__________________________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________ Free Logo From Thefreelogomakers.com
3h - Leaderboard You Travel Sweden 728x90 Teame2: maj 2006

onsdag, maj 31, 2006

Omprövad arbetsförmåga


Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett samarbetsavtal sedan drygt ett år tillbaka. Avtalets syfte är att "återrehabilitera” personer som har arbetsförmåga till arbetsmarknaden.

Omprövad arbetsförmåga betyder att Försäkringskassan har omprövat sjuka och funktionshindrade människors arbetsförmåga och i en del fall gjort en ny bedömning.
Dessa människor har överförts till arbetsförmedlingen. Konsekvensen har blivit att antalet arbetslösa med funktionshinder har stigit kraftigt.

Publicerades i NT 2006-05-30

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Tar vi missnöjet på djupaste allvar?

Betänk vilka följder den långvariga försvagningen av sysselsättningstillväxten har fått.

Regeringen försöker trycka undan arbetslösheten genom att…
Genom att göra vad?
Genom att mörka den, eller öka antalet aktiviteter och pyssel&knåp-insatser?
Populära AMS-åtgärdsprogram inriktas på att grovrensa i statistiken.

Oberoende hur många arbetsgivare som är beredda att anställa flyttar AMS ständigt omkring människor för att minska den öppna arbetslösheten. Samtidigt som man lägger pressen på arbetsgivarna att fixa lediga platser ägnar arbetsförmedlingarna mindre och mindre tid åt att bistå de arbetsgivare som söker personal.

Medan regeringen predikar konkurrenskraft, tillväxt i ekonomin och full sysselsättning klagar arbetsgivarna dels över politiken som hindrar företag från att växa och anställa och dels över allt sämre insatser från AMS. Arbetsförmedlingen marknadsför sig inte inför arbetsgivarna och eftersom de inte fått någon information från förmedlingarna vänder sig inte till dessa när de söker nya medarbetare utan väljer egna informella kontaktvägar.

Ett genuint missnöje riktas mot AMS både bland människor som vill bli anställda och människor som vill anställa. Vi måste ta detta allvarliga missnöje på allvar. Alternativet är att resonera som de mest missnöjda politikerna: ”Det finns ett flertal indikatorer som tyder på att problemen med sysselsättningsbristen fortsätter att minska och att den öppna arbetslösheten ökar något.”


E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

tisdag, maj 30, 2006

Skolexempel - Fri tolkning


”AMS spår fler arbetslösa” skriver Di 30 maj 2006
”AMS räknar med fler jobb” skriver SVT 30 maj 2006


AMS spår att den öppna arbetslösheten hamnar på 5,3 procent i år och 4,6 procent nästa år.
Den totala arbetslösheten, inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska program (obalanstalet), väntas uppgå till 8,5 procent i år och 8,1 procent 2007.
Det skriver AMS i sin arbetsmarknadsprognos som presenterades på tisdagen.


Sysselsättningen väntas öka med 130.000 personer under 2006 och 2007 jämfört med förra året.
Det spår Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) i en ny prognos.
Ökningen sker främst inom den privata tjänstesektorn. Den öppna arbetslösheten justeras upp något från 5,2 procent i november förra året till 5,3 procent i år, vilket är en bra bit över regeringens fyraprocentsmål. Den totala arbetslösheten beräknas minska marginellt från 8,7 procent 2005 till 8,5 procent 2006 och 8,1 procent under 2007, enligt Ams.


E Eklund

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Ny lag fr.om. 1 juli 2007

Den nya lagen

En person får

sammanlagt
arbeta
14 månader
under fem år.

Därefter övergår anställningen till en tillsvidareanställning, eller som man säger i allmänt tal "fast tjänst". Provanställningsperioden räknas in i den totala anställningstiden. Praktik-, ferie- och säsongsarbete ska bort. Visstidsanställningar vid arbets-, och belastningstoppar försvinner. Förtur till en tjänst sänks från tolv till sex månader.
Lagen träder i kraft 1 juli 2007.

Samhället måste bejaka framväxten av ett mångformigt näringsliv. Arbetsgivare behöver frihet att variera arbetssätt och medarbetarresurser efter behov. Resurserna till företag måste vara behovsstyrda. Den nya lagen är ett otyg som inte kommer att garantera trygghet för den anställde. Tvärtom kommer den att innebära ökade krav på arbetssökandes förmåga att marknadsföra sig själva och sin kompetens.

En lag av det här slaget kommer att få konsekvenser som ökad rörlighet snarare än minskad. Det är inte kraven på företagarna som ska öka. Istället är det den befintliga arbetsmarknadspolitiken som bör ersättas med en struktur som förmår sätta den enskilde i centrum. Man borde inte lagstifta så här galet. Rusta hellre individen genom att ge honom/henne de rätta verktygen för att stärka sin egen yrkesutveckling.


E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Matchmaking på hög nivå

PR i media.
Persson och Reinfeldt.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

måndag, maj 29, 2006

Erfarenheter av förändringsarbete


Elisabeth Eklund

har drivit och ansvarat för omfattande karriär- och förändringsprojekt inom ett femtiotal västsvenska organisationer.

Hon har mångårig erfarenhet av att träna och coacha personer som befinner sig i en förändring av sin arbetslivssituation, såväl individuellt som i grupp.


Inom svenskt näringsliv är hon en mycket uppskattad föreläsare. Med sin visionära berättarstil och sina beskrivande bilder hämtade från arbetsmarknadens vardag visar hon oss arbetsgivares och arbetstagares förändrade behov synliggjorda ur sina skilda perspektiv. Hennes föreläsningar inspirerar åhöraren att ifrågasätta våra invanda tankemönster och har rykte om sig att ge deltagarna en hel del nya insikter.


Elisabeth, Teame2 AB föreläser bl.a. om coachning som ett stödsystem som hjälper individen att hitta sina egna styrkor och tillgångar tack vare identifiering av tidigare framgångar. ”Genom att få hjälp att själv inse när, hur och varför man varit som bäst kan man lättare finna var man kan fungera bäst i framtiden.” säger hon. Elisabeth delar med sig av de egna erfarenheterna av att ha arbetat med ett tiotal olika verktyg och moderna arbetssätt inom individuell karriärutveckling:
”De beprövade arbetsmetoder som fungerar bäst är de som stödjer tanken om fritt val och om hur personlig motivation kan skapas genom goda samtal. Förmågan att marknadsföra sig själv är tydligt relaterad till drivkraften och de upplevda möjligheterna att få jobb."

"Är man inte övertygad om vad man vill eller kan behöver självkänslan att söka jobb först förstärkning för att man ska orka motivera sig själv till en förändrad yrkeslivssituation. Coachningen gör det lättare för individen att själv ta kontroll och aktivt påverka sin egen arbetslivssituation.” hävdar hon och passar samtidigt på att marknadsföra sin efterlängtade bokdebut. Arbetsmarknadens angelägenheter inbäddade i en "reality-roman" som hon själv uttrycker sig.
Bokens titel är: ”Aktiv jobbpaus” och är en samtidsskildring om arbete, identitet och om hur yrkeslivsförändringar påverkar oss.

Teame2 AB vänder sig främst till framsynta företagsledare och personalchefer som i sin strategi vill ta till vara medarbetarnas individuella drivkrafter såväl inför, under som efter en anställning. Föreläsningar bokas enklast på info@teame2.se





Andra bloggar om: , , , , , , , ,

söndag, maj 28, 2006

Ett ”nytt AMS” eller ett alternativ till AMS


Vi har kapacitet att utföra omfattande arbetsmarknadspolitiska förändringar och de behöver snabbt åtgärdas.


Enklaste sättet är att göra en rikstäckande arbetsmarknadsanpassning. Kraven på den verksamhet som arbetar med arbetslösa skall direkt samspela med tillgänglighet och bekvämlighet för dem. Inom en modern verksamhet ska alla snabbt få hjälp och rådgivning. Såväl arbetsgivare som arbetssökande måste erbjudas service och gott samarbete. Ofta är det små detaljer som är avgörande för en fungerande helhet.

Regeringen behärskar inte det arbetsmarknadspolitiska arbetet har vi förstått. Och det kan vi heller inte kräva. Men vi kan kräva det lagen säger, nämligen att alla har rätt till arbete.

Regeringen behöver experter och specialister som tar ett totalansvar för det hela och som ser till att det blir rätt från början. En verksamhet som AMS behöver nya strukturer, system och verktyg för att ge stöd, hjälpa och vägleda arbetslösa tillbaka in i arbetslivet igen.

Vi behöver ett ”nytt AMS” eller ett alternativ till AMS som funkar som en aktiv serviceverksamhet. Att investera i arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste vara att investera i det som fungerar optimalt för alla parter. Vi behöver en aktiv verksamhet som ger support och stöd åt människor.

För att tillgodose alla krav krävs regelbunden översyn av organisationen. Vi kan inte acceptera dessa ständiga upprepningar av gamla nedslitna rutiner och ryckiga aktivitetsprojekt.
Vad vi behöver är beprövade hjälpmedel med god kvalitet. Hjälpmedel som faktiskt hjälper människor att hitta kunskaper som de kan tillämpa i sin egen unika process. Hjälpmedel som leder till arbete. Vi behöver en verksamhet med ett arbetssätt som fungerar som garanti för bibehållen naturlig genomströmning och som ger den bästa totalekonomin.

Ett stort ansvar vilar på regeringen, men även på oss samhällsmedborgare. Vi behöver involvera samhället så att vi tar tillvara arbetsmarknadens dyrbara framtidsresurser.
Den unika människan.

E Eklund

lördag, maj 27, 2006

Förhållandet


Det grundläggande problemet
är måttet för avståndet mellan arbetslösa och arbetsgivare.

Rekryteringsprocesser är konstruerade i förhållande till det.
Kom ihåg att knytpunkten är avgörande .
Underhåll och vårda kontaktmöjligheterna.


E Eklund

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

fredag, maj 26, 2006

Rätt bakgrund


Företag som fortfarande annonserar
vill anställa dem som har förutsättningar
att växa i företaget.

Rätt bakgrund + bra ansökan = anställningsintervju

E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

torsdag, maj 25, 2006

I samverkan med näringslivet


Regeringen, näringslivet och samhället i stort har gemensamma mål och vår samhällsstruktur är upprättad för att nå dessa. Svenska folket förväntar sig att regeringen ser till att AMS insatser i samverkan med näringslivet leder till att alla får arbete eller meningsfull sysselsättning. Ett samarbete med näringslivet som är tänkt att leda till önskad lönsamhet och nytta.

Arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivare.
Nu kommer rapporter om hur få jobb som anmäls hos Arbetsförmedlingarna.
Undersökningar visar att Arbetsförmedlingen inte längre ägnar sig åt att förmedla arbete.

Om man känner till företeelser som marknadsföring, rekrytering, förmedling av arbete eller karriärutveckling så vet att det krävs omfattande, kontinuerliga kontakter med näringslivet för att lyckas. Arbetstillfällen kommer ofta fram i en dialog med beslutsfattare på arbetsmarknaden.

Endast genom löpande kontakter håller man sig uppdaterad om aktuella arbetsmarknads- och rekryteringsprojekt av de slag som leder till arbete. Arbetsförmedlingen arbetar inte längre med förmedling. Och många tjänster i arbetslivet tillsätts uteslutande genom kontakter. Det borde vara en självklarhet för en verksamhet som AMS att arbeta kontinuerligt för att stärka samarbetet med näringslivet. AMS och Arbetsförmedlingarna ska se och förstå företags behov. Åtminstone om det är vårt gemensamma mål.

Folkets förväntan på AMS och Arbetsförmedlingen är att de ska använda kommunikation internt och externt så att den leder till verklig dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Vi tar det för självklart att AMS och Af hela tiden anpassas till arbetsmarknaden. Men så är det dessvärre inte.

Vi hoppas naturligtvis att Arbetsförmedlingen ska inspirera till kreativt tänkande genom att skapa bättre förutsättningar och närmare kontakter mellan arbetslösa och samhällslivet. Men Arbetsförmedlingen sysslar inte med förmedling av arbeten längre…

Jag pratar inte om :
  • väl fungerande matchning
  • platser i arbetsmarknadspolitiska program
  • att kunna ge en utbildning som leder till arbete
  • arbetspraktik, praktikplatser eller anpassade åtgärder
Jag pratar om :
  • att lära människor att skapa kontakter och bygga nätverk
  • förutsättningarna för arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgivarna
  • samverkan med näringslivet och om flexibelt lärande
  • konsten att knyta nya, spännande möten som kanske leder till arbete

Företagen behöver all hjälp de kan få för att spara tid och pengar samtidigt som de kan utveckla sin organisation. Genom ökade kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare kan rekryteringsprocesser kortas och vakanser tillsättas snabbt.
Direktkontakter med arbetsgivare leder till att den enskilde får det inflytande som krävs för att se till att själv bli anställd.

Dagens arbetsmarknad kräver professionella kontakter som leder till önskad lönsamhet och nytta. Men så resonerar inte regeringen.


E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

onsdag, maj 24, 2006

Jobben kommer! Jobben kommer?

Jobben kommer. I slutet av 2006 når vi konjunkturtoppen och arbetslösheten pressas tillbaka. Det tror konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson.

Arbetskraftsundersökningen för april visade sig bli en överraskande kalldusch.
Klipper man och saxar mellan alla expertutlåtanden kan man finna i texten att:
"Arbetslösheten är oförändrad: 5,5 procent, att jämföra med Ams aprilsiffra på 4,6 procent. Inte heller sysselsättningen har krupit ovanför den statistiska felmarginalen jämfört med för ett år sedan. Resultaten förbryllar Ams prognosmakare, som räknar med en starkt positiv sysselsättningsprognos för året."

Vidare finner man förklaringar. Dessa lyder som följer:

"Först kan man konstatera att utfallet blev klart svagare än väntat, både på sysselsättning och arbetskraft. Och arbetslösheten har ju inte gått ner i april vilket den gör i våra egna siffror".
Så säger utredaren Torbjörn Israelsson när han ska förklara det man i artikeln kallar det "skeva resultaten med att något gått snett i SCB:s statistiska urval."

Vi läser ett uttalande från vice riksbankschef Villy Bergström som delvis hade en annan syn på ”tillväxt utan jobb”:
"Vi är inne i en period av snabb strukturomvandling driven av ny teknik och internationalisering och som ställer nya hårda krav på arbetsmarknaden." och därefter:
"Fler personer måste byta arbetsplats och bransch. Fler jobb måste skapas i tjänstesektorn, kanske i helt nya företag."

Jag (E Eklund) tillhör dem som håller med Villy Bergström. Fler personer måste byta arbetsplats och bransch. Och som jag ser det är det därför alla landets arbetslösa nödvändigtvis måste få en chans att lära känna sina applicerbara förmågor. De behöver förstå var de kan tillföra nytta. Så att de kan marknadsföra sig själva annorlunda.

AMS som det ser ut idag erbjuder varken kurser eller utbildningar i personlig marknadsföring. Regeringen underlåter sig att lära folket hur man faktiskt kan transformera sin bärbara yrkeskompetens. Många vet inte hur de kan använda sina kunskaper inom andra branschområden än de man själv har yrkeserfarenhet av.

Vad spelar det för roll om jobben kommer, när de arbetslösa inte förstår hur de skulle kunna nå dem eller ens visa att de skulle kunna klara jobben? Hur synliggörs de "nya" kompetenskraven? Arbetslösa i allmänhet förstår inte hur de kan nå jobben hävdar jag. Och jag tjatar och tjatar om det här. Grundproblemet kvarstår även om jobben kommer. Nämligen det att arbetssökande inte förstår vilka jobb de kan nå. Alltför få vet hur man bäst bär sig åt för att få dem. AMS och Af brister och informationen är lika med noll. Jag återkommer ideligen till det och olika röster låter sig höras. Så här säger t.ex. Handelsbankens ekonomer i sin senaste konjunkturprognos:
"Jobben kommer även om den svenska tillväxten dämpas."

Är detta nyheter?
Vad är nytt? Att jobben kommer?
Såhär vackert sa man
ju redan förra året.

Fackförbundet SIF konstaterade att svenska företag skulle välja att expandera utomlands.
Fast det skulle inte betyda att svensk industri befann sig i kris?

Det är fortfarande
fler svenskar som befarar ökad än som tror på minskad arbetslöshet.
Inte heller regeringens planer för plusjobb och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder har lyckats övertyga svenskarna om minskad arbetslöshet, skriver Skop s analytiker Örjan Hultåker, i en kommentar.

AMS-chefen Anders L Johansson sa hösten 2005 ”Svagheten på arbetsmarknaden kommer att bestå året ut.” "Nedgångar i ekonomin är alltid mer utdragna än vad vi räknat med. Det är då de otåliga börjar tala om jobless growth. Men när det väl vänder så går det snabbare än vad vi räknat med", sade han.

Jobben kommer.


Det är väl lockande läsning för dig som är arbetslös?


Jobben kommer, "So what?"

E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

tisdag, maj 23, 2006

Gå från reagera till agera


Stopp

&
belägg







Hur många fler ska behöva ställas utanför arbetsmarknaden innan politikerna reagerar och agerar?


I de flesta europeiska länder står 20–25 procent av den potentiella arbetskraften i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Så stor är alltså andelen individer som har svag eller ingen position alls på arbetsmarknaden.

I Sverige är utanförskapet är 25 procent. Alla vuxna som inte har ett reguljärt arbete eller studerar ingår. De som har ett subventionerat arbete och ingår i någon form av åtgärd eller studerande som söker jobb ingår i arbetsmarknadsutanförskapet. Det innebär att försörjningsbördan för de få som arbetar kommer att tillta under en obestämd men helt tydligt längre tid framöver.

Det är en social katastrof att ha så många samhällsmedborgare utanför arbetslivet. Regeringen står handfallen och Sverige samt Europa i övrigt börjar få den sorts arbetsmarknadssamhälle som forskare benämner ”tjugoprocentssamhället”.

Hur många fler ska behöva ställas utanför arbetsmarknaden innan politikerna reagerar och agerar?

Det krävs mer än några smärre arbetsmarknadspolitiska justeringar.

Om politikerna resonerar med svenskt näringslivs styrelsemedlemmar och tar reda på hur de investerade i beprövade metoder som dessa bolagsrepresentanter erbjöd sina medarbetare vid nationella omställningsprojekt.

Om politikerna kunde förstå att omfattande tjänster som outplacement och karriärvägledning är applicerbara inom verksamhetsområden som AMS, LAN och Af.

Om politikerna bara kunde inse att metodiken leder 80 till 90 procent av de berörda människorna till nytt arbete.

Vi svenskar måste våga tänka nytt och kritiskt fråga oss hur vi kan använda beprövade metoder i stor skala.

Vi behöver agera gemensamt för att bryta utanförskapet för alla som idag står utanför arbetsmarknaden.

E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

måndag, maj 22, 2006

Arbetslösa kvävs - förnyelse krävs


Att söka jobb via annons är oskäligt betungande för en arbetssökande.

Man väntar och väntar på inträdet till arbetsgivarna på arbetsmarknaden och nej efter nej leder till upptrappning av ilska. Beklagligt nog hänvisas arbetssökande fortfarande till ”matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare”.

Regeringen beordrar Af att rutinmässigt lära ut hur man skriver sitt CV och söker annonserade jobb, trots att det är en nedbrytande metod.

Arbetssökande hänvisas på Af:s inrådan uteslutande till ”matchning”. Det tyder på att uppfattningen fortfarande är att traditionella ansökningshandlingar med CV och brev till arbetsgivare ska leda till arbete.

Men det gör det ju inte. Bara ett par procent av alla anställningar sker på det viset idag. Ändå hotas arbetslösa att få a-kasseersättningen slopad om de inte söker de utannonserade jobben.

Ingen bryr sig om att kräva en förändring från regeringshåll…

Ju längre arbetssökande försöker utan att lyckas nå ett arbete, desto mer frustrerade blir de.

Och ju mer de retar sig på att arbetsmarknaden inte erbjuder dem någon plats, desto fler anledningar finner man som arbetssökande att känna bitterhet och ilska.

- Som arbetslös tycker jag att jag har min fulla rätt att känna mig arg. säger man.

Och människor i allmänhet instämmer. För det är ju bedrövligt at det ser ut som det gör.

Men att älta samhällsorättvisorna och omständigheterna kring uteblivet arbete ger inget annat än näring åt bitterheten.

Däremot att pröva att se situationen ur ett annat perspektiv kan ge nya förutsättningar att lyckas.

Om de som stöttade hjälpte arbetssökande att omformulera sin situation och hejda den negativa utvecklingen skulle vi kunna vända den negativa utvecklingen.

Det mest effektiva sättet att få slut på kampen mot arbetslösheten är att ge arbetssökande förutsättningarna att själva lyckas.

Vi behöver inte vidmakthålla arbetslösheten.

Ett mer konstruktivt sätt att förbättra för arbetssökande är att bryta det stillestånd som Af uppmuntrar.


E Eklund

söndag, maj 21, 2006

Nationell nödsituation



HOT HOT HOT


Frågan är:
Hur det kommer sig att regeringens verksamheter AMS och Af tillåts agera så irrationellt?

Slå larm!

Skicka ut nödanrop!

Vi borde skärskåda landets kritiska nödsituation.
Vi behöver sätta in beprövade resurser för att prioritera katastrofstöd.
Vi kan samla de erfarenheter och kunskaper som bl.a. finns inom karriär,- och yrkesvägledningsbolag, omställningsorganisationer och outplacementföretag för att bättre lösa den aktuella nödsituationen.

Bristerna kring vår katastrofala ökning av samhällsgrupper i arbetsutanförskap kan åtgärdas.
Nu måste vi organisera koordinerade förändringar tillsammans.


E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

lördag, maj 20, 2006

Perssons tro


Persson trodde på sänkt arbetslöshet.

Göran Persson trodde att arbetslösheten skulle falla kraftigt.
Göran trodde på den storsatsning som regeringen skulle göra…

E Eklund




Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

fredag, maj 19, 2006

Avanmäldes från arbetsförmedlingen

En man
registrerades
som avanmäld
från Af efter
att han inte
svarat på en
skrivelse.
Han valde
att gå vidare
med frågan...



Nu har han vunnit i kampen mot AMS/Af.
Kammarrätten konstaterade att åtgärden skedde utan skäl och att det var felaktigt att vägra honom arbetslöshetsersättning
. Mannens uteblivna svar bedömdes inte vara giltligt skäl för avanmälan.


E Eklund

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

torsdag, maj 18, 2006

Omyndigförklara bara

Känner du grundläggande tillit och tilltro till andra människor?
Eller känner du grundläggande misstro?
Lägger din omgivning märke till dina egentliga behov?
Eller upplever du omgivningen förhärskande?


De flesta människor stiftar bekantskap med både positiv och negativ interaktion.

Vi vet att de som är hoppfulla i sin delaktighet... de som är hoppfulla i sin samverkan med andra och i det stöd som erbjuds att själva förmå påverka den egna situationen lyckas i högre grad än de uppgivna och underordnade att nå sina mål.

Om du upplever att livet styrts i negativ riktning och om saknar mål i livet eller lever i någon form av kaos är en trotsig attityd till omvärlden begriplig. Attityden är begriplig hur beklaglig den än är. Men hur förstående är din omgivning för att serier av emotionella provokationer, problem och motgångar och skapar känslor av värdelöshet? Och hur uttrycker omgivningen denna sin förståelse?

Vad händer när man ignorerar en individs innersta önskan att själv få vara med och påverka den egna situationen med stöd och hjälp från omgivningen?
Vad innebär det att inte lösa situationer tillsammans och med andra utan snarare åt andra. Och vad innebär det på längre sikt att göra det på det vis omgivningen finner lämpligt?

Vilka valmöjligheter har vi när vi reagerar? Känner vi till varandras uppfattning om hur man bäst kan hjälpa? Vem vänder man sig till i en krissituation? Otvetydigt är att det är en enorm fördel om de hjälpande inte bara är intelligenta utan även någorlunda emotionellt intelligenta. Hur ska de annars förstå de osynliga känsloflöden som påverkar?

Kan man förvänta sig att andra ska förstå?

Kan man förvänta sig att andra ska kunna sätta sig in i hur förlamande reaktioner kan vara?

Reaktionerna på omgivningens egenmäktiga agerande kan sätta bestående spår. Kvar blir den omyndigförklarade. Förberedd på att förtvivlad huka sig och krypa undan. Bortspolad är den ömsesidiga tilliten. De djupa spåren jämnas med marken.

Snart syns bara suddiga avtryck. Spår som omgivningen valde att omsorgsfullt borsta bort. Spår som suddades ut efter det att den omyndigförklarade har passerat. Obetydliga små spår som "alla" vill gömma och glömma.

Att tänka på:

Det har kommit att visa sig att målmedvetenhet ger människor kraft. Mångåriga studier av arbetslösa visar att arbetssökande som strävar mot sina individuella mål, om än aldrig så omöjliga i betraktarens öga, lyckas bättre än de som inte har något specifikt mål.

E Eklund




Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

tisdag, maj 16, 2006

Det börjar verka meningslöst

Att vara arbetslös kan innebära att vara orolig och spänd för jämnan.

Ändå erbjuds inget samhällsstöd.

Utan tvekan har otaliga arbetslösa problem i och med sin situation.

Ändå finns det ingen hjälp att hämta.

Hundratusentals människor befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Ändå görs ingenting vettigt.

Det finns nationella erfarenheter av omställningsarbete, individuell

kompetensväxling och personlig marknadsföring.

Ändå appliceras inte dessa erfarenheter inom AMS verksamhet i storskaliga projekt.

Det finns samlade kunskaper om hur man kraftfullt kan agera för att möjliggöra

arbetsmarknadsförändringar.

Ändå erbjuder man bara de arbetslösa att ta del av dessa kunskaper vid

små inköpta punktinsatser.

Regeringen, AMS och Af cirklar bara runt problemen och mixtrar med statistik.

Man…:

  • …skuldbelägger den privata sektorn och skyller problemen på näringslivets bristande tillgång på ”lediga jobb”.
  • …sprider information som förstärker allmänhetens uppfattningar om svårigheterna att komma ut i arbete.
  • …talar i termer som att ”pressa undan arbetslösheten”, trissar upp betydelsen av insatser som uppmuntrar till hög jobbsökningsfrekvens enligt modell äldre.
  • …låter envist påskina att matchningsmetoder fungerar trots att det inte stämmer med verkligheten.
  • …omyndigförklarar människor genom att ordna kortsiktiga lösningar åt dem
  • …hanterar arbetslöshetsfrågor på ett sätt som får hinder och problem att eskalera på lång sikt


Och det här negativa genomsyrar hela samhällets uppfattning om arbetslösheten.

Det börjar verka meningslöst att försöka göra sin röst hörd.

Men det är det inte!

E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Oberoende forskning?


Vårt samhälles maktelit bestående av forskare, politiker företagsledare och media - är det inte de som styr och kontrollerar?
Vi lägger stor tilltro hos den makteliten.

Hur påverkar det oss att forskningen blir allt mindre oberoende?

Svt 14 maj 2006:

Alltmer av universitetens forskning betalas av andra än lärosätena själva.
Det visar en undersökning gjord av P1:s Kaliber, som redovisats i Ekot.
Kalibers enkät med 2.100 professorer visar att 60 procent av dem får minst två tredjedelar av sina forskningspengar utifrån. 25 procent får inga pengar alls från sitt universitet.

Nej. Det här är inte okej!
Om forskningen styrs av makthavande beställare fråntas eller minskas människor möjlighet att påverka sina egna liv.
Ge istället människor verktygen att själva ansvara för sina levnads-, yrkes-, och karriärval.
De finns.

E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Jämförd med hundratals andra


























Dubbelchans.


Att söka enligt traditionella matchningsmetoder
och att söka jobb via annons innebär att utsätta
sig för att ständigt bli bortvald.
Arbetsgivare sorterar och gallrar bland flera hundra
arbetssökande till en och samma tjänst.

Chansen att få jobb via personliga möten bland
egenutvecklade kontakter och inom etablerade
förgreningar av olika nätverk är många gånger större.

Men vi lever ju i Bingolottoland ...

E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

måndag, maj 15, 2006

Deltidspension igen och de yngre får jobb?


Handels vill återinföra deltidspensionen

Fackförbundet Handels vill återinföra möjligheten till deltidspension, som en temporär arbetsmarknadsåtgärd med början nästa år. Förslaget bygger på att företagen samtidigt heltidsanställer en person i åldern 18-24 år.

Och detta skulle kunna bidra till att "55.000 unga kan få jobb"?

Om 15 procent av alla över 60 år utnyttjar möjligheten kan 55.000 unga få fasta jobb, enligt Handels beräkningar. Handels ordförande Lars-Anders Häggström ser förslaget som raka motsatsen till centerns förslag, som enligt honom erbjuder ungdomarna "skitvillkor".

"Ett sätt att kapa demografiska pucklar", enligt Handels förbundsekonom Stefan Carlén.
Efter 2010 finns inte samma behov längre.
Delpensionen skulle därför bara gälla från 2007 till 2010.

Förslaget är inte förankrat, men enligt Lars-Anders Häggström har såväl regeringen som arbetsgivarna mycket att vinna på det, även om det kostar. skriver Cecilia Jacobsson

Såväl regeringen som arbetsgivarna har alltså mycket att vinna på det här upplägget?
Låter inte det hela mest som en variant på den offentliga sektorns Plusjobb.
Icke existerande tjänster som man låtsas ordna efter att ha gjort en "inventering" av behoven... fast på den privata sidan. '

Som jag tolkar det hittar man på en lösning för att "fixa" jobb åt en specifik arbetslös målgrupp eftersom man inte vet hur man annars ska lösa problematiken. Samtidigt kan företagen passa på att göra en klassisk "utrensning" och göra sig av med icke fullt så gångbar kompetens. Och de arbetssökande i åldrarna 18-24 en del att vinna på det här? Eller hur?

Först plus-jobb och nu "delat med". Eller "räkna med bråk"?


E Eklund

söndag, maj 14, 2006

Det var då det...


”Arbetslösheten bör ned under fyra procent”

sa finansminister Pär Nuder då han enligt pressmeddalandet 5 februari 2005 övervägde att införa ett nytt arbetslöshetsmål för att pressa ned den öppna arbetslösheten under fyra procent.



"Fyra procent är historiskt sett i Sverige en förhållandevis hög arbetslöshet".
Ja, just så sade Nuder vid socialdemokraternas kommunkongress förra året. Ändå är det ännu fler som står utanför arbetsmarknaden. Fast han talade om de "öppet arbetslösa" såklart!
Nåväl. Nuder visade sin ödmjuka sida.

Han erkände att "politiken inte varit tillräckligt fokuserad på att minska den öppna arbetslösheten".

Det var alltså inte regeringen som inte varit tillräckligt fokuserad på att minska den öppna arbetslösheten?
Han sa att det var politiken
som inte hade varit tillräckligt fokuserad på att minska den öppna arbetslösheten?
Vad innebar det egentligen för de arbetssökande? Och vad betydde det för arbetsgivare?

Hade regeringen haft ansvar för att AMS och Af fokuserade på att bidra till att arbetslösa fann en för alla parter god lösning då?

Vad hade man fokuserat på istället?
Hursomhelst.
Med anledning därav efterlyste han ett nytt, tydligt mål, men ville inte avslöja detaljerna.
Har målet tydliggjorts därefter? Och måluppfyllnaden?

Men varken de borgerliga partierna eller facken LO och TCO visade någon tilltro till regeringens prognoser om arbetslöshet och sysselsättning.
Vi vet idag att LO:s dom löd:
"Alltför klena satsningar på de arbetslösa".

Vi fick veta att Moderaternas ekonomiske talesman Mikael Odenberg ansåg att regeringen hade misslyckats kapitalt.
Och
TCO:s ordförande Sture Nordh såg ingen ljusning på arbetsmarknaden varför han framförde önskemål om fler stödåtgärder. Även kd, centern och folkpartiet riktade samtliga kraftig kritik mot regeringens arbetslöshetspolitik.

Det var då det...

E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

lördag, maj 13, 2006

Vänta dig inga instruktioner



Framtiden är redan här.

Arbetsmarknadsutvecklingen går mot en framtid där merparten av den svenska arbetskraften består av människor med kunskapsrelaterade arbeten. Vi befinner oss delvis redan i den framtid då medarbetare som bär på specialistkunskaper arbetar och kommer att arbeta som ”experter” inom specifika områden.


Tjänster tillsätts huvudsakligen genom och inom informella kontaktnät, men få människor lägger någon kraft på att bygga upp egna kontaktnät. Inte förrän man behöver dem. Om man ens gör det då. Och det handlar sällan om bristande sociala färdigheter. Det beror snarare på att man inte känner till hur människor får jobb.

Nästan alla arbetssökande som klarar sig dåligt d.v.s. som inte lyckas få något arbete trots enträgna försök och idogt sökarbete för att få jobb gör fel.

Huruvida arbetssökande lär sig söka jobb rätt eller ej beror i hög grad på hans eller hennes omgivning och om släkt, vänner och bekanta har kontakter att hänvisa vidare till. Men det beror först och främst på de tjänster AMS, Af och LAN har bidragit med, och om de har tillfört de faktakunskaper och praktiska råd om nätverksbyggande som ger arbetssökande ett försprång. Men vänta dig inga instruktioner från regeringens håll. De har tydligen ännu inte förstått den nödvändiga grunden i jobbsökningens ABC-bok.

De förmågor som en arbetssökande förvärvar under sin tid som arbetslös bygger på hur de lärt sig det under den första perioden som arbetslösa även om arbetslöshetstiden sedan kantas av olika punktinsatser.

Regeringens AMS gör i grunden fundamentalt fel och det utgör ett stort samhällsproblem. Resultatet blir att medarbetare på landets alla arbetsförmedlingar uppfattar arbetssökande som alltmer motsträviga, uppgivna, förbittrade och kanske i vissa fall t.o.m. störande.

Ledde den initiala kontakten med Arbetsförmedlingen till ett inspirerande möte?
Ett möte där verksamhetens medarbetare hjälpte till att skapa den tillit, och det engagemang som behövs för att marknadsföra sig själv och finna en möjlig yrkesutvecklingsväg?


E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

fredag, maj 12, 2006

Studiestöd & karriärstöd


Trots högkonjunkturen saknar en av fem nyexaminerade
samhällsvetare och jurister jobb.

"Universiteten måste få resurser att hjälpa studenterna ut i arbetslivet" säger Juseks vd Louise Adelborg.

Wow! Man börjar alltså haja?
Ja,
vad hindrar att vi erbjuder landets studenter karriärutvecklingsprogram och utbildning i personlig marknadsföring under studieperioden?

E Eklund



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Svenskt Näringsliv informerar


Med rätt förändringar
kan Sverige få 500 000 fler jobb på fem år,
anser Svenskt Näringsliv.

Näringslivsförslag ska ge halv miljon jobb. Åtgärderna hjälper Sverige att fördubbla nyföretagandet och öka jobbutbudet med
12 procent, skriver Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

E Eklund

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

torsdag, maj 11, 2006

Vad vill vi åstadkomma?



Hur hjälper man arbetssökande och arbetsgivare bäst?

Vilka är de olika parternas mål, syften och behov?



E Eklund


tisdag, maj 09, 2006

Ersättningen dras in...


En arbetslös måste aktivt söka jobb, annars dras ersättningen in.
Men 43 procent av Sveriges arbetslösa söker inga jobb,
visar siffror från Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS.

”Ams-chefen Anders L Johansson oroas
av att många arbetsförmedlingar inte tillämpar a-kassans regler.
En arbetslös måste aktivt söka jobb, annars dras ersättningen in.”

Samtidigt får vi enligt uppgift från Stockholm (TT) veta följande:

Nästan var tionde av de platser som anmäldes till arbetsförmedlingarna
av de lediga platserna i januari var dubbletter enligt AMS genomgång
Undersökningen gjordes efter uppgifter om att AMS statistik var felaktig.

”I storleksordningen 500 dubbletter fler än motsvarande månad förra året”,
sa Ams ställföreträdande generaldirektör Lars Sjöström.

Hur många var det förra året då? undrar man kanske.

Det framgår inte men enligt Sjöström
”…är inte ökningen större än att man med säkerhet kan säga att de lediga platserna blivit fler.”
Det är en liten ökning i gapet men det påverkar inte den trendmässiga utvecklingen.” sa han.

???

E Eklund


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

onsdag, maj 03, 2006

Oacceptabelt att inte förbereda bättre


Vi borde inte acceptera att AMS tillåts se ut som det gör. Vi behöver uppdatera våra nationella strategiska processer och bygga marknadsgemensamma system för att hantera arbetsmarknadsrörligheten på ett annat sätt än vad regeringen gör idag.


Om vi tillsammans kan förbereda arbetstagare, företag och de offentliga myndigheternas förmåga att anpassa sig borde vi också effektivt kunna förbereda alla som idag av olika skäl befinner sig utanför arbetsmarknaden.

Vi behöver förbereda näringslivet på ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft genom att stödja individers förmåga att aktivt styra sitt eget yrkesliv. Han eller hon måste få rätt förutsättningar att påverka sin egen yrkesutveckling i dagens föränderliga organisationer och samhälle.

Om arbetsmarknadsorganisationernas bakomliggande skäl är att stärka den framtida konkurrenskraften på global, europeisk, nationell, regional, lokal eller individuell nivå kommer strategierna att fungera.

Hur vi tillsammans väljer att rusta människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden att möta framtiden... det är den partsgemensamma frågan.

E Eklund