Nyutexaminerade tvingas göra det de måste för att
rekryteringsval ska kunna göras utan anknytningar.Under studietiden följer man studiepöaner och regelverk. Akademikerna formas att passa för jobben. Väl färdig står studenterna sjungande utanför portarna. Arbetssökande med fina meriter och ordning på papperen. Rykande färska på på arbetsmarknaden. Nygräddade kanelbullar på en främmande planet.
Nu börjar man upptäcka en vrickad värld där man som akademiker måste söka jobb enligt den givna mallen, vare sig det leder till jobb eller inte. Man indelas på olika vis i jämförelsegrupper under sökperioden. De klassiska selektionsmodellerna innebär att man
som inskriven på arbetsförmedlingen tävlar om att vinna erkännande. Man uppmanas att följa föreskrifterna och tassande tar de sig fram för uppfattas effektiva och inte göra fel.
Det är ju fel redan där. Högskolans talanger tillgodosågs naturligtvis med med studiematerial under studietiden. Relevant information såklart? Nej. Det är inte alldeles självklart att materialet har någon som helst anknytning till det geografiska sökområdet eller branschinriktningen när de är färdiga. Högskolorna bidrar inte alltid med de bästa relationerna med de arbetsplatser som akademikerna senare kom att söka sig till. Det här vet politikerna redan. Riksdagen har föresatt sig att ge "högskolorna bättre möjligheter till lokal profilering samt innebär att de kan ställa de krav på förkunskaper som behövs för att studenterna skall kunna tillgodogöra sig utbildningen." Men varför dessa standardiserade metoder. Varför ger vi inte alla studenter rätt till karriärplanering och research .Jobbsökning enligt traditionell
matchningsmetod är inte den vanligaste bara för att det är
den enda man tror sig känna till. Det går att förenkla.
Det kan vara så simpelt att arbetssökande letar efter en plats där han eller hon kan tjäna pengar, göra nytta, få utlopp för ett intresse eller få användning för sina tidiga erfarenherer. Simpelt eller ej. Skälet att söka nytt arbete varierar såklart. Likaså
arbetsgivares skäl att anställa.
Nyutexaminerade har ofta en klar uppfattning om vilka sökord som gäller. Även om de är "helt ute och cyklar" ur arnbetsgivarens perspektiv. Det är två olika världas som plötsligt möts. Vi måste börja det förberedande arbetet tidigare. Annars kolliderar föreställnningarna och vet man inte det blir också den planerade anställningsjakten besvärlig.
Ingen ska klandras. Arbetsgivare kan vara olika bra på att informera. Någon närmare granskning av problemen kanske inte ens har gjorts och behov av fler anställda kan vara mer eller mindre akuta. Det underlättar att känna till mer än det som förmedlas via den snäva rekryteringskanalen.
E Eklund
