Teame2: Nätverket och dina nya kontakter

"Quick-fix-lösningar" finns inte

Om du har bestämt dig för att strunta i de traditionella jobbsökningsmetoderna, skippa platsannonserna i tidningarna och glömma matchnings-sajterna på nätet. Då bör du fundera över hur du istället ska angripa arbetsmarknaden. Är det nätverksbyggande och personlig marknadsföring du bestämmer dig för ska du inte tro att det gör sig självt. Nej, det är intensivt arbete som gäller. Du bör vara inställd på att jobba, för det finns inga smarta "quick-fix-lösningar" när det gäller att etablera nya kontakter på arbetsmarknaden och bygga egna nätverk.

Hur och varför beslutar jag mig för vilka jag ska kontakta? Många av dina beslut kan baseras på ren fakta. Det kan vara fakta i form av statistik från Statistiska CentralByrån, SCB, eller (för dig och din jobbsökning) nyttig information ur en branschtidskrift eller en årsredovisning. Andra beslut får du uppskatta och resonera dig fram till. Det kanske är information som du fått ifrån någon av dina nya kontakter som du är tveksam till, eller något råd du fått som du inte vet hur du ska förhålla dig till. Eller så känner du dig osäker på om det du fått höra stämmer så du vill kolla upp det med någon först. Ibland går det inte att verifiera informationen och man har inget annat att välja på än att lita på sin intuition.

När du skapar nya kontaktvägar är det först och främst i syfte att få tips om sånt som är dig till nytta för din jobbsökning. De du kontaktar ska vara sådana som kan inspirera dig, få dig att komma till insikt om hur du bör göra härnäst eller råda dig att vända dig till den och den personen härnäst. Eller så kan de ge dig besked om något som kan vara bra att veta när man ska jobba med det du vill jobba med. Har du svårt för att ringa okända människor? Många tycker att det är obehagligt att ringa personer de inte känner. Det är förhålandevis enkelt att ta kontakt med människor om man har fått personens namn ifrån någon annan däremot. Till en början kan det verka svårt och man kan givetvis gå på några nitar, men efter ett tag lär man sig hur man ska bära sig åt för att omge sig med många goda rådgivare.

Att ta kontakt med någon man inte känner sen tidigare, kan vara väldigt besvärligt. Det tar emot, känns pinsamt och är inget man gärna gör. Allra helst när det som nu, handlar om att jag ska prata om mig själv. Samtal till Försäkringskassan eller kommunen i något privat ärende är en helt annan sak att göra än att ringa upp anonyma röster för att få tips, råd och följdkontakter. Så är det för de alllra flesta, och inte bara för dig, om det nu är någon tröst. Fast övning ger färdighet och man kan faktiskt nå till den punkt då olustkänslan och motviljan försvinner och det blir enkelt att ta kontakt med okända människor.

Om du upplever att det finns många saker som hindrar dig från att ringa de för dig nödvändiga kontakterna t.ex. att du inte vill störa någon eller om du känner dig dum som ringer och ber en person ordna ett jobb åt dig, så finns det utvägar. Inga smidiga genvägar, men alternativa tillvägagångssätt. Trixet är att varken störa eller kräva hjälp samtidigt som du ser till att inhämta det du är ute efter, nämligen jobbtips och goda råd som är viktiga för dig i din fortsatta jobbsökning. När du så småningom träffar personen i fråga kan du hämta ännu mer information och få några förslag på kontakter du kan vända dig till. Gärna då med tillåtelse från densamme att få hänvisa till personen som du fick det där namnet av såklart.

Tar det emot att berätta att du söker jobb? Du måste inte öppna upp samtalet genom att prata om din jobbsökning, men det är bra om mottagaren av samtalet snabbt förstår vad du vill. Skulle du vara otydlig med varför du ringer just honom eller henne, kanske han eller hon blir misstänksam i onödan. Den som svarar i andra änden, kan feltolka ditt syfte och befara att du är ute efter att sälja något eller att de måste arrangera något åt dig. Av den anledningen är det bra att ha funderat över vad du ska säga så att du är förberedd på eventuellt motstånd eller ifrågasättande.

För att undvika ovilja att samtala med dig (de har ju viktigare saker att göra!?) är det av största vikt att du är kortfattad men positiv och klockren i det du säger. Du kan förslagsvis säga att du har fått tag på deras namn där och där, och att du ringer för att du (i framtiden) vill arbeta med det och det, så nu ringer du eftersom du har uppfattat att denne/denna person arbetar med något som har med din yrkesinriktning att göra och du skulle vilja höra hur han/hon gick tillväga för att nå dit. Eller så har du läst en artikel om personen och blev nyfiken på hur han/hon nådde den yrkesposition de nu har.

Förstaintrycket är viktigt såväl i telefon som vid det personliga mötet. Ha som regel att alltid inleda samtalet med frågan om de har tid att tala med dig nu, och om det visar sig att det inte passar att du ringer just nu, snabbt fråga när det skulle fungera bättre. Även där med respekt för den andres tid, speciellt om du ringer till deras arbetsplats, så du begär att få disponera högst några minuter. Ställer de frågan om du är ute efter att söka jobb, så svara att "ja, det är jag, men inte i nuläget utan - på sikt." För du är ju det, men du förväntar dig inget jobbförslag här och nu på direkten.

Lägg hela tiden nivån på ett avspänt och icke-krävande plan. Träng inte in någon i ett hörn genom att förvänta dig saker som att personen ska ringa tillbaka till dig, eller ska göra något åt dig. Du håller i ansvaret och det är du som ber att få återkomma eller ringa tillbaka vid ett senare tillfälle. Men just nu ringer du för att få några ord på vägen ungefär. Den som blir uppringd ska tycka att du har energi och att samtalet inte innebär några åtaganden från hans eller hennes sida. Du ber inte om något. Åtminstone inte så att det uppfattas som om du hänger om halsen på dem och raggar jobb. Det är superviktigt att det är anspråkslöst och inte ett dugg påträngande.

Skulle du få för dig att du besvärar eller stör, så tänk på att ibland kan faktiskt människor bli smickrade av att man vänder sig till dem för att man är intresserad av dem och det de sysslar med. Jag har ringt samtal där jag blivit ombedd att dra åt pipsvängen, och fått veta att jag ringde högst olämpligt. Det får man vara beredd på. Men jag har också erfarenhet av desto fler samtal som blev rena lyckokasten och där personerna jag ringde tyckte att detta var ett jättetrevligt avbrott i arbetet. Jag brukar tänka att de som är riktigt otrevliga skulle jag ändå inte ha velat boka möte med för att få träffa. De andra som uppskattade samtalet och tyckte att det var givande att tala med en, betydde desto mer.

Om du känner någon som har tipsat dig om en ny kontakt så har du kanske fått veta att den här personen har en förkärlek för ett visst ämne som du och han/hon har gemensamt är det enklare att lyfta luren. Då kan du ta kontakt med dem pånytt vid ett senare tillfälle om du har något att tillföra och prata om sånt som du och er gemensamme kontakt brukar prata om. Såna samtal är lättare. Fast det är likadant här, du ska aldrig begära att de ska höra av sig igen, utan du tar hand om kontakten.

När du väl ringer igen, till samme person, ge då inte honom eller henne dåligt samvete för att du aldrig fick det där mejlet eller något annat. Nej, du får inte ställa honom/henne till svars, för då tycker personen att du blir påträngande och det blir jobbigt att du ringer igen. Så du måste vara den som återkommer, men utan att vara i vägen. Och om den andre personen lovat att du skulle få något, som du sedan aldrig fick, så bör du absolut inte ifrågasätta varför du inget har hört eller varför du aldrig fick det dokument ni talade om senast. Du ringde snarare för att tacka för förtroendet och för att fråga om det finns något du kan hjälpa till med. Du kanske glömde att ge personen din mejladress, eller antar att ni missförstod varann? Ja, du ser till att avlasta personen och gör det smidigt för honom eller henne att ha med dig att göra.

När du möter personen och i den stund du med största säkerhet kan säga att personen upplever att kontakten med dig är anspråkslös och intressant, då kan du säga lite om ditt intresse som i sin tur gett dig din inriktning. Och efter det att personen du möter har gjort en företagspresentation och/eller har berättat om sig och det han/hon arbetar med, först då börjar du berätta om dig och dina konkreta framtidsplaner. På så vis har du en chans att trycka på de punkter som du uppfattat att motparten behöver någon som utför, eller sånt du märkte att de hade problem med och som du har erfarenhet av att lösa. Låt det inte det du hänvisar till bli utstuderat eller för uppenbart, så att de inte tycker att du säger "det jobbet skulle jag klara bättre än du". Du ska undvika att trampa någon på tårna, bara få dem att förstå att det här är din grej.

Ett bra råd är att ha i åtanke att vi utrustats med två öron, men bara en mun. D.v.s. du lyssnar dubbelt så mycket som du pratar om du vill vara riktigt professionell när du etablerar nya kontakter med människor. Du behöver inte vara inställsam eller lismande för den sakens skull, men du inser snart hur du ska bete dig för att känna dig naturlig.

Så småningom, när man mött många människor och sedan en viss tid har etablerat kontakter på det här viset, så begriper man snart att merparten av dem man möter är professionella och tillmötesgående. Oftast vänligt inställda. Stressade möjligen, men sällan bistert aviga eller direkt otrevliga. Och de allra flesta tycker om att berätta saker och ting de själva är intresserade av. Särskilt när de märker att den som lyssnar är intresserad av det de har att säga. Detta förutsätter att du är uppriktigt nyfiken på det de kan eller vad de har för uppgifter på jobbet. Det kommer att ge sig själv. De kontaktpersoner du vänder dig till i ditt nya nätverk, är naturligtvis sådana som har ömsesidig förståelse för ert gemensamma intresseområde. Du kommer i kontakt med massor av människor som förstår och kan relatera till dina behov av kunskap inom detta område och som delar dina yrkesvärderingar.

Känns det övermäktigt att ta kontakt med alla människor som är fackmän eller på annat sätt kunniga inom det yrket eller den bransch du vill jobba i framtiden? Tänk då på att du förmodligen kommer att träffa massor av människor inom branschen, men absolut inte alla. Ditt nätverksbyggande kanske omfattar en enormt stor bransch eller nisch, och bolagen kanske finns spridda över hela mellan-Sverige, men just din målgrupp kontaktpersoner behöver ju inte vara alla där för det. Ganska snart märker du vilken typ av kontakter du föredrar, respektive ogillar att ta kontakt med, boka möten med och återkomma till. Innan du ger upp tanken på nätverksbyggande och tänker lägga av, fundera över möjligheterna med ditt unika nätverk.

Ditt nätverk kommer att bli din yrkesplattform och din alldeles egen källa till information, tips och råd. Nu och för all framtid, om du bara väljer att vårda och underhålla det. Nätverket formas av dig, i dialog med människor du trivs att ha att göra med. Det fina är att det här nätverket kan innefatta alla möjliga inom din yrkesinriktning. Och hur du än planerar, kan du hamna på alla möjliga sidospår som senare visar sig vara av stor betydelse för ditt kommande arbete. Personer du i framtiden kan prata med då och då, eller ta en lunch med ibland. Ni hörs av igen helt enkelt för att ni gillade att prata med varann om sånt ni har gemensamt. Du väljer själv vilka du vill träffa. Det kan vara chefer och beslutsfattare, sekreterare eller assistenter till dessa, inhyrda konsulter, personalchefer eller representanter för ideella organisationer, tjänstemän och fackombud, anställda medarbetare, före detta samt befintliga kunder, leverantörer, kontaktpersoner på kommunen eller några myndigheter, missnöjda samt nöjda inköpare, konkurrenter m.fl.

Via dina nya kontaktvägar kan nätverket ringla sig vidare på de mest oväntade sätt. Försök ha i minnet att du nu kommer att lära känna personer som du absolut inte hade kunnat ta kontakt med om du var anställd i ett företag, för att det då hade kallats företagsspionage, eller konkurrerande verksamhet, men som du nu är fullt berättigad att göra. Du bör givetsvis ta hänsyn till etik och moral så att du inte förstör för dig själv, men inom ramen för vad som är rätt och riktigt inom din bransch kan du planera vilka du vill hämta råd eller få information av. Var försiktig, men betänk möjligheterna. På det här viset samlar du ju på dig unika kunskaper som gör dig själv ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden, just för att du så småningom kan så mycket inom ett specifikt område.

Jag vet t.o.m. en äldre kvinna som inte trodde att hon skulle kunna få nått jobb. Hon var ju 59 år och därför tyckte hon att det var kört. Hur som helst började hon ringa och bokade besök. Tiden gick och hon ringde så ofta till olika kontaktpersoner på ett stort bolag, för att samtala helt anspråkslöst. Hon ställde relevanta frågor och gjorde sig så kunnig till slut, att hon erbjöds anställning där.

Det skulle visa sig sen att de olika personerna som hon varit i kontakt med dee senaste halvåret, hade suttut och snackat i fikarummet och börjat studsa tankar kring hennes alla telefonsamtal. De hade kommit fram till att hon verkade väldigt trevlig, och hade kommit med en hel del sunda åsikter och idéer om arbetsrutiner och annat. Idéer som de upplevde kom som en frisk fläkt i bolaget, där de flesta hade blivit "hemmablinda" som man kan bli efter några år. Vissa av dem hade avslöjat att hon i vissa specifika delar kunde mer än dem tillslut. Henne ville anställa, för inte kunde de förlora ett sånt guldkorn till konkurrenterna!? Det här är bara ett exempel bland tusentals andra, men ungefär så kan det alltså gå till.

E Eklund