Teame2

Hur svårt kan det vara att vara arbetslös? Vad vet du om att förlora, söka och finna jobb? Tycker du att jobbsökning handlar om att aktivt göra egna yrkesval eller om att passivt vänta på att bli rekryterad av någon annan? Teame2 är en blogg om att klara sig i yrkeslivet. Om problemen på och utanför arbetsmarknaden. Vad hindrar oss från att lämnar de traditionella jobbsökningsmetoderna? Vad sägs om musik medan du besöker bloggen? Välj bland låtarna längst ner i höger marginal.

måndag, mars 23, 2009

En tids uppehåll

Nu var det ett tag sen...

Jag har haft det lite jobbigt, med svåra olidligt smärtor på ryggraden. Därför har jag legat på sjukhus fem dagar och äntligen börjar medicineringen att bita så jag ska få komma hem igen imorgon. Därefter blir det nog en sväng till Jubileumskliniken på Sahlgrenska för att få strålbehandling mot det område som orsakar plågorna.

Tur att man lever på 2000-talet säger jag bara. Tänk förr i tiden - hur sjuttsingen hanterade man sånt här då? Morfinet fanns såklart, men när inte ens det funkade?!

Jag återkommer när jag har hämtat mig. Just nu fokuserar jag bara på att bli bättre. Bloggen får vila tills vidare.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

onsdag, mars 11, 2009

Ta reda på mer innan du accepterar jobbet

Rekognisera innan du tar anställning

"Du fick nobben igen... så är det att söka jobb numera." eller "Det finns inga lediga jobb att söka"
Snart blir du van att umgås med sådana kommentarer, om du inte t.o.m. börjar resonera så själv.

"Det spelar ingen roll, det finns ändå inga möjligheter på arbetsmarknaden som den ser ut idag." kan du höra dig själv säga. Ursäkta, men jag tycker att du borde försöka tänka annorlunda.

Föreställ dig att du är en konstkännare som går på varenda auktion du kan hitta. Både ute på stan och på nätet. Du selekterar något sånär och söker dig till de prisnivåer som bäst matchar din plånbok. Sedan lägger du bud efter bud, men når aldrig ända fram. Och skulle du vinna budgivningen, så kommer du hem med en tavla som du inte ens tycker om. Om du dessutom lade budet på nätet, kanske det visar sig att du köpte ett exklusivt konstverk utan att ha sett det.

Skulle du i egenskap av konstkännare istället låter dig inspireras av naturen och av möten med människor. Genom dina kontakter får d tips om konstverk som redan producerats och du botaniserar bland dem en längre tid. Efter en tids rundvandring vet du vad det är du vill ha och du vänder dig då till en konstnär som du fått nys om via kontakter. Han/hon lovar att göra det du vill ha och priset ligger i den härad du önskade.

Vilka är de främsta skillnaderna? I det första exemplet är utfallet mer slumpartat och även om du ser det som en investering, så vet du inte riktigt vart det kommer att landa. I det andra exemplet får du mera precis det du vill ha och konstverket är helt anpassat efter dig och dina behov.

Tyvärr söker många jobb i blindo. Man kastar ut en metkrok och hoppas på napp, men man har noll koll på vart man hamnar. Skulle du göra en riktigt stor investering utan att först ha sett det du köper? Eller helt sonika flytta in i en fastighet som du aldrig har satt din fot i förut? Nej. Det låter ju fruktansvärt obetänksamt och irrationellt, eller hur?

Ta dig en funderare över hur många du känner som sökte och fick jobb på det sättet? De kanske skrev under anställningskontraktet innan de ens hade sett var de skulle arbeta. Eller sökte ett jobb, fick det och började jobba efter att ha blivit rekryterad av en extern rekryteringsfirma. Du har alltså bara mött rekryteraren och varken träffat din nye chef eller dina övriga medarbetare innan du fattade beslutet att acceptera jobberbjudandet. Dumt.

Få människor investerar utan att veta vad de köper, men många människor söker jobb och får anställning utan att veta var de ska tillbringa dagarna. Om du slutar lita på ödet och slumpen kommer du att få nytt perspektiv på jobbsökningen. Övervinner du din tafatthet och lär dig fråga, tar reda på mer och rekar innan du tar anställning någonstans så ska du se att utfallet blir till din fördel.

Många menar att i dessa tider får man nöja sig med det man får. Och visst, så kan man se det, men å andra sidan ska du spendera en massa timmar på jobbet så småningom, och då kan det väl vara gott att ha varit kritisk INNAN du började. Sedan kan det vara för sent att ta hänsyn till dina behov, krav och önskemål.

Jag menar inte att man ska gå in och ställa krav det första man gör. Snarare att man ska vara lyhörd, fråga och fundera över om det här är det man är ute efter. Information kan man samla in på en massa olika sätt och uppgifter om arbetsplatsen man söker sig till kan man inhämta på fler sätt än de som normalt uppges i platsannonsen.

Ju mer du kan ta reda på som arbetssökande desto bättre, eftersom många konkurrenter eller tidigare kunder till företaget m.fl. förmodligen tystnar när du väl är anställd. Som arbetssökande har du inga tystnadslöften, men du bör givetvis vara hyfsat ödmjuk och vara någorlunda försiktig med vad du frågar och säger. Din nyfikenhet är något positivt, så länge du är intresserad med förstånd och undviker att bli obekväm.

Internet är en fantastisk källa till information, men kom ihåg att på landets bibliotek kan man både finna tidningsartiklar, branschtidningar och månadsmagasin från såväl den offentliga som den privata sektorn. Tänk bara på att när du möter betydelsefulla personer i ditt nätverk likso de som är beslutsfattare i organisationerna du söker dig till, så undvik att fråga om det självklara. Sådant som står att finna svart på vitt på deras webbsajt kanske är fånigt att intervjua dem om?

Reka för din egen skull, och se till att yrkeslivet blir som du vill, det kommer att göra skillnad.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

tisdag, mars 10, 2009

Karriären & föreställningarna om den

Karriären, innebär den ett klättrande?

När har vi gjort karriär?
Och vilka är kriterierna för att göra karriär?

Vad vi lägger i ordet karriär är naturligtvis individuellt, men de flesta av oss betraktar ordet som något man inte skyltar med. Vi anser att det är beundransvärt när någon är framgångsrik, men att omnämna det som att "göra karriär" har en något mer negativ klang.

När har du gjort karriär? Är det då omgivningen tycker att du har presterat något och du har nått dit de hoppades? Eller är det när du sjäv hade viljan att förändra och du lockades nå dit du själv ville?

Måste karriär vara ett ständigt klättrande uppåt? Innebär ordet karriär att man får bättre och bättre titel, eller handlar det snarare om hur du utvecklats kompetensmässigt? Måste karriär vara en position? Kan det inte lika gärna vara den plats i yrkeslivet där man finner sig tillrätta och trivs riktigt gott?

Jag har mött människor som upplevde att de klättrade uppåt på karriärstegen, men som först efter att ha stannat upp och reflekterat över sin yrkesförändring, insåg att de skulle föredra en förlyttning i sidled. Även om det chockade omgivningen, begrep de plötsligt att de länge hade strävat efter något som låg dem mycket närmre än de först trott.

Vi värderar karriären olika, och det finns de som inte bryr sig om det ett dugg, medan andra går in för att göra karriär, med alla till buds stående medel. De som genom hela yrkeslivet hade kämpat för att göra karriär, fick av någon anledning tillfälle att stanna uppoch betrakta sin framfart.

Något stoppade karriären väldigt abrupt, det kunde bero på uppsägning, utbrändhet eller något annat. Aldrig tidigare hade de funderat över det, eftersom karriären formats undan för undan, pinnhål efter pinnhål uppåt, som de såg det. Nu var det stopp och då som först, kunde de inse att deras uppmärksamhet hade varit fokuserad rakt framåt och uppåt, men det de så småningom kände sig mest bekväma med, fanns med facit i hand, på en helt annan nivå. Kanske snett nedåt i förhållande till sin ursprungliga yrkesroll t.o.m.

Jag har hört skräckhistorier där hustrun hotade lämna maken om han tog en (som hon tyckte) sämre befattning än den han tidigare haft. Och jag har bevittnat människors reaktion när de efter tjugofem år tvingats lämna den befattning de en gång lyckades uppnå, som de därefter bibehöll genom alla år. Det nederlag, som de chockades av och den process som krävdes för att återhämta sig, var tumultartad såklart.

Vad är det då som gör att vi månar så om vår karriär? Och vad är det som gör att somliga inte bryr sig ett enda dugg? Och vad är det som gör att de som har en dröm om en framtida yrkeskarriär eller har specifika karriärmål i sikte, lyckas bättre med sin jobbsökning än de som säger att de kan tänka sig vadsomhelst och ställer sig neutrala till såväl drömmar som yrkesmål?

Vi kanske behöver radera jämförelsen mellan en karriär och en stege? Det kan väl få vara en spaljé eller en båtrigg? Och vi kanske borde sudda ut de negativa kopplingarna till ordet karriär och betrakta det som något inspirerande? Karriären skulle väl kunna vara en färsk morot att följa genom yrkeslivet?

Nå, innebär karriären klättrande eller inte? Succesivt tror jag att människor börjar inse att tjusningen är inte att ha en viss titel, utan tjusningen är att ha det jobb som innebär att man har fin balans mellan jobb och privatliv, och där man mår gott av att vara.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

måndag, mars 09, 2009

Wow! Äntligen föreslås förändrad Af-metodik

Tack Christer Ågren!

Jag bugar, jublar och dansar omkring av lycka för det här är alldeles fantastiskt. Nu föreslår äntligen någon en förändring av Arbetsförmedlingens arbetsmetodik och pekar på beprövade metoder som ett alternativ. Mannen som gjorde mig så lycklig heter Christer Ågren och skälet till min lycka är att han föreslår exakt det jag har stridit för i flera år. En viktig poäng i sammanhanget är att hans röst, till skillnad mot min, har pondus tack vare den position han har i samhällseliten, och det välkomnar jag. Då kanske någon lyssnar.

CITAT: Christer Ågren, Svenskt Näringslivs vice vd, lyfte fram Trygghetsrådets och Trygghetsfondens omställningsavtal som framgångsrecept för arbetsförmedlingen att ta efter. SLUT CITAT Nyheten publicerades 2009-03-09 på Svenskt Näringsliv.se och jag glädjer mig naturligtvis oerhört eftersom jag känner att jag får lite gehör. Han har förmodligen inte en aning om min blogg, men oavsett så gör jag vågen åt Christer Ågrens uttalande. Tack än en gång!

I nästa stund kommer de kritiska funderingarna. Hoppas nu bara att åhörarna tog in, och reflekterade över det han sa, tänker jag då. Jag hoppas verkligen det. Han gjorde helt rätt som använde TRR som exempel, men det är viktigt att påpeka att omställningsarbete av det slaget faktiskt försörjer en hel bransch. Det är oerhört många aktörer på den svenska arbetsmarknaden som arbetar med sådan metodik och alltså inte enbart Trygghetsrådet,TRR och Trygghetsfonden.

Att en hel bransch har praktiserat den här metodiken i tre decennier och att statistiken visar att fler än sjuttio procent av deltagarna finner ju nytt jobb inom 7-8 månader, det framgår inte av artikeln. Allt som blev sagt på mötet är givetvis inte dokumenterat. Det skulle vara kul att få veta om han presenterade någon form av statistik eller resultat från TRR och Trygghetsfonden.

Som sagt, vi får inte glömma att samtliga outplacementföretag och karriärrådgivningsbolag som arbetar med intern rörlighet samt uppsägningar och omställningsarbete har motsvarande erfarenhet av metodiken eller liknande metoder. TRR ligger dock nära tillhands för Svenskt Näringsliv eftersom TRR uteslutande bistår tjänstemän och aldrig övriga medarbetare i organisationer. TRR fokuserar de på den privata sektorn medan Trygghetsfonden arbetar inom kommun och landsting. I övrigt finns att stort antal aktörer på marknaden.

Risken finns att mötesdeltagarna på Saco:s seminarium nickade instämmande, men att Arbetsförmedlingen sedan fortsätter arbeta som om ingenting hade hänt. Christer Ågren hade förutom det lysande förslaget, ännu mer synpunkter på arbetsmarknadspolitiken. CITAT:
Regeringen måste justera sin arbetsmarknads-politik för lågkonjunkturen. Det framkom på Svenskt Näringslivs och Sacos seminarium om vilken jobbpolitik som fungerar framöver. SLUT CITAT

Christer Ågren, Svenskt Näringsliv, tycker att arbetsförmedlingen bör ta efter Trygghetsrådet och Tygghetsfonden i arbetsätt och det gör mig glad. Det vore väl på tiden att Arbetsförmedlingen tog efter beprövade metoder och gjorde något som leder någon vart? Som det ser ut idag ska de ju istället ska de ta in externa konsulter som ska göra jobbet åt dem. Inte kommer väl Arbetsförmedlingen att göra någon förändring bara för att vice vd:n på Svenskt Näringsliv anser att de ska göra det?

E Eklund

Om du vill kan du Pusha

detta inlägg

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

söndag, mars 08, 2009

Förhöj livskvalitén för arbetslösa

Arbetssökande behöver lyftas
- inte tryckas ner

Genom att forcera fram och påtvinga arbetslösa att söka jobben i annonserna, trots att det inte är något för dem dräneras de på energi. Efter några månaders jobbsökning och ett stort antal NEJ från arbetsgivarna, alternativt en utdragen tystnad där all initial förhoppning om att bli kallad till intervju, grusas, så mår individen inte särskilt bra. Man känner sig ratad och bortvald.
Den här jobbsökningsmetoden är nedbrytande.

Om man däremot söker jobb genom att själv boka möten med olika beslutsfattare m.fl. på arbetsmarknaden där man personligen marknadsför sig själv, så leder befintliga kontakter till nya hänvisningar och snart växer såväl kontaktnätet som självkänslan. Den här jobbsökningsmetoden är stärkande.

Hellre än att försämra livskvalitén under arbetslösheten kan man förbättra den, men då kan man inte arbeta med de metoder som Arbetsförmedlingen praktiserar. Bygg upp människor med hjälp av de fungerande arbetssättet med jobbsökning via egenetablerade kontakter istället för att låta dem brytas ner av negativa jobbsökningsstrategier som är destruktiva i det långa loppet.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

lördag, mars 07, 2009

Kanske kommer vi att få se en förändring?

Arbetsförmedlingens överlevnadsstrategi

De komplexa strukturerna som Arbetsförmedlingen anstränger sig för att upprätthålla och punktinsatser som arrangeras alldeles i onödan... Arbetssökande har ingen som helst nytta av Arbetsförmedlingens arbetsmetoder, men så ser vårt AMS ut. Imponerande va?

Forskarna är inte längre så säkra på att Arbetsförmedlingens metoder bidrar till någon förbättring av de arbetssökandes jobbsökning. För en arbetssökande kan a-kassan vara livsviktig, och man behöver hålla sig på god fot med Arbetsförmedlingen eftersom de har befogenheter att säga upp ens a-kassa.

Arbetssökande tvingas infoga sig i leden och måste söka jobb mot sin vilja, annars stöts de bort från a-kasse-ersättningen. Därför är de inskrivna på arbetsförmedlingen oklanderligt flitiga och söker jobb efter jobb, trots att det inte leder någonvart.

Vad som händer om man inte söker de av Arbetsförmedlingen påhyvlade jobben, är att man förlorar sina pengar. Arbetsförmedlingens dolda agenda är en sedan långt tillbaka, väl bevarad hemlighet. Personalen är mycket reservarad när man pratar om det här.

Arbetsförmedlingens överlevnadsstrategi saknar stöd av forskningsresultaten. Att hålla sig aktiv genom att söka måna jobb via annonser leder bokstavligt talat ner de arbetssökande i en djupare arbetslöshet. Effekterna är förödande. Differensen mellan de som står utanför arbetsmarknaden och de som befinner sig inom den, bara ökar.

Forskarna är bekymrade över Arbetsförmedlingens dåliga statistik. Deras exakta jobbsökningsstatistik saknar motstycke och forskarna har upptäckt att Arbetsförmedlingen bara hjälper 2-3% av de inskrivna till nya arbeten.

Arbetsförmedlingens uråldriga jobbsökningsmetoder verkar bara nöta ner människors självkänsla att söka jobb. Däremot förhindrar de arbetssökande från att kunna peka på att Arbetsförmedlingen inte är till någon hjälp. Det är också meningen.

Med hjälp av de sedan trettio år beprövade och fungerande jobbsökningsmetoderna skulle jobben vara ett hägrande mål för de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Men vi ska vara medvetna om att de strukturer som Arbetsförmedlingen har byggt upp, kommer att vara svåra att omstrukturera. Svårare än vi någonsin kan föreställa oss.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

fredag, mars 06, 2009

Arbetslöshet land och rike runt

Att finanskrisen har slagit hårt globalt pratas det mycket om överallt och att arbetslösheten drabbat USA är något som konstant påverkar världsnyheterna. Dagens Industri skrev 2009-03-06 Rekordmånga arbetslösa i USA TT hade gett dem nyheten och Di hänvisade i sin tur till den månatliga sysselsättningsstatistiken som ges ut av USA:s arbetsmarknadsdepartements statistiktjänst, US Bureau of Labor Statistics.

Riktar vi blicken till de olika delarna av vårt eget land så finner vi hur ett antal olika tidningar tolkar situationen. Svenska Dagbladet uppgav den 11:e februari 2009 CITAT: Varslen har i första hand drabbat arbetare, men även antalet varslade tjänstemän har ökat. Västra Götalands län och Stockholm är hårdast drabbade. Utanför storstäderna varslades flest i Västerbottens län.

Västerbottens-Kuriren skrev 2009-03-02 om länets hårt drabbade arbetsmarknad att CITAT: Dubbelt så många riskerar bli arbetslösa SLUT CITAT Man exemplifierar genom att omnämna vilka branscher som drabbats hårdast och Arbetsförmedlingen kommer med expertutlåtanden som jag inte ger mycket för.

Norrbottens-Kuriren berättade i en artikel publicerad 2009-03-04 om CITAT: Länets socialdemokratiska riksdagsledamöter är ute på en miniturné i Boden, Luleå och Piteå för att prata arbetsmarknadspolitik på arbetsplatserna. SLUT CITAT Jag önskar jag kunde sitta som en fluga på väggen och ta del av den där turnén, mest bara för att jag undrar vad de kan tillföra.

Sydsvenskan uppdaterade en artikel med nyheter från TT den 9:e januari 2009 CITAT: Arbetslösheten spås bli 9%. I Skåne försvinner 3 700 arbetstillfällen det närmsta året, liksom arbeten för svenskar i Danmark. "Skåne har ett bättre utgångsläge än många andra län, men situationen är allvarlig", säger Pia Gustavsson, chef för Arbetsförmedlingen i Malmö, i ett pressmeddelande.

Skaraborgs kommuner hade en artikel med siffror kommun för kommun i Lidköpingsnytt. Siffrorna publicerades måndagen den 2:e februari 2009, men sådan statistik är det svårt att förhålla sig till. Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors säger som följer CITAT: Under 2009 kan totalt 35 000 industrijobb försvinna. Och i byggindustrin väntas cirka 10 000 jobb försvinna nästa år. Även den privata tjänstesektorn har gått in i en sämre konjunkturfas. SLUT CITAT

I övrigt ser Sveriges arbetslöshet ut ungefär såhär. CITAT: Lägst arbetslöshet har Uppsala län där 2,5 procent av arbetskraften är arbetslösa. Högst är den i Gävleborgs län med 4,9 procent. Arbetslösheten har ökat mest i Kronobergs län och minst i Gotlands län det senaste åren. SLUT CITAT

Det blev en brokig sammanfattning av USA:s kontra Sveriges arbetslöshetssiffror, en högst kvasivetenskaplig analys som gjordes p.g.a. kombinationen tidsbrist och idétorka.

E Eklund

Om du vill kan du Pusha detta inlägg

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

torsdag, mars 05, 2009

Arbetslösa pluggar istället för att söka jobb

Väntar ut krisen och förkovrar sig

Den nya arbetslöshetstrenden är att söka in på långtids- utbildningar. Alternativet - att söka jobb, det lockar inte. Inom vissa branscher under områdena metall och teknik är det nästan omöjligt att finna arbete i dagsläget. Hellre än att utsätta sig för alla avslag, anmäler man sig till en utbildning och hoppas att arbetsmarknaden ska se bättre ut när man har studerat klart. Eventuellt omskolar man sig och gör ett uppbrott ifrån de omöjliga branscherna för att pröva lyckan inom ett helt annat område.

Förhopppningsvis är studierna i linje med ens framtida yrkesmål. Men när man väljer att plugga som ett alternativ till jobbsökning och nej från arbetsgivarna blir skälet att studera snarare en flykt från jobbsökningen än ett förverkligande av en dröm. ör somliga kan studierna givetvis vara något man länge har önskat göra men inte fått tid till p.g.a. arbetet man hade. Och nu när man blir arbetslös tar man så att säga chansen.

Arbetsförmedlingarnas personal och chefer applåderar. Att de arbetslösa pluggar ser nämligen oerhört bra ut i statistiken, eftersom de inte är arbetssökande under studieperioden. Och arbetsgivarna råder unga människor att sitta på skolbänken så länge de bara orkar, och därefter lite till. Deras förslag är det enda de kan erbjuda, för några jobbgarantier eller löften om "fast anställning" i framtiden, törs man inte utlova. Att studera är det bästa ungdomarna kan göra.

Jaha, då är väl alla nöjda?

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare

onsdag, mars 04, 2009

Om Metalls avtal med Teknikföretagen

Metalls medlemmar får det tufft

Jag har tagit del av nyheterna på teve där man intervjuat såväl beslutsfattare som medlemmar inom fackförbundet Metall. Det är ju den fackliga organisation, vars medlemmar har drabbats allra hårdast av finanskrisen. Nu förväntas medlemmarna kompensera för krisen på följande sätt:

Newsdesk skriver CITAT: Teknikföretagen och IF Metall har i dag tecknat ett avtal om att ge möjlighet till lokala överenskommelser om att sänka utgående lön och andra ersättningar med upp till 20 procent. Under motsvarande tid kan företagen anordna kompetenshöjande utbildningar. För den händelse detta inte är möjligt, gäller arbetsbefrielse i motsvarande grad. SLUT CITAT

Anders Narvinger, vd på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen säger CITAT: Uppgörelsen mellan IF Metall och flera arbetsgivarorganisationer om att låta anställda få utbildning eller ledighet med 80 procent av lönen kommer att rädda svenska jobb. SLUT CITAT Läs mer i Teknikföretagens pressmeddelande.

Tjänstemännens Centralorganisation, TCO:s samhällspolitiske chef Roger Mörtvik är av en annan åsikt CITAT: Det är inte de anställdas löner som har orsakat krisen. Och det behövs helt andra metoder än lönesänkningar för att stävja den.

Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson säger som följer CITAT: Krisuppgörelsen mellan IF Metall och arbetsgivarorganisationerna välkomnas av Företagarna. - Den löser inte allt. Men fungerar som en bra stötdämpare för våra företag. SLUT CITAT

Finansminister Anders Borg välkomnar Metalls avtal och kommenterar det såhär till TT: "Det är ett tecken på att den svenska modellen fungerar." Det kunde man läsa på DN.se 2009-03-03.

För Metalls del är det inte nog med det för samtidigt presenterar man ännu ett negativt besked för sina medlemmar. IF Metall tvingas höja a-kasseavgiften. Nyheten publicerades 3 mars 2009 av Svt Rapport. Som om det inte var nog med elände för den här gruppen människor redan...

E Eklund

Om du vill kan du Pusha