt för honom eller henne. Tack vare att en dialog inleddes på arbetsmarknaden, kom individen steg för steg närmre sitt pesronliga mål. Men INGEN annan "bedömde" och INGEN annan sa att individen "klarade" eller "inte klarade" något. Självinsikten kom ur mötet med beslutsfattare och medarbetare ur den verksamhet de praktiserade på eller var i dialog med. Den supporterande och stöttande funktionen bör ALDRIG vara den som bedömer. Förhållningssättet är opartiskt och vill individen fortsätta söka jobb som andra bedömer att hon/han omöjligt kan få, så måste han/hon själv upptäcka det, alternativt själv överraskas av det faktum att det ledde till något annat och (för honom/henne) mycket bättre.
Grundfilosofin är att inte ha en attityd och ett bemötande gentemot individen där det kan tolkas som att man vet bättre än individen, när det gäller hans/hennes duglighet. Individen får inte bli omhuldad och granskad så att han/hon känner sig mindre vetande. Men det är en konst att klara av att se alla individers unika förmågor och att se alla individers möjligheter. Tyvärr fokuserar många samhällsinsatser på vad individer har för brister. Det är ointressant, enligt min mening.
E Eklund
Hej! Det ser väldigt olika ut från person till person. Väldigt många som är aktivt jobbsökande efter en akademisk examen inom någon av de samhällsvetenskapliga disciplinerna möter en "kall hand". Många upplever att Arbetsförmedlingen kan inte hjälpa dem det minsta, jobbcoacherna kan heller inte hjälpa dem utan de lämnas i ett ensamt utanförskap utan något hopp om bättring. Det är i alla fall den erfarenhet jag har av arbetssökande före och efter akademisk utbildning och examen. Jag har pratat med väldigt många som beskriver samma verklighet. Ingen av alla de jag pratat med har lyckats få ett enda jobb trots att de varit mycket aktiva och sökt jobb över hela landet och inom olika branscher och områden. Jag och många med mig upplever att vi sorteras bort lika fort som vi söker jobb. Vi upplever oss inte tagna på allvar och att arbetsgivarna inte verkar läsa våra CV eller personliga brev.
Vi upplever att vi inte är önskvärda någonstans i hela Sverige.
Själv har jag sökt jobb även i andra EU-länder utan resultat trots att jag lyft fram vad jag kan och vad min utbildning gått ut på och vad jag skrivit både mitt examensarbete om och vad jag skrivit min magisterexamensuppsats om. Men, man möts av "den kalla handens politik".
Övergången mellan akademisk utbildning och arbete har försvårats på grund av det borttagna studerandevillkoret. Många är arbetslösa i 3-5 år efter sin examen trots att de är så aktiva med att söka jobb och att de gör det riktigt ordentligt.
Det är slöseri med humankapitalet.
Jag och många med mig börjar få nog av det "mänskliga föraktet" och "akademikerföraktet" i Sverige och fler börjar nu inse att man får väl emigrera till Australien, Amerika eller Kanada där de skriker efter akademiskt utbildad arbetskraft.
Organisationen Partnership for Public Service tillhandahåller en hel del bra rapporter kring efterfrågan på akademiskt utbildad arbetskraft och då i första hand samhällsvetare.
Sedan så är samverkan mellan akademi och verklighet bättre i Amerika och Kanada. I Amerika har de något som heter University-Community Partnerships som är välutvecklat och välfungerande över hela Amerika.
I Kanada så har de något som heter Federal Student Workers Experience Program som är ett federalt program för att hjälpa till att göra det lätt att få kvalificerad arbetslivserfarenhet inom just sitt område. Dessutom har de något som heter The Canada School of Public Service som är ett federalt program för att kunna rekrytera nyutexaminerade akademiker till jobb inom federala och nationella myndigheter då det finns en mycket stor efterfrågan i Kanada på akademiskt utbildad arbetskraft och då i första hand de med en Degree inom Social Sciences, dvs samhällsvetenskap.
Så om Sverige inte gör något åt hur illa vi behandlas i Sverige så ser vi ingen anledning att stanna och lida utan väljer i så fall att emigrera istället, för att få en bättre tillvaro och en möjlighet att få ett jobb istället för att bli fortsatt totalt förödmjukad i Sverige där man aktivt söker jobb, men aldrig får en ärlig chans.
Det är alltfler som resonerar som mig och känner sig väldigt illa behandlade. Många samhällsvetare som har mycket svårt att få jobb känner att det borttagna studerandevillkoret blev till ett enormt svek och ett slag i ansiktet på en.
Mvh
Mikael
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida