Om... en rörlig och obunden arbetsmarknad
Under slutet av det förra seklet blev vi bortskämda i den fulla sysselsättningens samhälle. Efterfrågan på arbetskraft var stor och vi kunde se en betydande tillströmning av arbetskraft från år till år under en lång period. Nu vet vi inte så noga längre. Är det efterfrågan eller tillgången på arbetskraft som krymper?
Man talar om tillväxt på den svenska arbetsmarknaden i den ena nyhetssändningen efter den andra. Samtidigt hör vi var och varannan dag på nyheterna om allt fler företagsnedläggningar. Samhällsdebatten löper på och vi tar del av en dragkamp mellan frågorna om förkortad arbetstid och regeringens nya bud om att erbjuda heltid till deltidsarbetande statsanställda. Arbetstiden förkortas samtidigt som utbudet mätt i arbetstimmar minskar. Bland våra arbetande medborgare finns en stor skara människor som inte är anställde "på riktigt". De är upptagna i AMS arbetsmarknadspolitiska projekt. Dessvärre innebär alla de av AMS initierade och implementerade projekten för att höja sysselsättningsgraden att vi inte riktigt vet hur det förhåller sig. Hur ser det ut med tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden egentligen? De partipolitiska blocken slåss var och en för sin uppfattning om hur många de arbetslösa är. Många påstår att det inte finns några lediga jobb och vi ser hur arbetslöshetssiffrorna stiger. Jag tillhör dem som säger att det finns möjlighet för alla var och en om de bara får rätt verktyg för att ta sig fram till arbetsgivarna. Ge de rätta verktygen åt människorna så att de kan klara sig på egen hand.
Människor som i själva verket finns till arbetsmarknadens förfogande är upptagna innanför glaset till AMS ostkupa. Fullt upptagna med kortare eller längre projekt. De syns därmed inte lika tydligt på den dolda arbetsmarknaden där jobben faktiskt finns hävdar jag bestämt. Olika näringsorgan tvistar om vilka arbetsmarknadsresurser som är var och i vilken mån de finns tillgängliga för de företag som just nu växer. Eftersom dessa människor är upptagna på annat håll, sin egentliga arbetslöshet till trots, har de ju ingen möjlighet att marknadsföra sig själva som tillgängliga och går på så vis miste om chanser att få jobb på den dolda arbetsmarknaden där tillväxt kontinuerligt sker.
En marknad med krympande arbetskraftsutbud rymmer besvärliga problem. Kraven och behoven från arbetsgivarhåll fortsätter att stiga, svårigheterna att tillgodose dem kommer att växa. AMS har lagt ett lock över arbetskraft och människor som egentligen skulle vilja göra andra saker än att arbeta inom ett aktivitetsgaranterande projekt. De vet bara inte hur man ska göra för att komma ut i ett för dem mer riktigt jobb. A-kassan bidrar till en beroendeställning till AMS. En trend som blir svårare och svårare att bryta.
Vad händer när AMS lyfter locket av ostkupan? Följden kan lätt bli kraftiga löneglidningar, efterfrågansöverskott samt ett hårt och växande tryck på aktiemarknaden. Regeringen tänker anlita bemanningsföretagen för att minska trycket. Man tänker kräva en tätare relation mellan AMS och bemanningsföretagen. Vi kan inte blunda för riskerna att det blir en icke konkurrensstimulerande arbetsmarknadspolitik orsakad av faktorer som varken AMS eller det privata näringslivet kommer att kunna råda över.
Om bemanningsföretagen tar in större andelar arbetssökande under sitt tak, som de i sin tur portionerar ut till företag mot betalning kommer de små företagen som inte har råd att anlita rekryterare från dem att få allt mer begränsade medel att röra sig med. AMS skapar ett monopolsystem som i första hand gagnar de större bolagen. Allvarlig blir situationen om vi inom den privata sektorn anpassar oss till det här arbetsmarknadsläget.
Vad vi behöver är en radikal omläggning av hela arbetsmarknadssystemet. Träna varje enskild arbetssökande i konsten att personligen marknadsföra sig själv. Stärk deras självförtroende avseende jobbsökning. Det ger arbetsgivarna större handlingsutrymme. Då tänker jag främst på de arbetsgivare som har andra saker att ägna sig åt än rekrytering. De små och medelstora företagen som istället behöver använda sin tid och sina ekonomiska resurser till produktinvesteringar, marknadsföringsinsatser och produktivitetsförbättringar. Hur mycket de än strävar efter att skärpa sina marginaler så har de varken tid, kraft eller kunskap om rekryteringar, men det betyder inte att de inte behöver folk. Arbetsgivarna till de små och medelstora företagen i landet utgör den allra största rekryteringsgrunden vi har i landet.
97% av alla jobb sker på den dolda arbetsmarknaden, och det är dessa företag som utgör den dolda arbetsmarknaden. De annonserar aldrig efter arbetskraft. De vänder sig sällan eller aldrig till bemanningsföretagen heller. På flera håll i landet är arbetsförmedlingen en alldeles ypperlig nätverkskontakt i den bemärkelsen att de alltid vet någon som är lämplig för en tjänst. Tack vare kontakter och någon som känner någon tillsätts tjänsterna på alla dessa företag i landet. Där ligger vår framtid. Men vi har bundit oss och våra annars rörliga och obundna arbetsmarknadsresurser vid samhällets stora stöttepelare AMS.
E Eklund
Andra bloggar om: jobb, arbete, arbetsgivare, arbetstagare, AMS, Arbetsförmedlingen, matchning, politik, arbetsmarknaden, valet, valfrågor, riksdagen, arbetslösheten,
Och fler bloggar om: Arbetslösheten, arbetslös, arbetslösa, arbetslöshetsersättning, arbete, arbetsmarknaden, utanför arbetsmarknaden, ofrivillig arbetslöshet, a-kasseersättning, a-kassa, bidrag, bidragssamhälle, bidragssamhället, växande arbetslöshet, arbetslösheten växer, minskad arbetslöshet, arbetslösheten minskar, arbetslöshetsstatistik, statistik
upplagd av Teame2 @ tisdag, november 01, 2005
4 kommentarer
4 kommentarer:
Jaha. Och var ska du skaffa nästan en halv miljon jobb?
Finns dom där på den där dolda arbetsmarknaden dom också eller?
totally fuck éd up
Så många lediga människor som moderaterna snackar finns inte.
Tänk jag fattar inte hur dumt du resonerar. Om du nu tycker att AMS är så dåligt borde du väl gilla att de tar emot all hjälp de kan få. Om det sen är fråmn bamanningsföretagen eller något annat håll, det kvittar väl?
CH
Hello
Instämmer med båda föregående. Du får det att låta så himla enkelt. Var det inte svårare skulle väl inte Arbersförmedlingen hålla på med det dom gör. Man måste väl ändå utgå från att dom kan sitt jobb eller?
/Joshua
Tillåt mig att småle.
Jag har personligen hört väldigt många uttala sig om Arbetsförmedlingen, men jag tänker inte återge deras redogörelser här. Däremot ställer jag frågan tillbaka. Hur många som jobbar på vårt lands bensinstationer kan bilar?
Arbetsförmedlingen har enligt min personliga uppfattning stannat vid att främst bevaka A-kasseflödet och skriver in människor i sökmallar och register så att man har koll. De har inte hängt med i den accelererande utvecklingen på arbetsmarknaden och människor har fullt naturligt sökt andra vägar till jobben än genom dem. Därigenom har återkoppling, feedback och möjligheter till förbättring upphört. Många anställda på Arbetsförmedlingarna är själva frustrerade över utvecklingem och skulle vilje göra annorlunda, men det saknas utrymme för förändring tydligen.
E Eklund
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida