Slow Running
Efter att tidigare i höst ha tagit del av Alliansens batteri av reformer gjorde jag spontant en återkoppling: Lägg inte ALLT ansvar på arbetsgivarna för arbetslösheten i framtidens Sverige.
Det finns bättre sätt att nå en lösning. Varför kommer ingen med den?
Arbetsmarknadspolitisk utveckling. Slow Running?
Är arbetsmarknadsutvecklingen i landet trögflytande eller småspringande?
- Har vi själva svårt att tro på en god utveckling av arbetsmarknaden?
- När vi betraktar arbetsmarknaden, tänker vi då strikt i form av tillgång kontra efterfrågan?
- Menar vi att det är som det är med arbetslösheten, och den enda möjliga lösningen vi ser skulle vara att skapa fler arbetstillfällen?
- Kommer de förbättrade möjligheterna för arbetsgivarna lösa arbetslöshetsproblematiken?
- Har vi accepterat att en viss grupp arbetslösa kommer vi att ha?
- Förbereder vi landets medborgare för personlig marknadsföring inför det stora arbetsmarknadsbortfall som kommer att ske när fyrtiotalisterna lämnar?
Jag citerar Stan Slate: "Människor litar inte på företag - de litar på andra människor. De litar inte heller på strategier, hur välformulerade de än är, utan på ledare som ger dem strategier."
Alliansen har möjlighet att presentera ett arbetsmarknadspolitiskt arbetssätt som varken är revolutionerande eller nytt, åtminstone inte inom privata svenska multinationella bolag, men nytt för en oberoende nationell och komplex verksamhet som AMS. Politikerna har kanske dessvärre inte förstått att karriär,- och outplacementtjänster av de slag som stora nationella bolag har erfarenheter av, också är applicerbara inom nationellt övergripande arbetsmarknadsprojekt. Vi vet att stora bolag har klarat av att lägga upp strategier för omställningsarbetet på ett sätt som innebär att individer rustas att klara sig själv och det ger i sin tur arbetsgivaren god PR och gott rennomé. Då menar jag inte den typ av bolag som uppkom efter avregleringen som själva arbetar med rekrytering och bemanning utan verksamheter som ombesörjer goda förutsättningar för människor att klara sig själva i sin egen personliga marknadsföring internt eller externt. Stora bolag i förändring har bekostat tjänsteuppdrag som i sin tur erbjudit människor förståelse för hur man kan göra en omvärldbedömning, utveckla personliga handlingsplaner och själv skapa förutsättningar på arbetsmarknaden efter sin egen förmåga.
Exempel på bolag som investerat i sådana medarbetarprojekt är Föreningssparbanken, Volvo AB, Skandia AB, Ericsson AB, Sandvik AB och ett antal energibolag samt läkemedelsföretag för att bara nämna några. Företagen har satsat på individernas egna förmågor att välja hur de vill går vidare i olika yrkesinriktningar. Att erbjuda individer sådana egna strategimöjligheter innebär att människor får en vidgad bild av sina starka sidor kopplade till egna erfarenheter snarare än att ställa sig själv i jämförelse med en arbetsgivares kravspecifikation.Vi behöver erbjuda folket strategier som inte riskerar att slå tillbaka på Alliansen och arbetsgivarna hur mycket dessa sedan än ansträngt sig att lösa frågorna.
Vi behöver erbjuda strategier där människor snabbt kan göra ett eget val och välja att komma igång med konkreta uppgifter för att komma vidare. Idag upplever man att valet ligger hos arbetsgivaren. Med att enbart gå ut med förslag till lösning att skapa bättre förutsättningar för att skapa arbetstillfällen riskerar vi att man att individer alltjämt känner:
1. Jag har inget inflytande, min insats räknas inte
2. Ingen ser vad jag kan komma med
3. Jag sitter fast i i den här situationen tills någon annan äntligen väljer mig
4. Oinspirerande arbetssätt, måste det vara såhär att söka jobb?
5. Arbetslöshetsersättningen är för låg
Ovanstående prioritet hos människor är redovisat ur ett allmänt genomsnitt.
Ett framgångsrikt politiskt budskap nu skulle vara att likt många av våra nationella bolagschefer visa god ledarskap. För att få människor engagerade nationellt krävs att Alliansen engagerar var och en genom att agera på det vis dessa bolagschefer gör.
En framtida arbetsmarknadsstrategi bygger på en tydlig vision, möjligheter för människor i landet att medverka, en genomtänkt och platt organisation avseende arbetsmarknadspolitiska frågor samt ledare inom ett nytt AMS som ständigt verkar som förändringsagenter som tidigt löser uppkommande problem. Allt talar för att kort reaktionstid är och kommer att vara den största och mest avgörande konkurrensfaktorn framöver.
Vi måste göra Sverige attraktivt som arbetsmarknad. Lösningen som jag ser det är att erbjuda den form av metodik som idag finns i ett stort antal varianter men där arbetssökningsprocessen styrs av ett samstämt verktyg som baseras på övertygelsen om att alla människor innehar exceptionella förutsättningar att nå ett arbete. Låt bara människor uppleva att de har ett val och en möjlighet att påverka sin situation utifrån sitt eget högst personliga val.
Inget av detta är revolutionerande nytt - men resultatet är lyckosamt för alla.
E Eklund
Andra bloggar om: Alliansen Valet 06 val 2006 regeringen valfläsk
upplagd av Teame2 @ tisdag, oktober 25, 2005
3 kommentarer
3 kommentarer:
Vemsomhelst kan förlora jobbet - närsomhelst. Jag visste nog inte hur bra jag hade det innan, men nu vet jag. Har ingen direkt högskoleutbildning så det kan ju vara en bidragande orsak till att jag inte får jobb kanske? Lever i ett begränsat utrymme mitt i stan och hade nära till jobbet. Nu vet jag inte hur jag ska göra för att få jobb. När man har fullt upp med sig själv, hur ska man ens kunna blicka utanför och ta hänsyn till hur samhällsdebatten löper? rubriken påminner om filosofin halvtomt eller halvfullt glas. Har man en positiv eller negativ syn på arbetsmarknaden? Min är helt klart nego-stämplad.
Politik och arbetsmarknadsprojekt saknar utrymme för exempelvis yrkesvägledande rådgivning och samtal med människor om psykologiska och existentiella frågor under arbetslösheten. \Lena
Hej E Eklund,
jag önskar tillföra sakkunskap i frågan om Sverige som ett attraktivt land på affärsmarknaden. Vårt land tillhör de främsta i vissa stycken. Kanske främst innivationer och utveckling av stora bolag. Industrierna avveklas visserligen men nya marknader växer fram kontinuerligt. Just nu råder dock avsaknad på nya chefsämnen. Landet behöver fler chefer, med mindre hämmas tillväxten. Jämlikhet i all ära, men de nya familjestrukturerna och avsaknaden på kärnfamiljer drabbar arbetsmarknaden hårt framigenom. Det är mycket troligt att vi måste hämta chefsämnen utomlands. Svenska män och kvinnor finner tydligen ingen större utmaning i chefsskap. Man har andra sysselsättningar att ägna sig åt och balansen mella fritid och arbete väger tungt över på fridid och familjeliv. Jag är orolig över vår framtida tillväxt. Vi sätter oss själva i händerna på utländska investorer förmodligen.
Bekymrad
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida