Permanent resignation
Slaget om en människas öde kämpas i en serie strider där man brottas med hundratals okända profiler som alla vill nå det diffusa målet. Den håglösa kampen man för leder till successiv avmattning som följd av nederlag efter nederlag. Men vill man som arbetslös leva i tidlöshetens och evighetens alltid upprepningsbara värld på det vis AMS förespråkar kan man ju utsätta sig för att gå in i en mer eller mindre permanent resignation som kanske bottnar i undertryckta tysta förhoppningar. Ja, så säger jag respektlöst med en glimt i ögat.
Sådär törs jag kritisera jakten efter ”lediga jobb” efter att ha samarbetat med stora antal människor som då de erbjudits alternativa sätt att nå en lösning vittnat om intrycket av hur en ridå dragits upp inför en fantastisk och tidigare overklig föreställning. År av samarbete med människor som stöttats att utveckla sin egen uppmärksamhet har gett mig god förståelse för hur anställningar sker på en arbetsmarknad där i princip allt är i rörelse. Det tidigare upprepningsbara har övergått till snabbhet och regellöshet från det ena till det andra. Idag fungerar det bäst att träna människors förmåga att inse sin egen kapacitet och se sina egna styrkor. Han/hon måste för att nå en lösning öva upp sitt eget sätt att tolka sin omvärld och utifrån den fatta sina beslut genom generaliseranden och avväganden för och emot.
E Eklund
1 kommentarer:
Aha
så du tror att alla arbetslösa har bara gett upp och att man inte vill ha nåt jobb då? När ska du förstå att det inte finns några jobb att söka. Är du trög eller bara dum i huvudet?
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida