__________________________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________ Free Logo From Thefreelogomakers.com
3h - Leaderboard You Travel Sweden 728x90 Teame2: december 2008

onsdag, december 31, 2008

Nyårsafton 2008


Idag tar jag ledigt från bloggandet för att äta gott och glädjas med mina vänner. Avslutningsvis kommer vi att fira att vi alla påbörjar nästa år. Bra va? Gott nytt!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

tisdag, december 30, 2008

Julgranen får vara kvar ett tag till


Bor man på västkusten som jag, så har man inte haft någon direkt snö över jul. Det har kommit några flingor bara. Vissa frostnätter och kyliga dagar har landskapet förvandlats till vitt, men det gav oss ingen vit jul.

Idag tittar jag ut, och ser att människor promenerar över viken. Isen är femton centimeter tjock sa någon. Det ser festligt ut. Tänk att man går omkring på samma vattenområde som man paddlat kanot på om somrarna.

Nu börjar man spana in tiden när solen går upp eller ner. Det går nästan på ett ut än så länge. Den minut vi vinner på morgonen förlorar vi på kvällen. Men snart blir det ljusare och ljusare för var dag. Och julgranen, ja den får stå där ett tag till.


E Eklund


måndag, december 29, 2008

Din jobbsökningskampanj


För att göra det bästa möjliga av din jobbsökning, satsa på en ordentlig kampanj. Ju mer du lyckas ta reda på desto enklare kommer det att bli för dig att nå dit du vill.

  • Gå igenom de arbetsuppgifter du har erfarenhet av. Vilka är dina fördelar? Kan du säga vad du är bra på utan att det låter skrytigt? Om du säger att du är väldigt bra på något, så kan det misstolkas i Sverige. Men om du beskriver vad du har gjort tidigar, förtydligar när de där goda sidorna har uppmärksammats och hur dina tidigare arbetsgivare värderade dem, så får vi som lyOm du skulle säga att du är serviceinriktad, trevlig och positiv, så skulle det bara vara tomma fraser som egentligen inte sa så mycket om dig. Vem som helst skulle kunna säga tre egenskaper och det lät likadant som när du sa det. Men om du istället ger oss en inblick i dina erfarenheter såhär: "Jag har arbetat extra på ett café om helgerna och jag brukar alltid le och hälsa cafégästerna välkomna och om de köper kaffe så talar jag om för dem att jag serverar påtår vid bordet utan extra kostnad. Ägaren till caféet har givetvis sagt åt mig att bjuda på påtår eftersom den redan är inräknad i notan." Detta var bara ett exempel, men jag ville få dig att se skillnaden. Tre tomma ord jämfört med ett exempel där man kan tolka situationen. Man kan med enkelhet se att de tre orden finns med, eller hur?
  • Skriv ner några av dina främsta förmågor. Fem till tio räcker till att börja med. Ge några exempel på situationer i yrkeslivet där dessa förmågor har kommit till användning. När du ska skriva exemplen, tänk på att inleda med att beskriva bakrunden, förtydliga själva problembilden, berätta hur du löste det hela och avsluta med att beskriva det goda resultatet av din insats. Utan att avslöja förmågorna hos den här personen, visar jag ett exempel: "Det var för två år sedan. Vi var trettio personer som hade hyrt en buss för att resa till nordnorska kusten för att fiska makrill. När vi väl var där blev det stökigt och oroligt i gruppen, för vi hade fyra båtar med inhyrda fiskare från orten och ingen av oss visste vem som skulle ta vilken båt. Så jag organiserade upp det hela. Först lottades platserna genom att lägga numrerade lappar i en hatt. De fyra båtarnas namn stod på lapparna och snart var alla ombord på respektive båt. Innan vi kastade loss utlyste jag en tävling. Den som fick den längsta och tyngsta makrillen skulle vinna. Vi hade jättekul under den där veckan i Norge. Förra hösten startade jag en firma. Det är en turistbyrå för alla möjliga fiskeresor. Laxfiske, makrill, ja vi hyr t.o.m ut platser ombord på räktrålare. Så nu arrangerar jag bussresor till fiskesamhällen i hela norden." Vad hör du i den här berättelsen? Vilka förmågor har personen som berättar?
  • Vilken slags organisation eller företag söker du dig till? Gör en förteckning över alla du kan komma på. Spara listan. Den kommer troligen att växa medan din kampanj pågår.
  • Vilka argument gäller för att motivera beslutsfattare inom ditt sökområde? Frågan kan vara svår att besvara innan du har satt igång. Men det kan vara bra att ha med i bakhuvudet när du tar kontakt så småningom. Även den frågan kommer att kompletteras
    längre fram i tiden.
  • Hur många veksamheter finns det som erbjuder sådana jobb som det du vill arbeta med? Vad vet du om ditt sökområde? Har du en föreställning nu, så skriv ner den, för den kommer förmodligen att förändras efter det att du talat med en rad kontaktpersoner.
  • Vilka ska du ta kontakt med först och hur får du tag på dem? Hur får du tag på de övriga?
  • När ska du börja ringa alla de där samtalen? Hur mycket tid kommer du att avsätta för att boka förutsättningslösa möten?
  • Var hittar du kontaktuppgifter och telefonnummer m.m. till dina nätverkskontakter?
  • Vad ska du åstadkomma med din jobbsökningskampanj? Försök komma på några delmål på kortare sikt. Och vilka mål har du? Jag menar mer än att kampanjen ska ge dig en anställning på lång sikt, för det är ju självkart. Sätt gärna mätbara delmål som: "Jag ska kontakta hundra personer på olika företag." eller "Om två månader ska jag ha träffat minst sextio personer och intervjuat dem om det jag vill jobba med. Av dessa ska var och en ha gett mig minst en följdkontakt."
  • Vilket är ditt huvudbudskap? Är det att presentera dig som alldeles unik inom ett visst område? Eller är det att ge arbetsgivare något nytt att reflektera över? Att knyta an til dina tidigare erfarenheter? Något annat?
  • Ta ställning till hur mycket jobb du kan, vill och förmår lägga ner på din jobbsökningskampanj. Hur många ska du ringa per dag? Vilka dagar ska du jobba med den här kampanjen och hur många timmar ska du lägga per dag? Hur många möten kommer du att boka in per dag?
  • Kategorisera dina kontakter. a/befintliga kontakter, såna som du känner, släkt vänner och tidigare lärare, chefer m.fl. b/"kalla" kontakter, såna som du ännu inte känner, men som du funnit i årsredovisningar, på företagets hemsida, i företagets presentationsmaterial, i en artikel, i Gula Sidorna eller som du fått via egna kontakter. c/personal, anställda och andra redan anställda inom exakt en sådan verksamhet som du vill jobba i. Det kan även vara kunder, leverantörer och andra som har en koppling till det bolaget. d/press, media, politiker och forskares undersökningar och statistiska material, där du funnit intressanta uppgifter om det du vill arbetea med. e/fackliga organisationer och förbund, myndigheter, kommunalkontor, föreningar och andra samhällsinstanser som kan ge dig mer information om det du vill jobba med.
  • När du möter dina nya kontaktpersoner, se till att alltid fråga efter jobbtips, råd och nya följdkontakter.
E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

söndag, december 28, 2008

Dina framtida studieplaner och yrkesval

God fortsättning!
Jag hoppas att du har käkat måttligt med julmat och att du hämtade frisk luft emellanåt. Ha nu inte dåligt samvete över allt du ätit, eller för att du aldrig tog de där långpromenaderna du hade föresatt dig.

Idag tänker jag på våra nyhetslöften. Löften som spricker innan januari är slut. Varför bestämma sig för en massa saker bara för att det växlar till nytt år? Varje dag gör du personliga val. I stort och smått. Somliga val är svårare än andra såklart. Och vissa är livsavgörande, fast vi kanske inte förstår det i just den stunden.

Hur ska man göra med jobbval? Finns det några möjligheter att välja överhuvudtaget? Vad ska man göra som högskolestuderande eller som grundskole-elev t.ex. Hur ska man välja? Ska man söka såna där`main stream´utbildningar för att de flesta andra gör det? Eller ska man gå något alldeles speciellt som ingen annan man känner har gjort bara för att man är intresserad av det? Vad säger familjen, släkten och vännerna? Är det betydelsefullt att lyssna på deras råd?

Jag har mött hundratals män och kvinnor, huvudsakligen män, där samtliga var mellan femtio och femtiofemårsåldern när de förlorade sitt chefsjobb. Jag skulle coacha dem vidare till ett nytt arbete någon annanstans och lyssnade givetvis först noga till deras beskrivning av tidigare yrkeslevnad. Hur många tror du hade gått utbildningar och valt inriktningar för att andra tyckte att det var lämpligt? Om du bara visste...! Många av de uppsagda beskrev att de hade sökt den och den gymnasieutbildningen och högskoleutbildningen för att det förväntades av dem. Kanske hade de haft en dröm själva som de aldrig vågade avslöja. Det passade inte då. Man skulle gå den väg man blev hänvisad att gå. Föräldrarna ställde sådana krav förklarade de. Eller så hade de haft lärare och andra som bildat en förutfattad mening om att det skulle passa just honom eller henne att gå någon särskild linje. Ibland för att det låg i släkten men även för att han eller hon av någon anledning ansågs passa till den inriktningen. I somliga fall med all rätt, men i vissa av dessa till stor förödelse och livstids olycka för den person som redan tidigt närt en dröm, och levt med den i bakhuvudet, men som aldrig vågat förverkliga den.

Likadant sa många om deras yrkesval. Inte hade de upplevt att de kunde välja. Nej, antingen hade det varit en fortsättning på den utstakade väg som grundskola och högskoleutbildningar automatiskt ledde till. Eller så hade de "halkat in på ett bananskal" som man uttryckte det. Deras far hede via en yrkeskollega ordnat ett sommarjobb eller lärlingstjänst någonstans i ena stunden och i nästa stund hade de varit anställda i trettiotvå år och precis blivit uppsagda. Egna val? Näh, glöm det! "Man hamnade bara där." eller "Det blev bara så." Var det vanligt att de sa.

Hur vill du göra? Har du hela yrkeslivet framför dig och ska göra de här valen? Hur stor påverkansgrad har d själv? Och vilket inflytande har din omgivning?

För att få lite struktur i ditt tänkande inför de här svåra besluten, så kan jag tipsa dig om att fundera över följande:

  • Kan du skilja på de planerade och de förutsägbara förändringar du står inför?
  • Hur vill du själv att din framtida utbildningsväg och/eller yrkesutveckling ska se ut?
  • Innebär dina framtidsplaner någon annan förändring som flytt och när sker detta i så fall inflyttning, eller utflyttning?
  • Innebär dina mål och drömmar andra förändringar? T.ex. ökad eller minskad tillgång på pengar? Förbättrad eller försämra kontakt med dina närmaste vänner?
  • Måste du förlita dig på andra och ta hänsyn till protester eller åsikter ifrån familjen? Opponerade de sig eller argumenterade för att dina planerade val inte stämmer med deras egen levnadssituation?
  • Hur ser det ut inom ditt framtida jobbsökningsområde? Är det en specifik bransch du söker dig till så fundera över det som händer där? Gör man mycket förflyttningar av bolag till andra länder? Och i så fall, kan du tänka dig att arbeta i något sådant land? Sker det mycket fusioner, förvärv eller nedläggningar inom din bransch? Händer det andra saker som kan vara till fördel eller nackdel för dina yrkesval?
  • Vilka faktorer spelar in på ditt val? Känner du till allt du behöver? Hur påverkar händelser, lagar, kommunbeslut eller regeringsskiften dina kommane utbildningar eller jobb inom det område du vill arbeta så småningom?
  • Spelar internationella faktorer in på ditt framtidsyrke? Jag kan nämna EU:s betydelse, på gott och ont, för svensk detaljhandel samt för svenskt jordbruk och djurskötsel som några exempel.
  • Känner du att du har fått fram det du vet om de olika utbildningsvägarna av en slump? T.ex. något du fått veta om din utbildning som SYO-konsulenten sa i förbifarten eller som du råkade höra i ett TV-program? Eller har du tagit reda på det själv genom att bläddra i facklitteratur och branschtidningar på biblioteket eller som du kollat upp via särskilda söksajter på Internet?
  • Vet du andra informationskällor som kan vara dig till hjälp? Vad kan du hämta för kunskap om dina framtida val i dagstidningar, kommunen, offentlig statistik, myndighetsutredningar, branschorganisationer, årsredovisningar, köpmannaföreningar, fackliga organisationer, politiker eller fackpress?
  • Ibland läser man om nya märkliga tekniker eller företeelser i magasin som Illustrerad vetenskap eller National Geographic, och en tid senare praktiseras de på marknaden. Titta närmre på ditt framtida sökområde. Kanske finns det saker som görs inom forskningen idag eller något man börjar behärska med ny teknik som kan vara till nytta för inom ditt område i framtiden?
  • Vilka är dina medtävlande eller konkurrenter till det där jobbet som du vill ha? Kan du säga att jobbet utförs av speciella människor? Om du vill bli forskare med specialistkunskaper inom området "krabbors fortplantning" t.ex. och du med bestämdhet kan säga att de som arbetar med just det här idag är kvinnliga höginkomsttagare med särskilt intresse för havsbiologi och då med fokus på miljöförstöring. Just därför kan du komma med något annat, något som du har tänkt på och som du vet att du kan tillföra den här gruppen. Det var ett exempel, kanske lite knäppt, men jag tror du hajar.
  • Kan du definiera din framtida arbetsmarknad? Du kanske kan ange den geografiskt eller i marknadsområden som bank,- och finansmarknaden, bokmarknaden, cykelmarknaden m.fl.
  • Vilka beslut måste du fatta på kort respektive lång sikt? Du kanske måste bestämma dig nu för att styra din inriktning senare. Eller så kan du välja att gå en rad olika utbildningar i följd för att senare specialicera dig.
Denna lista ger dig ett underlag för att kunna göra ett strategiskt arbetsmarknadsval. Då kan du och dina nära och kära tillsammans göra målmedetna överväganden. Och du kan själv göra val grundade på din inhämtade arbetsmarknadskunskap om ditt branschområde bland annat. Om du redan nu tar reda på så mycket du kan, känner du dig tryggare då du väljer. Om andra försöker påverka dig att välja annorlunda utifrån vad de har hört på radio och tv, så kanske du inte låter dig rubbas av det, för att du vet mer om konjunkturens påverkan på din framtida bransch sett i ett större perspektiv än de kan ana. Vad jag menar är att du blir expert på ditt eget område allteftersom.

Ju mer specialicerad du är och ju mer fokuserar du blir på ett sökområde och en unik yrkesroll, desto bättre kommer du att lyckas nå ditt yrkesmål. Och ju tydligare du är med vem du är och vilken som är din speciella profil, ju lättare blir det för människor i ditt kontaktnät att tipsa dig och slussa dig vidare. Tydlighet och klartext i allt du säger och gör. För att beskriva vad jag menar kan du får två olika exempel.

Det ena är en person som är dålig på att säga vad han/hon är bra på och som säger att hon/han kan tänka sig att söka vilken utbildning som helst, bara han/hon kommer in. Eller att han/hon vill arbeta med något, bara det är med människor!?

Den andra är en person som är tydlig med vem han/hon är och vad han/hon vill. Han/hon går en speciell utbildning för att lära sig ryska och vill ha konkreta förslag på utbildnings,- och karriärvägar för han/hon vill arbeta som provsmakare av mjölk i Ukraina.

Fundera över hur du själv säger? Hur enkelt är det att hjälpa den första personen i mitt exempel? Jag kan säga att det är betydligt mycket vanligare att säga som den första personen än som den andra. Tyvärr. De talar inte om sig själva i jagform utan säger "Man kan väl gå samhäll..."och"Man får väl ta något av det som finns häromkring." eller "Det blir nog nåt av det som mina bästa kompisar ska välja" och till sist "Eftersom man är osäker på vad man vill välja får det bli en bred utbildning för det tycker ju föräldrarna är bra".

När de undviker "jag" och talar om sig själva som "man" så händer någonting. Hur väl det än är menat, för de vill inte framhäva sig själva på något sätt, så uppfattas han/hon som sägen "man" som en mindre självsäker person än "jag"-sägaren. Och detta med att lägga ansvaret för ens val på kompisarna eller föräldrarna, vad säger det om den egna viljan och den inre drivkraften?

Den senare av de båda är i allra högsta grad unik i sitt framtida val, för vem sjutton vill bo nära Vitryssland och arbeta med Tjernobyldrabbade mjölkprodukter? Han/hon uppenbarligen, men du begriper ju vad jag menar. Hur som helst så är det bevisligen så att om man skippar det här med "vad som helst" och begrepp som "att arbeta med människor" som båda pekar mot ett brett urval snarare än något särskilt, så når man närmre sitt mål än om man talar sådär flummigt.

Det finns de som tror att om man är mer allmän och mer öppen för det mesta eller nästan vad-som-helst har man större chans att få något jobb. Men så är det inte. Det är snarare så att ju mer orginell och tydligt klurig du är desto mer hänvisningar och råd får du på din väg mot karriärmålet. En person som säger att han/hon kan tänka sig att jobba med djur har inte lika stor chans att få råd från folk i sin omgivning som han/hon som säger jag vill jobba med utrotningsrotade djur, pandorna i synnerhet. Ser du skillnaden? Hur ska man råda någon som vill jobba med djur, och som själv inte vet med vad?

Gör det inte svårare för dig själv än du behöver. Avsätt en stund åt att fundera, så har du ett bättre beslutsunderlag att rådfråga vidare kring. Lycka till!

E Eklund


Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

lördag, december 27, 2008

Personlig marknadsföring


Jobbsökningen ska vara din personliga marknadsföring för att fungera väl. Det är alltid bra att ha de här meningarna med sig:

Tala om för alla du känner och möter att du söker jobb och att du finns till förfogande för dem på arbetsmarknaden.
Förklara vad du är bra på och varför du vill arbeta med det och det.

Upprepa detta så att det år ut i ditt nätverk. Det är så du når ut på just din del av arbetsmarknad en och finns i åtanke när dina kontakter i sin tur träffar andra som känner till din jobbnisch.

Lev upp till det du sagt.

E Eklund


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

fredag, december 26, 2008

Jobbet som passar som hand i handske


Redan nu börjar man väl säga "God fortsättning" till alla man möter. Så även till dig som läser den här bloggen. Men nu får det vara bra med hälsningsfraserna. Jag har en annan hälsning och den är till dig som står inför en förändring som den att börja på ett nytt jobb. Vill du ha det där jobbet som skulle passa dig som hand i handske? Är det möjligt? Och i så fall hur gör man för att få det?

Det är fullt möjligt. Och sjuttio procent av alla jobb som tillsätts sker via kontakter och färdiga nätverk. Endast fem till tio procent av alla rekryteringar i landet sker via traditionell jobbsökning som platsannonser i tidningar och på nätet. Det är du själv som avgör hur du vill söka och få jobb. Med stor chans att lyckas eller med liten? Låter frågan fånig? Jaså!? Varför är det då så många som envisas med att söka på det traditionella sättet som inte fungerar särskilt bra?

Låt säga att du vet vad du vill jobba med, men inte hur du ska få ett sånt jobb. Du vet var jobbet finns, inom vilken slags organisation den typen av jobb finns, men du känner varken till hur de rekryterar eller vad du behöver göra för att få ett jobb där. Är du med mig så långt så fortsätter jag. Vi säger att du funderar över att söka sådana jobb om något dyker upp, antingen passivt via jobbannonser á lá 1900-tal eller aktivt via dina egenetablerade nätverkskontakter
á lá 2000-tal. Låt dessa tankar ta fäste i din skalle innan du börjar:

  • arbetsuppgifterna
  • yrkesområdet
  • tjänstebeskrivningen
  • närmste chef
  • ansvaret
  • befogenheterna
  • ägandeförhållandena
  • bolagsstrukturen
  • organisationsschemat
  • ersättningen; lönen och förmånerna
  • arbetsrutinerna
  • samarbetet kollegor emellan
  • arbetsmiljön
  • trivseln
  • framtidsplanerna
Varför ger jag dig den här listan? Jo, delvis för att du bättre ska kunna föreställa dig hur du vill ha det. Och dels för att du ska kunna jämföra för och nackdelar med det ena bolaget eller det andra.

Arbetsuppgifterna kan vara av värde att fundera över av många olika skäl. För att nämna några så kan det vara bra att först veta ungefär vad du förväntar dig, vad du vill och absolut inte vill göra. Det kan ju finnas uppgifter som ingår i arbetsuppgifterna på ett företag, men som inte förekommer på ett annat, eftersom de har löst det på något annat sätt. Allsammans kanske påverkar ditt beslut och om du tänkt igenom vad du kan tänka dig och inte så kan du ta ställning till olika jobbförslag. Är du osäker kan du hämta information om vad som ingår i aretsuppgifterna genom att prata med andra som redan idag jobbar med det du vill arbeta med i framtiden. Ju bättre förberedd, desto bättre intryck vid intervjutillfället.

Yrkesomrdet kan vara bra att vara bestämd med i vissa avseenden. Du kanske vill arbeta med försäljning, men absolut inte med att sälja alkohol, droger eller pornografiskt material.
Låt inte sådan information bli en chockupplevelse vid ditt första möte med företaget. Se till att veta mycket redan innan du kommer i kontakt med dem personligen. Och tänk gärna igenom sådant som om du kan tänka dig att arbeta inom ett si och så stort geografiskt område. Du kan gå med på X antal övernattningar men helst inte med fler än hundrafemtio övernattningar per år på andra orter i landet och/eller utomlands. Om du är någorlunda klar över vad du vill innan du möter beslutsfattare, kan du argumentera bätte vid en eventuell förhandling.

Tjänstebeskrivningen kan låta gammaldags, men vad jag syftar på är beskrivningen av det tjänst du ska söka. Olika bolag rubricerar tjänster väldigt olika, och en beskrivning av tjänsten inom en organisation kan låta helt annorlunda i en annan. Logistikansvarig t.ex. I ett bolag innebar det at övervaka containerleveranser och se till att de staplades i en viss ordning på de stora uppställningsytorna i hamnen och likaså hur containrarna skulle stuvas ombord på de stora lastfartygen och skeppas vidare. Logistikansvarig på ett annat bolag däremot, det innebar att ha koll på kartonger och inkommande varor till lagret på ett möbelvaruhus. Logistikansvar på ett tredje bolag betydde kontroll av ett personalprogram där denne person höll reda på vilken personal som var schemalagda att arbeta och vilka reserver som kunde sättas in vid belastningstoppar. Rubriken var densamma på alla tre jobben, men innehållet var högst varierande.

Närmste chef, varför ägna min tid åt att bestämma hur en sådan ska vara för att jag ska gilla honom eller henne? Det handlar om så oerhört mycket mer än gillandet. Jag har hört många karriärrådgivare be sina så kallade adepter eller kandidater beskriva hur de vill att deras närmste chef ska vara och därefter uppmuntrat dem motivera sina svar. Flera kan ha fått lämna sitt förra arbete p.g.a problem med densamme. De hade kanske hade erfarenhet av ett anal mycket bra chefer respektive chefer som varit helt annorlunda, för att vara diplomatisk i beskrivningen. Det kan t.ex. påverka en intervjupresentation till ens nackdel att tala direkt illa om den forne chefen. Den som intervjuar kan vara din framtida chef och denne kanske tänker att om du talar du illa om din förre chef med interjuaren, så kanske du i nästa steg talar illa om intervjuaren = din blivande chef med nästa beslutsfattare. Långsökt? Okej, men så kan det uppfattas, så kan man undvika det så är det bra. Om du vill prata av dig om din förre chef som var så himla kass, så gör det med dina närmaste vänner där du vet att informationen stannar. Många säger att valet av närmste chef är avgörande för såväl trivsel, laganda som mycket annat av värde för dig som anställd.

Ansvaret kan variera. Variationen mellan bolag men även inom samma bolag beroende på i vilket land ägarna sitter eller hur organisationsschemat ser ut. Iland finns det officiella ledare helt i enlighet med det organisationsschema man visar på företagets hemsida, men i verkligheten är ansvaret och beslutsvägarna helt andra. det är sådant man inte kan läsa sig till eller ta reda på i årsredovisningarna. Du måste komma i kontakt med anställda, och först vid ömsesidig tillit kan sådant avslöjas. Om ens då. Och beroende på bransch, företag och ägandeförhållanden kan ersättningsnivåer och förmåner m.m. skilja sig åt markant.

Kom ihåg att inom den offentliga sektorn har du rätt att förhöra dig om löner och t.o.m. fråga enskilda personer vad de tjänar. Det är offentliga uppgifter, men du kanske ska vara föroktig ändå. Det är inte alla som anser sig vilja berätta ändå. Inom den privata sektorn däremot, råder jag dig att undvika att fråga rakt ut. Om du vill veta, så fråga generellt och be om löneintervall hellre än precisa löneuppgifter. Ett fantastiskt bra sätt att få veta exakta löner eller lönenivåer inom olika områden är att vända sig till fackförbunden. Inte till fackombuden på bolagen utan de fackliga organisationerna som står bakom respektive arbetsområde och tjänst då såklart.

Arbetsmiljön, trivseln och de andra punkterna på listan... Ja, med arbetsmilö menas naturligtvis inte bara om organisationerna du söker dig till har egonomiska möbler, eller god ventilation av luften. Inte heller om inredningen är femtiotals-retro eller ultramodernt psykedilisk. Om lokalerna är ljusa och öppna eller att man ska arbeta i fönsterlösa bunkrar i underjorden. Med arbetsmiljö menas så mycket mer. Och bara du vet hur du skulle vilja ha det. Visualisera om du kan, fantisera och försök skapa dig en bild av miljön du ska spendera så många timmar om dagen i. Sedan kan du leta efter just det du vill ha. Låt inte andra skapa dina föreställningar och visioner, med hämta gärna kunskaper genom att fråga och fråga. Jag åkte med en taxichaufför i höstas som på fråan om hon trivdes med sitt jobb, svarade genom att slå ut med armen i en gest mot vindrutan "Titta bara här och bedöm själv!" sa hon. Jag tittade ut och såg en underbar vy, över slätter åkermark, skogspartier och en skymt av havet alldeles intill. Där i en liten vik blänkte vattnet och flytvästriggade barn sprang med hinkar och metspön på långbryggan. Hennes arbetsmiljö var densamma om man bara tittade i bilen, men lyfte man blicken och kikade bortom motorhuven såg man detta magiska panorama som ständigt förändrades.

Allt du förberett på listan innebär fördelar för sig då du säker jobb. Att ha funderat över ett och annat och sedan läst på och inhämtat information från olika håll kan underlätta vid
dina intervjutillfällen. Ha i minnet att vi hela tiden pratar om möten du själv har inbjudit till. Inte ett sånt där traditionellt möte där du har "kallats" till intervju av någon som du svarar på annons hos. Nej, det ska vara ett intervutillfälle där det är du som ställer frågorna och de berättar mera för dig. Och sådana möten ska du ha många. flera om dagen under många veckor. Ända tills du har så många kontakter och har träffat så mycket folk att de kommer tillbaka med mera råd och konkreta förslag på jobb som skulle passa dig precis.

Jajamensan! Du har kanske tre, fyra möten per dag under vardagarna i flera månaders tid. Ett möte som du gör till ett intervjutillfälle där du helt och hållet håller i protokollet alltså. Ingen anställningsintervju av et slag de flesta tror ett man måste gå på utan ett personligt möte med någon du finner så intressant att du vill träffa för att prata jobb. Förutsättningslösa möten. Mötestillfällen som du själv har bokat genom att ringa alla på de där ringlistorna. Du ringde de där samtalen. Du tog kontakt med dem via kontakter och du bokade möten för att bygga upp ditt eget nätverk av människor. Tillslut har du många kontakter som undan för undan tipsar och hänvisar dig till olika jobbförslag. Och snart kommer tipset om jobbet som kommer att passa dig som hand i handske.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om
, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

torsdag, december 25, 2008

Tänk igenom din jobbsökningskampanj.


Är du ute efter nytt jobb? Söker du dig äntligen vidare inom din bransch? Eller står du i begrepp att välja en utbildning?

När du väl har bestämt dig för vad du ska göra, innan du ska börja din sökjakt efter jobb, se först till att tänka igenom din jobbsökningskampanj.

  • Vilka önskemål tillgodoser ditt yrke på arbetsmarknaden?
  • Vilka behov har den arbetsgivare som tillsätter någon på jobbet du vill ha?
  • Vad har du för goda egenskaper och unika förmågor?
  • Vilka problem kan du lösa annorlunda på ett företag, och hur vet du det?
  • Vad ska ett företag och dess arbetsgivare visa sig ha för att locka dig att jobba just där?
  • Hur skiljer du dig åt ifrån andra som söker den tjänsten du är ute efter?
E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

onsdag, december 24, 2008

Julaftonskvällen år efter år.


Håll med om att man ändrar krav och önskemål på julen genom åren. Som pytteliten bebis gnistrar barnets ögon ikapp med belysningen i granen, eller hur? Titta bara, såna spännande färger! Barnet uppskattar papperet och snörena mer än själva innehållet i klapparna. Sitter där i ett hörn och suger på ett hörn av omslagspapperet. Mmm... Alla ler åt en och tycker att man är så plutte-snutte-gulle-gullig. Några år fyllda och man har hört kompisar viska om att tomten bara är på låtsas. Man vet inte säkert, men har börjar fundera över pappa som alltid försvinner strax innan tomten kommer. Och man tittar lite extra på tomtens fejs. Ser det inte ut som en mask av hudfärgad papp? Ett par år till och man tror inte på tomten, men man har kvar pirret i magen. Det är fortfarande spännande och man fascineras av det här fenomenet att julafton den mest långsamma dagen på hela året. Det är som om visarna i klockan har fastnat i ett stort tuggummi när man är liten. När kommer jultomten? Kommer han aldrig? Och så ligger det en massa spännande klappar under granen som man bara vill klämma på, ruska och skaka lite. Lite större och man kan klockan, tiden går fortfarande långsamt, men nu är man mera otålig och rastlös. Snälla jag kan väl? Men du? Oj, vad hände nu? Man ramlar baklänges av smärta när ens lösa tand fastnar i julkolan för det sa bara vooops och där åkte den gadden ut. Otåligheten bara kryper i kroppen nu. Alla vuxna är tråkiga och håller på med en massa egna vuxenbestyr. Fattar de ingentin? Man vill bara att alla ska samlas och umgås istället. Tonåringen är kluven. Skulle vilja hänga med polarna, men alla verkar eniga om att på jul är man med familjen. Så man sms:ar till varandra hela dagen ingenom. Efter julklappsutdelningen hänger man i timmar på telefonen eller chattar på nätet. Vad fick du? Va? Ja, det fick jag med, och... Åren därefter vill man inte vara hemma, men tvingar sig käka lite av julbordet, spanar på Kalle och hans vänner över axeln på morfar och drar sen iväg till kompisar för att se några filmer till sent inpå julnatten. Julen man hade som barn blir aldrig densamma. Tonåringen är för ball för att släppa på hämningarna och som vuxen blir man urtrist och inser att man förlorat en hel del av den där pirriga nyfikenheten. Någonstans på vägen blir man sådär seriös och småtråkigt vuxen. Julklapparna? Man funderar över julklapparna fortfarande såklart, men nu ur ett helt annat perspektiv. Undrar om hon verkligen vill ha den där? Och han då? Måste kanske leta upp kvittot så att han kan byta den där...? Jisses, köpte jag något till mormor? Ytterligare några år senare sitter man med barnbarn i knät. Oj, så många paket, undrar vad allt detta har kostat? Men, så alla håller på och handlar julklappar, att de orkar. Själv blir man trött bara av att tänka på det. Jaha, titta nu, alla paket är redan öppnade. Så mycker stök och besvär och så är det över på ett ögonblick. Vad var det jag sa? Bara en massa besvär i onödan. Några år passerar och när julen kommer funderar man över varför inte alla kommer som borde komma? Usch, bara de inte har fastnat i trafiken nu. Det händer ju så mycket otäckt på vägarna i juletid. De borde stanna hemma. Själv suckar man och pustar över att behöva släpas in och ut ur bilar för att åka hitåt och ditåt. Stress och jäkt för att hämta och lämna paket. Men, vad var det nu jag packade in i det där paketet som saknar etikett? Skrev jag direkt på papperet för att netikette ramlade av? Klistret bakom etiketten hade nog blivit gammalt som jag trodde. Skulle aldrig ha tagit etiketter från den där gamla asken med julsaker, de fäste ju inte ordentligt. Nåja, barnen får helt enkelt byta med varann om det blev fel. Efter ett par jular står man där igen. Nu med stöd mot en rullator. Plötsligt minns man att det ligger ett paket nere i matkällaren. Undrar om någon kan hämta det? Hur kunde det gå galet, när man planerade i så god tid? Ja, det köpte man ju redan i somras. Hela hösten höll man ju på för att inte behöva rusa runt i sista stund. Undrar om det ligger fler där nere förresten? Eller vänta nu! Kanske uppe i garderoben i gästrummet? De har väl legat där sedan i augusti. Hallå!? Kan någon hjälpa farfar upp för trappan? Var är barnens pappa, skulle inte han komma? Jul följande år och man funderar igen. Vad har hänt? Är detta jul? Vi firar julen tillsammans alla ex-makar och föredettingar med nya partners, särbos och sambos. "Det är ju trots allt barnens jul" säger vi som en återkommande klyscha år efter år numera för barnen är stora nu. Julen ska firas i all ära men vuxna håller sig för sig själva med lite rödtjut i glasen, medan barnen samlats nere i tv-soffan där de sitter och zappar mellan kanalerna. Svärfar har somnat i fåtöljen och bredvid granen ligger hunden som behöver ut och rastas, men som lydigt får vänta för ingen kommer ihåg sånt idag. det är ju jul för sjutton! Plocka på ytterligare några år och traditionen trogen återförenas alla till jul. Man har precis grälat innan gästerna kommer men innan man öppnar dörren klistrar man på ett leende. I små försök att dölja den dåliga atmosfär som dröjt sig kvar i rummet, biter man ihop. Men så fort man är tillbaka i köket slänger man oförsiktigt ur sig någon dräpande kommentar om att deta är typiskt, hålla på såhär nu när det är jul och allting...som för att summera det tidigare grälet. Väl ute hos gästerna igen skrattar man då man skrockar man om gamla tider. Julen ska räddas till varje pris och man letar efter gamla julskivor i den dammiga samlingen i ett försök att hitta den där förbaskade julstämningen. Det dåliga humöret skyller man på att julskinkan var så fettsprängd iår, och det ville man ju inte. Alla beklagar och nickar förstående. Annat var det med julmaten förr. Då var det kvalitet. Bordet väntar färdigdukat i matsalen, värdparet ger varann kyliga blickar över grytorna i köket och den glittrande rätta julen vill inte riktigt infinna sig. Nästkommande år lyckas man bättre. Några av barnen väntar barnbarn. Så man inhandlar baby-prylar och minns jularna då de egna barnen var bebisar. Annat var det när barnen var små, tänker man stilla. Det snöar ute och metervis med knastrande snö liger på marken, för iår har man valt att fira jul uppe i fjällen. Med rosiga kinder kliver de in i stugvärmen efter en dag i backen. Särskilda alkoholfria drycker serveras och de gravida och samtliga kan värma sig med glögg. De andra får greja i köket med all mat de haft med sig till knytkalaset som kallas julbord. Själv har man tröttnat på att arrangera julen och ordna med allt. Den yngre generationen har obemärkt tagit vid noterar man utan att känna en gnutta vemod. Fler jular firas i fjällvärlden. Men sen kommer de år då man inte längre vill resa alla mil norrut. Lite skröplig och med småskavanker som den dåliga höften och att man inte har ordentlig hörsel. Välkommen att fira jul med svärföräldrarna till barnen för vi ska vara hemma hos dem. Man åker gärna dt, men ingen övernattning tack. Nej du, det är allt goare att somna i sin egen säng, nu när man är såhär gammal. Nästa jul vill man inte åka någonstans. Och de får gärna komma hit om de bara ordnar med allt själva. Annars kan det kvitta med julen. Det är väl inget nöje? Va? Nej, nu får jag gå och lägga mig, för ni vill väl ändå gå? Klockan är ju tio och jag brukar lägga mig nio. Påföljande jul hör man: Usch, vad gott att den är över. Julen gör en ju så trött. Fast man får vara glad att man är frisk och såpass bra att man fortfarande bor kvar hemma. Nog för att man har märkt att barnen börjat tala om en eventuell flytt till hemmet. Kommande år är där i ett nafs. Oj, vad fort åren går när man blir gammal. Helgerna närmar sig plötsligt och veckorna innan anar man att alla i familjen ska resa utomlands över jul. Gör de det för att de inte pallar trycket längre? Året därpå likadant. Men nu börjar man bli biter och gaggig så man säger till hemvårdsbiträdet: De har nog tröttnat på julhysterin? Vill de inte träffa en gamling som jag? Vad ska man annat tro när de reser bort? Man anförtror den stackare som jobbar över julhelgen de nya bekymren som poppat upp i skallen. Det allra största är våndorna över hur man nu ska få sin kalkon som varit tradition att äta på annandag jul? Hembiträdet som försöker trösta undrar också varför någon ska behöva sitta ensam hemma på julafton. Julen därefter upprepas tragedin. Bryr de sig inte längre om en månntro? Ingen är ju hemma. Bokar sina resor redan under sommaren och firar jul på andra sidan jordklotet. Så skickar de julkort där de sitter med en paraplydrink i handen istället för glögg och skriver att de silar sand mellan tårna. Väl hemma får de hjälpa med flytten till servicehemmet. Julen passerar år efter år. Och som den gamla installation på servicehemmet man är får så småningom julbesök av främmande människor. Ja, okända julnunor med breda leenden som kommer med julgrupper, chokladkartonger och hemmagjort godis; sockrade marmeladkulor, mintkyssar och krämig fudge. Godiset fastnade i löständerna. Vem var det som gav mig det här egentligen? Nåväl, trevliga va de ju, och det är ju jul. Julen därpå och man är håglös. Sådär på ålderns höst är man tacksam för det lilla, man klarar inte av att göra något själv längre. Men så kommer barn och barnbarnen och man skiner upp. Inte ska ni väl...?! Man får såna där saker som ens barn och barnbarn har köpt men som man inte anser att man behöver. En ny morgonrock? Men jag har ju redan en! Ja, ja, visst är den sliten, men jag har haft den i fyrio år, och den duger då för mig. Men man tiger, ler och tackar vänligt fastän man inte längre vill bli uppvaktad med klappar. Själv puttar man till en slant till några julgåvor som någon annan får fixa, eller så ger man några stora papperspengar ett kuvert så får de köpa det de själva vill. Penninglotter eller trisslotter är så långt man kan sträcka sig att köpa till dem. Man har ju ingen aning om vad de vill ha nuförtiden. Stundtals glömmer jag vad barnbarnsbarnen heter. Det är så förargligt så. Försöker undvika att tänka bara på det gamla, men när julaftonskvällen närmar sig sitt slut tänker jag tillbaka på de gångna åren. Ett välbehag infinner sig. Och i värmen från den öppna spisen i samlingsrummet här på servicehemmet sprider sig känslan inombords: Jag är så djupt och innerligt tacksam över att ha fått vara med om ännu en jul.

E Eklund