Arbete och fasta rutiner leder till arbete
Anta att du sitter och njuter av en kopp kaffe och en tallrik nygräddade plättar med jordgubbssylt. I just den situationen är du inte särskilt sårbar. Du njuter av stunden.
Men låt oss säga att dina tankar grumlas av att du inte har något jobb, att du inte får något vettigt gjort. Du betraktar moloket hur dagarna går du känner dig inte eftertraktad på arbetsmarknaden. Ta mig tusan om inte plättarna smakar lika gott, men du har annan självkänsla där och då än vad du annars skulle ha haft.
Många arbetslösa brottas med det vardagliga. Det är svårt att slå sig till ro med kaffekoppen om eller när man är frustrerad över sin hela situation. Livet kanske domineras av konstant ångest och oro, och dagarna fylls möjligen med det dödfödda arbetet att söka jobb vi annons eller andra rekryteringskanaler som resulterar i det ena nejet efter det andra. Nej och trista avslag som kolliderar med ens innersta övertygelse att man duger och är bra på det man kan. Utan att använda psykologiska floskler kan man konstatera att dagarna går trögt.
För att undvika den tunga börda som jobbsökning via annons innebär och som ändå bara leder till jobb i ett till två fall av tio, kan man istället ägna sig åt det som kallas relationsmarknadsföring. Att söka arbete med hjälp av relationsmarknadsföring ger vardagen fasta rutiner, höjer egenaktiviteten och förkortar sökprocessen betydligt fram till en passande lösning. Och med fasta rutiner i vardagen menar jag fasta rutiner som på sikt leder till arbete, och inte fasta rutiner för rutinernas skull. Genom att boka och genomföra egna kontaktintervjuer får man som arbetssökande upp vanan att tala om sig själv och blir allteftersom säkrare och mer naturlig när man möter potentiella arbetsgivare. Jag förespråkar därför aktiv jobbsökning på ett sätt som anpassas till den egna yrkesinriktningen.
Genom att knyta nya kontakter direkt med arbetsgivare får man som arbetssökande en vidgad bild av sina starka sidor och lär sig på ett självklart sätt att härleda dem ur egna upplevelser och erfarenheter.
Jobbsökning via annons och genom att skicka ut ansökningsbrev efter ansökningsbrev bidrar på ett skrämmande sätt till att öka distansen till arbetsmarknaden. De förutfattade meningar man tidigare hade om att det inte finns några jobb, bara förstärks och cementeras. Det har visat sig mycket mer fördelaktigt och framgångsrikt att se till att komma i kontakt med marknaden personligen. Även om det är svårare, åtminstone till en början, är det till fördel att komma ut och visa vem man är och att göra egna intervjuer med människor inom ens yrkesinriktning. Man utvecklas, får positiv återkoppling direkt och att på så vis uppmuntras man att rikta tankarna framåt. Genom att komma ut på förutsättningslösa möten lär samtidigt man känna den egna arbetsmarknadens struktur, företagens krav, önskemål och rekryteringsmetoder samt vad som krävs av mig som arbetssökande för att nå önskad tjänst. Jag inser vid möten med människor som är ”där” att det finns så många alternativa sätt att nå en lösning på än att leta efter ”lediga platser”.
Vad AMS inte erbjuder är det grundläggande förarbete som krävs för att individer ska bli framgångsrika i sin personliga marknadsföring. Ett noggrant förarbete innebär att arbetssökande söker arbete inom bättre definierade områden, och på effektivare sätt, än vad de annars skulle ha gjort. Jag efterlyser ett AMS som ger alla arbetssökande tillgång till beprövade planeringsverktyg för att organisera arbetet. Vad AMS inte erbjuder är verktyg och struktur. Vad AMS av någon outgrundlig anledning inte erbjuder, skulle kunna bidra till att många fler nådde en personligt anpassad lösning.
E Eklund
upplagd av Teame2 @ fredag, februari 03, 2006
1 kommentarer
1 kommentarer:
Hur ska man åstadkomma en förändring då? Vad ska de göra med Arbetsförmedlingarna i sverige och tio tusen anställda eller va det är.De kommer aldrig att göra nåt åt det . Tror iallafall inte jag.
/Lotta
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida