Arbetslöshetsdebatten jag för
Arbetslöshetsdebatten jag förEftersom jag är övertygad om att en jobbsökningsmetodik som utgår ifrån den enskilde individen är det allra bästa sättet att komma tillrätta med arbetslösheten, så fortsätter jag. Nästa fråga; hur länge ska jag hålla på med den här bloggen då? Det vet jag inte, men jag skriver tills någon av experterna kring de som bestämmer över AMS inser att det jag föreslår skulle kunna fungera.
Även om jag är galen som tror att någon ska få en tankeställare och reflektera över något av det jag bloggar om så fortsätter jag. För på fullt allvar är min förhoppning är att man ska ta vara på de metoder som ju faktiskt har använts i många år inom karriärrådgivning, och outplacementbranschen. Tyvärr är det fortfarande alldeles för få som känner till vad de här aktörerna gör. De som vet är huvudsakligen fackföreningsfolk, och personer som någon gång själva varit berörda av de här insatserna samt personalchefer och andra makthavare i organisationer som varit den betalande beställaren av de här uppdragen. Allmänheten, de som inte känner någon som fått sån där rådgivning eller coachning, de har väldigt dålig koll på vad de här karriärrådgivarna, och outplacementkonsulterna gör tror jag.
Det kanske finns, fast jag inte känner till det, men jag saknar ett bra beskrivande samlingsnamn av de här företagen och deras tjänster. Det är ganska problematiskt att överbrygga de olika bolagen med en enhetlig beskrivning tycker jag. Gemensamt är nog ändå att de arbetar med människor i förändring. Positiv eller negativ sådan. Det kan handla om personal som berörts av omfattande bolagsfusioner och förvärv, av nedläggningshot eller till och med nedläggning. Alltså kan mina f.d. branschkollegor som jag saknar ett bra samlingsnamn på, vara delaktiga vid riktigt tunga organisationsprocesser likaväl som fluffiga karriärprogram för medarbetare som vill söka sig vidare inom eller utanför organisationen.
Ibland är de med genom en hel omstrukturering. Med hel menar jag från början till slut. Från ett nuläge till ett optimalt slutmål. Optimalt för alla parter i organisationen. Vid en nedläggning t.ex. så det kan handla om att först utbilda och handleda cheferna så att de sköter det hela med moral, etisk och lagenlig korrekthet. Vissa outplacementföretag strukturerar upp nästan allt som ska ske i organisationen vid ett omställningsprojekt.
Inledningsvis har de ett finger med inför uppsägningsförhandlingar med facken, förfarandet vid varsel, där de rekommenderar ledningen och fackombuden att göra si eller så för att få en så smidig effekt som möjligt. Outplacementkonsulterna kan då ge råd som baserats på andra organisationers tabbar, så att man inte begår samma misstag här. Tabbarna kan vara turordningssystem som frångåtts eller kraftiga reaktioner på arbetsplatsen p.g.a att man sagt "fel" saker från chefshåll eller hållt inne med information som varit nödvändig. Otydligheten skapade missförstånd i arbetslagen, som spred sig till oro och så småningom fick oanade konsekvenser. Av motsvarande skäl kan de t.o.m. rekommendera mediakontakter och vad som ska kommuniceras utåt, för att ge en rättvis omvärldsbeskrivning av det som sker.
De kan vara med och supportera och chefen inför det "svåra samtalet" när någon ska sägas upp, så att det görs sjysst och riktigt. Därefter är de ofta med och presenterar för de fackiga representanterna vad man från ledningshåll har tänkt hjälpa de uppsagda med i samband med och efter uppsägningen. Facken och ledningen enas helst först om vad som ska erbjudas de anställda som sägs upp. Allt för att sköta det hela snyggt och professionellt. Då kan mina f.d. branschkollegor vara med och ta fram ett "smörgåsbord" av insatser.
Ofta erbjuds de uppsagda möjlighet till yrkes,- eller kompetensutveckling efter uppsägningstillfället. Därtill får de individuell stöttning med att göra sin presentation och sitt CV, att knyta kontakter för att via dessa söka och finna arbete. Outplacement heter egentligen den tjänst som chefen köper till de anställda vid övertalighet. Tjänsten som gör att den uppsagde får precis den stöttning som kvävs för att själv klara av att marknadsföra sig och lyckas med att komma vidare i arbetslivet.
Det är företaget som sagt upp individen betalar prislappen på "smörgåsbordets" alternativ och det är de här insatserna som presenteras i media vid en pressrelease. Det har du säkert hört på nyheterna vid större nedläggningar. Förutom tjänsten outplacement som karriärutvecklingssupport, brukar man låta några några utbildningsföretag komma med förslag på lämpliga kurser m.m. Bolaget som säger upp, visar sin goda vilja mitt i eländet genom att exponera sitt samarbete med outplacementföretaget samt en rad rekryteringskanaler och även olika bemanningsföretag. Ja, en lång rad alternativ föreslås ofta vid sådana övertalighetsprojekt. Allt detta finns på "smörgåsbordet" och de uppsagda förväntas sedan välja själva såklart.
Emellanåt tar TRR, som är en stiftelse baserad på ett kollektivavtal, hand om tjänstemännen medan ett privat outplacementföretag arbetar med alla de övriga, d.v.s med samtliga medarbetare som blivit övertaliga. TRR och outplacementföretaget arbetar då i paralellt i samma projekt. Det är f.ö. så jag har lärt känna TRR:s arbetssätt och de båda grundarna till Antenn Samarbetspartner, det företag som jag började min outplacementkarriär i, de hade gjort metodmaterialet och utformat arbetsverktygen till just TRR.
Vid de här gigantiska övertalighetsprojekten har outplacementbolaget ansvaret för individstödet i form av en outplacementcoach och eller outplacement/karriärrådgivning för grupper. De arbetar helt fristående från bolaget som beställt tjänsten. Individen ska kunna lita på att samarbetet är helt och hållet för hans eller hennes skull. Tlläggas bör: Många outplacementföretag arbetar exakt av den anledningen i uppdraget med start först efter själva uppsägningstillfället. De är inte delagtiga i det ovan nämnda och absolut inte vid diskussioner om vem som ska sägas upp o.s.v. De vill absolut inte ha den forne arbetsgivarens utlåtaden utan koncentrerar sin insats på individen som sagts upp.
Förr var denna outplacementtjänst tillägnad excecutives och högre chefer. Andra med de högre cheferna + tjänstemän. Ytterligare andra tar uppdrag med alla medarbetarna, och inte bara tjänstemännen. Självfallet finns det outplacementföretag som inhyser alla dessa kategorier under sitt tak, med reservation för anpassningar som olika lokaler e.t.c. eftersom de olika kategorierna har lite olika storlek på prislappen.
De, liksom jag saknar ett beskrivande samlingsnamn på, kan arbeta som strateger för att styra upp en organisation som farit illa p.g.a aktiekursras eller p.g.a. interna stridigheter och konflikter i ledningsgrupper. Andra kan uteslutande fokusera det positiva som sker i organisationer och därmed bara ta uppdrag av den karaktären. Det är karriärprojekt och inte outplacement. Organisationer på uppåtgående där personalchefer vill satsa på medarbetarna. Genom att erbjuda karriärutveckling och kompetensutveckling så att medarbetare kan klättra vidare på "karriärspaljén", uppåt eller i sidled, så främjas den interna rörligheten. Många personalchefer föredrar att säga karriärspaljé framför karriärstege, just av den anledningen att man inte måste klättra bara uppåt för att utvecklas inom en organisation. Åt sidan eller nedåt kan ju vara det bästa för någon.
Många av de här företagen har funnits i 25-30 år nu. TRR och flera av andra av nina f.d. branschkollegor arbetar med metodmaterial som metodutvecklats och finslipats allteftersom man funnit dem framgångsrika eller har behövt förbättring. Metoder som har visat sig fungera, inte bara på TRR, där man liksom hos de andra aktörerna får ut ca.70% av de jobbsökande i arbete.
Många av outplacementförtagen bistår uteslutande uppsagda tjänstemän och man befattar sg inte med övria medarbetare. Men för den sakens skull fungerar metodiken på alla medarbetare ifrån såväl privata som offentliga sektorn. Och inte bara långtidsarbetslösa som blivit övertaliga utan såväl långtidssjukskrivna som långtidsarbetslösa. Trót eller ej! Detta inklusive de skaror arbetssökande som Arbetsförmedlingen tidigare har klassat som "icke arbetsföra".
Jag blir så upprörd över deras terminologi och språkbruk. Det finns ingen som är "icke arbetsför" som jag ser det. Precis som jag skriver på bloggens topp, alla människor innehar en fantastisk förmåga att lyckas. Och vad menar jag då med det? Jo, att alla, oavsett yrkes,- och levnadshistoria kan få ett arbete som passar just honom eller henne. Ett jobb som passar som hand i hanske och är anpassat efter individens unika förmågor och kvaliteter.
Alla kan söka jobb enligt den här sedan decennier tillbaka beprövade metodiken som jag talar om. Det har visat sig att 70% får det arbete som stämmer bäst för just den personen. 70% av alla! Detta inkluderar givetvis nysvenskar, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna samt de över 52 år. D.v.s. alla de som har svårare att få jobb med de traditionella jobbsökningsmetoder. Metoderna som Arbetsförmedlingen beklagligt nog envist fortsätter med, de fungerar sämre för dessa grupperna. Det vet vi. Titta bara hur få som kommer ut i arbete genom Arbetsförmedlingen. Att matcha personer som inte stämmer medarbetsgivarnas efterfrågade profiler och vars motsvarighet inte heller finns i en enda annons. De blir över vid matchningarna. De blir liksom över, och ingen på Af vet hur man ska få ut dem i arbete så de ordnar en massa lekskoleliknande aktiviteter för att göra någonting.
Vi som har erfarenhet av de moderna verktygen, vi vet att 70% får jobb och att alla sökgrupper kan söka jobb såhär. Att jämföras med Arbetsförmedlingens inskrivna där färre än 30% får jobb.Vi vet att även de "svårare" grupperna lyckas, visserligen med den enda avgörande skillnaden att det tar något längre tid än för dem. Förklaringarna till detta är givetvis många, men det främsta skälet kanske ändå är att deras själkänsla att söka jobb är låg. Deras självkänsla behöver inte vara låg i andra avseenden. Det är bara just när det gäller att driva sin egen jobbsökningsprocess genom att själv knyta kontakter. Självkänslan att vara sin egen frontfigur eller sin egen marknadskontakt. Den självkänslan kan vara låg till en början, men den kan bli bättre. Alla kan växa i sin egen roll, med rätt förutsättningar.
Många långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna undrar om de duger. Avslag på avslag med Nej! efter Nej! efter Nej! från arbetsgivarna. Såklart man kan bli osäker. En osäkerhet som inte blir bättre av Arbetsförmedlingens bemötande. Jag har varit i kontakt med ett stort antal människor från dessa grupper och flera har diskret beklagat sig över handläggares von-oben-stil. Ett negativt förhållingssätt har beskrivits. Det förekommer att handläggare pressar på och pushar på ett sätt som gör att även den mest självsäkre kan tappa sin gnista. Flera har hört av sig till mig och berättat om taskiga attityder. Exempelvis kune man mötas av en onödigt nedvärderande ton per telefon när man inte sökt de jobb de valde ut. Och en man sa nyligen att han upplevde en viss sarkasm då han fått höra av handledaren att "Nej, det där jobbet är det verkligen ingen idé för dig att söka. Och: "Sådana jobb kan du inte ens drömma om, det förstår du väl." Underförstått "du som har passerat 55 och har en yrkesskada som begränsar dig, du skulle misslyckas om du försökte."
När de sitter på Arbetsförmedlingen med matchningsprofiler och försöker pussla ihop arbetsgivare med sökande, så finns det alltid människor som inte riktikt passar i mallen. De som tydligt sticker ut i sina kompetenser, egenskaper eller personlighet och har lite udda förmågor på så vis. Och de som i betraktarens öga fattas, eller har begränsade kompetenser, egenskaper och personlighet och som på så vis inte har fullt så påtagliga förmågor. Men det betyder inte att några är bättre eller sämre än de andra, även om Arbetsförmedlingen utgår ifrån sådan klassifisering.
Om AMS hade arbetat med utgångspunkt från individers styrkor istället för som ni ifrån svagheterna, , så hade deras arbetslöshetsstatistik förbättras rejält. För goda egenskaper har alla om man bara vill se det
Min vision är att de en dag kommer de att inse hur rätt jag hade. (hi hi)
Medan jag strider här nere på gräsrotsnåvå har Europas höjdare tagit krafttag om ekonomikrisen. Europaparlamentet har ställt krav på europeiska åtgärder i finanskrisen. Det uppgav Europeiska rådet enligt Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Läs hela pressmeddelandet från 2008 10 21 därEU-kommisionen presenterade sina idéer.
CITAT På onsdagen kom EU-kommisionen med det förslag till stödpaket som man hoppas ska rädda jobb och tillväxt i den lågkonjunktur med finanskris som Europa är inne i. EU-kommisionen ska diskutera med finansministrarna nästa vecka. SLUT CITAT Läs artikeln i sin helhet publicerad av Svt-Västnytt 26:e november.
E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europaparlamentets, EU- kommission, EU- kommision EU-kommissionen, EU- kommisionen, krav, kraven, kravet, personalchefer, personalchef, chef, chefer, makthavare, makthavaren, organisationer, organisationerna, förändring, förändringar, övertalighet, övertalighetsprojekt, rådgivning coachning, stöttning, outplacementbranschen Jobbsökningsmetodik, jobbsökning, åtgärder, åtgärderna, finanskrisen, finanskris, metodik, metodmaterial, blogg, bloggen, bloggar, fackföreningsfolk, fack, facklig organisation, fackföreningar, fackföreningen, AMS; AF, Af, Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlingarna, information, media, medierna, massmedia, kontakterna, kontakter nyhet, nyheterna, uppsagd, uppsagda, kompetensutveckling, kompetens, karriärutveckling, utbildningsföretag, utbildning, kollektivavtal, informationskontor, informationskontoren, kollektivavtalen, stridigheter, konflikter, nysvenskar, nysvenskarna, långtidsarbetslösa, nysvenskar, långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning
upplagd av Teame2 @ onsdag, november 26, 2008
1 kommentarer
1 kommentarer:
Jag har också råkatut för tråkig personal på Arbetsförmedlingen. Det är väl inte dom personernas fel. Arbetsförmedlingen är nog trist att jobba på och dom får säkert ofta ha med tröga inskrivna att göra. Jobbar man med service och människor så måste man lära sig hålla masken. Helt rätt det du skrev.
Det är enbart genom beröm av personliga framgångar - stora som små - en människa vågar utvecklas.
Så tycker i alla fall jag.
Ceder
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida