De oseriösa sabbar för de andra
Oprofessionella karriärkonsulter
Många känner sig obekväma med sanningen. Särskilt om de själva har att förlora på att det sprids till allmän kännedom. Jag vet att det jag skriver är svårsmält för dem som bara arbetar med att bistå arbetslösa för att det finns mycket pengar att tjäna.Om man ska dela aktörerna i två huvudkategorier så har vi till att börja med de karriärkonsulterna med stort ego som bara ser sin egen vinning i det de valt att arbeta med. Sedan finns det karriärkonsulter som arbetar med uppsagda för att de brinner för arbetslöshetsfrågorna. De som älskar att coacha människor och som trivs med att hjälpa andra lyckas i sina yrkesliv. Därutöver finns det de som är en mix av de båda kategorierna samt de med helt andra, högst individuella motivationsfaktorer, men dem går jag inte in på närmre här.
Bland de seriösa bolagen finns det givetvis ett driv. Det är ju oftast affärsmän och affärskvinnor bakom framgångarna med de här karriärkonsultföretagen. De flesta av konsulterna startade företagen som enmansband och många har så förblivit. Andra slog sig genast eller så småningom ihop med en eller flera andra konsulter eftersom de såg att de kunde tillföra olika saker. På senare år har det poppat upp medelstora företag med mellan femtio och hundra anställda. Dessa har vanligtvis tillhörighet antingen till en global organisation eller någon form av anknytning till ett större nätverk av konsultföretag. Fortfarande finns det dock flest enmansfirmor.
Såväl enmansföretagen som de stora brukar vilja visa sina kunder att de har ett unikt certifikat som visar att de uppfyller vissa kvalitetskrav. Att certifiera sig med något av marknadens mest erkända karriärverktyg eller flera av dessa är vedertaget. Det kan vara rekryteringsverktyg i form av test, specifika test av individers profil eller personlighet, eller digitala karriär,- och matchningsredskap vars upphovsgivare är erkända experter och specialister inom Human Resource. Det finns även test och verktyg framtagna av konsultföretagen själva. Gemensamt för de färdiga och de egentillverkade är att konsulterna kan ta extra betalt av arbetsgivaren/kunden för att använda sig av dem.
Karriärkonsulter, terapeuter, coacher och rådgivare tar sällan betalt av den uppsagde eller arbetssökande. Det är vanligare att man tar betalt av uppdragsgivaren d.v.s. arbetsgivaren som orsakat medarbetarens yrkesförändring. Ibland vid intern rörlighet orsakad an fusioner och förvärv och ibland vid varsel och uppsägningar beroende på bolagsförsäljning eller nedläggning p.g.a. utlandsflytt av verksamheten. Arbetsgivaren betalar fakturan och medarbetaren får hjälp med att finna en ny karriär någon annanstans.
Tyvärr finns det konsultföretag som begår tabbar men får lov att forsätta sin verksamhet som om inget hade hänt. Det finns konsulter som ständigt misslyckas med sina uppdrag, men eftersom de redan har tagit betalt av arbetsgivaren som beställde tjänsten, bryr de sig inte om den stackare som skulle få hjälp. De flesta är naturligtvis genuint professionella, men undantagen finns bakom de mest flådiga kulisserna.
Jag har skrivit om detta i tidigare inlägg och tagit upp att karriär,- och outplacementbranschen saknar den typ av prövningsnämnd eller reklamationsinstans som många andra branscher har. Egentligen är det lika illa med AMS och Arbetsförmedlingen. Detta betyder att de kan fortsätta göra fel och bedriva en verksamhet som inte bryr sig om de arbetssökandes önskemål år efter år.
Konsultföretagen liksom Af kan klanta till det och förstöra människors yrkesliv för all framtid, och denne kan gnälla och klaga utan att någon bryr sig. De som tog betalt bryr sig inte. De har inte lovat uppdragsgivaren någon annan återkoppling än att personen i fråga har fått deras uppmärksamhet en stund. Ytterst få redovisar hur det gick, bara om individen har fått ett jobb.
Se bara på Af:s arbetslöshetssiffror. Hur personen fick jobb och om det ens var med hjälp av Af, går inte att utläsa. Och huruvida det var rätt jobb, om det föll väl ut och om personen sedan trivdes, framgår inte heller av statistiken. Än mindre hur bemötandet varit och hur hög servicegrad man upplevde att de hade. Att massor av människor skriker ut sitt missnöje skrivs det om i tidningara ibland, men det får inga konsekvenser. AMS fortsätter som de gjorde innan.
De här konsultföretagen, liksom AMS och de övriga aktörerna erbjuder människor hjälp i en känslomässigt sårbar situation. De anlitas i hopp om att de ska bidra med kunskap om hur den arbetssökande ska ta sig vidare i sina yrkesliv, men går något snett har den enskilde ingen möjlighet att överklaga. De påverkar personens mentala hälsa, deras privata familjesituation och framtida karriär, men den arbetssökande har ingenstans att vända sig om han eller hon blivit förda bakom ljuset och/eller inte är nöjd med samarbetet.
Personligen känner jag till ett stort antal konsulter som arbetar med att bistå uppsagda efter att själva ha fått lämna sitt förra jobb. De saknar egen erfarenhet av jobbsökning och de hänvisar till sina egna nätverk på ledningsgruppsnivå inom näringslivet. Deras insats är minimal och innebär timslånga konsultsamtal med den arbetssökande. De fakturerar uppdragsgivaren som är den arbetssökandes förre chef och de har garanterat i uppdraget att nittionio procent av konsultens tidigare adepter har fått arbete. Nittionio säger de bara för att låta mera trovärdiga och i själva verket har de adepter som besöker dem kontinuerligt fortfarande efter två år !
Personalchefer brukar ingå i färdiga nätverk där de kan tipsa varann om de olika konsultföretagens historik, men ibland döljer det sig mörka sanningar bakom vackra fasader. Deras konsultmeriter saknar grund men de går iland med dem tack vare deras tidigare relationer inom näringslivet. Konsulten kan t.ex. ha klappat någon på ryggen och blivit skyldiga en gentjänst då de i sitt förra jobb ordnade en tjänst åt någon och vice versa. Tjänster och gentjänster, oftast män emellan och alltid med någon högt uppsatt att hålla om ryggen.
Konsulten kan bete sig som ett rötägg mot de mindre betydelsefulla, medan han slickar --- bland de som är viktiga för honom. Då någon bad honom om hjälp var konsulten fortfarande anställd som beslutsfattare av något slag. Han tjänstgjorde inom en stor koncern och hade stort inflytande. Mannen som bad om en tjänst hade däremot en lägrebefattning, men kunde med hans hjälp avancera och stod på så vis i tacksamhetsskuld.
Vår konsult, den dåvarande beslutsfattaren sägs upp efter att ha gjort sig ovän med koncernens nye VD:n. Tack vare ett fint avgångsvederlag har han full lön i två år och för att kunna fortsätta frottera sig med betydelsefulla personer och ha hedern i behåll på golfbanan, så startar han en konsultfirma. Samtliga, för han hann ju med många, har nu tio, femton år senare förankring i såväl styrelser som ledningsgrupper. I egenskap av konsult bjuder han ut alla gentjänsternas bärare, på lunch och nu blir dessa ombedda att lägga ett gott ord för honom.
Om någon ifrågasätter att en av konsultens adepter inte lyckas få något jobb skyller konsulten på adepten själv. Och om någon av de nya adepterna ser sig om i konsultens lokaler och undrar varför vissa adepter fortfarande inte har fått jobb efter så lång tid som flera år har konsulten svar på tal.men det är aldrig hans eget fel.
Varför skulle han bry sig om adepten? Konsulten har ju fått sitt arvode och avrapporterat till arbetsgivaren så denne är nöjd med uppdraget. Adepten är därvidlag obetydlig i sammanhanget. Adepten är ju bara en arbetslös tjänsteman som har blivit uppsagd, och denne har problem som gjort det svårt att hitta et arbete, heter det då. Argumenten ter sig olika beroende på vem de pratar med. På så vis kan konsulten fortsätta göra ett uselt jobb.
E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om blogg, samhälle, jobb & arbetsmarknad, debatt, politik, arbetslöshet, jobbsökning, Af, AMS, karriärrådgivare, outplacement, rekrytering, jobbsökning, arbetsgivare, sökmetoder, matchning, ansökan, CV, nätverk, kontakter, arbetsmarknadspolitik, handläggare, a-kassa, arbetsplats, lågkonjunktur, högkonjunktur, tillväxt, företag, makteliten, socialen, långtidsarbetslös, utanförskap, inskriven, söka jobb, Platsjournalen, platsannons, yrkesval, val, valet, karriärvägar, kompetens, yrkeskompetens, förmåga, talang, personlighetstest, lämplighet, varsel, uppsägning, nedläggningshot, fusion, nyförvärv, aktiemarknad, nyanställa, säga upp, facket, fackförbund, arbetsgaranti, LAS, inriktning, yrkesmål, drömmar, drömjobbet, jobbletande, talangjakt, krav, rekryteringsbehov, yrkesförändring, yrkesliv, arbetslivet, erfarenhet, yrkesutveckling, aktivitet, PLUSjobb, aktivitetsgaranti, arbetsmarknadsprojekt, rekryteringsprocess, kostnad, lön, löntagare
upplagd av Teame2 @ tisdag, januari 20, 2009
1 kommentarer
1 kommentarer:
Hello!!
På samma sätt är det ju med mastodonten AMS. Arbetsförmedlingen är sjukt diskriminerande fast vi har ingentig att sätta emot. Ingen tar tag i skiten. De får tydligen säga och göra som de behagar. Har du hört hur de där enhescheferna på Arbetsförmedlingarna säger i intervjuer till tv osv? Att det finns en grupp "icke anställningsbara". Vad menar dom? Invandrare, kvinnor med långtidssjukskrivning och dom som är handikappade!! Egentligen tycker dom att det är jobbigt att arbeta med såna fall vilket är fruktansvärt. Det är bara en dålig ursäkt för att inte ha lyckats med dem. Om de varit proffsiga så skulle de ha satt in extra stöd så att de klarade få anställning. AMS skulle se till att alla fick arbete i harmoni med deras handikapp eller vad det nu än kan va! Man blir bara så jävla matt för vem bryr sig? Hur fasen ska man få politikerna att fatta att vi är deras framtid?
/Absorberad Zorba
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida