__________________________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________________________ Free Logo From Thefreelogomakers.com
3h - Leaderboard You Travel Sweden 728x90 Teame2: september 2006

torsdag, september 28, 2006

Som förut eller förut?



Vad är det
som vållar de värsta störningarna
i det naturliga flödet på arbetsmarknaden?

Måste arbetsmarknadspolitiken föras
på den här nivån?

Varken arbetssökande, arbetsgivare eller de som arbetar inom AMS är till fullo nöjda med de arbetsmetoder som praktiseras idag. Men...

Går det att förbättra?


De allra flesta har något att säga om arbetslösheten. Alla har en åsikt och sammanfattningsvis handlar snacket och tv-inslagen om felen och bristerna. Man talar om fusk och visar i media vad arbetsgivare eller arbetslösa gör. Propaganda som ännu oftare handlar om sånt som arbetslösa inte gör men borde göra. Eller vad enskilda gör som anses vara fel. Kritiken blir därmed riktad och totalt snedvriden. Och vi kanske håller med. Ja. Såklart att vi gör, för det verkar ju rätt det de säger, och då är det ju fel.

Vi som tar del av de smaskiga nyheterna kan vara hyfsat eniga om att en del är tokigt.
Mycket skulle kunna göras bättre. Eller hur?
Visst skulle mycket kunna göras bättre för de arbetssökande, bättre arbetsgivarna och bättre för arbetsmarknadens olika verksamheter och inre organ?
Fast, mycket görs ju faktiskt, men det G Å R ju helt enkelt inte, protesterar någon.
Precis, man har gjort massor, men det F I N N S ju faktiskt inte jobb så det räcker till alla, gapar någon annan. Och Arbetsförmedlinfen har SÅ Å Å fina nya lokaler och de som jobbar där dom gör minsann allt det kan.

Javisst. Trevligt. Nytt och allt det där. Visst...
AMS arbetsmetoder må vara nyimplementerade men som styrmetoderna leder människor till arbete idag (och förutsatt att det är syftet med Arbetsförmedlingen) bör hela verksamheten skrotas. Nej, varför kosta på en nedläggning? Det är bara att låta det fortsätta sjunka!

Arbetsförmedlingen, den kära gamla arbetsförmedlingen går inte att klassa som fungerande. Inte när det gäller att bistå människor att själva nå arbete. Inte att följa dem och stötta dem att efter deras egen förmåga lyckas med att nå det jobb de själva skulle klara bäst.

För vad sjutton har alla duttar hit och dit att göra med medern jobbsökning?Inget alls!

Krumbukter och loopar för att kringå granskningen kastar bara omkull folk och skapar mer förvirring än reda. För de flesta vet ju att varken plus-projekt eller spackel håller på längre sikt.

Förresten, varför är vi så fokuserade på hur vi gjort förut?
Vi kan inte fortsätta lägga pressen på arbetsgivarna att fixa jobb. Och vi kan inte längre låta de arbetslösa bära skuldbördan och samtidigt tvingas söka de jobb som inte framträder i allmänhetens ljus, och därför betraktas som om de inte ens finns.

Vi behöver tänka precis omvänt. En klart fördelaktig arbetsform som i viss mån är applicerbar finns inom svensk läroplan. Den kunskapssyn som avspeglas i läroplanerna - där undersökande arbete, nyfikenhet och lust att lära sätts i centrum - kan konkretiseras även inom en landsomfattande arbetsmarknadsverksamhet som AMS.

Vill vi fortsätta som förut eller se förut?

E Eklund

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Arbetskraftens rörlighet


Arbetskraft som är rörlig av egen kraft eller som passivt följer med,
vilket tror du att den svenska arbetsmarknaden behöver?

Samverkan i en ständig rörlighet där egna val avseende riktning och förändringstakt är något helt annat än påtvingade förändringar, draghjälp eller påtryckningar mot egen vilja. Vi talar om ökad flexibilitet och nya marknadskrav utan att riktigt veta vad det är. Vi förstår att arbetsgivare och anställda ställs inför nya krav och önskemål och förväntningarna skiftar i samklang med tillväxten.

Nu har samhället naturligtvis förväntningar på de statliga organisationer som faktiskt påverkar rörligheten. Då funkar inte det AMS vi har. Istället krävs ett AMS som villigt kan bistå människor på arbetsmarknaden så att de klarar förändringarna. Det krävs att AMS utvecklas med anpassning till och/eller efter människans egen förmåga. Massvis av märkliga projekt har bedrivits under AMS tak under det senaste decenniet. Det får vara slut med det nu.
Modern arbetsmarknadspolitik är mindre experimentell.
Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som befrämjar rörlighet istället för att människor tvingas till förändringar.

E Eklund

tisdag, september 26, 2006

Gamla blåröda sanningar


På vilket sätt kommer arbetarklassens
klassiskt röda ton

att övergå i skiftande blåtoner?
Och på vilket sätt
kommer landets arbetssökande

att märka någon skillnad?


Den nya regeringens
förslag till lösning på arbetsmarknadsproblemen var eller är enligt borgerliga rapporter. Timbro och Svenskt Näringsliv lanserade i valspurten två forskningsrapporter. På uppdrag från Svenskt Näringsliv har nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds Universitet gjort en litteraturstudie om ett samband mellan skatter och arbetslöshet. De rapporter som den borgerliga regeringen hänvisade till var tydligen formade "till stöd för sambandet mellan skattesänkningar och tillväxt."

Jag vet inte om jag tolkade reportaget från söndagen den 17:e september 2006 någorlunda korrekt, men
enligt Christer Hillbom, på Sveriges Radio, stod frågan om jobben och tillväxten i centrum under valrörelsen. Han skrev att "svårigheten är få fram ett renodlat samband mellan skatter och tillväxt och jobb som inte drunknar i andra ekonomiska effekter som hänger i hop med till exempel teknisk utveckling, produktivitet, investeringar, valutakurser, frihandel eller statsfinanser." Och sammanfattade de gamla sanningarna med konstaterandet: "flera ekonomiska forskningsrapporter, inte minst utländska, sägs visa att sänkta skatter och avgifter ger fler jobb och högre tillväxt. Enligt andra rapporter, ofta äldre är sambandet svagt." Nåja, nåja...
Hur lyder då de gamla respektive nya sanningarna om man frågar politiker och mediafolk?
Och hur hjälper informationen i dessa rapporter på sikt de som söker arbete?

E Eklund

tisdag, september 12, 2006

Högre tillväxt vid valseger?


Tillväxt eller igenväxt?



Tillväxt låter väl bra? Javisst. För med den kommer ju de nya jobben. Det säger de ju på TV och det kan vi läsa om. Men hur är det med den där omdiskuterade tillväxten?

Kontrollerad tillväxt funkar. Men utan förberedelser och planering kan det snart bli problem för arbetsgivarna att hitta rätt resurser, även där sådana finns. Vi måste göra annorlunda nu.
Det hänger inte bara på arbetsgivarna att lösa sina anställningsbehov. Blivande arbetstagare måste få veta hur de ska nå de oannonserade jobben. Det krävs mer av samhället än att garantera att jobben kommer. Det krävs information om kontaktvägar som inte syns, men som likafullt finns. Låt var och en förstå hur man når de informella kontaktvägarna och hur man kan nå jobben.

Ökad tillväxt är bra. Och det är bra att tillväxten i sin tur innebär nya jobb. Men ökade kunskaper om hur var och en kan finna egna lösningar är snäppet ännu bättre. Problem kommer att uppstå om tillväxten ökar samtidigt som nya arbetsmarknadsresurser förblir dolda och tillflödet på nya förmågor hämmas. Vi får nya problem p.g.a. okunskap om hur man bygger bryggor mellan arbetsmarknaden och de som befinner sig utanför.

Rörlighet och tillväxt inom den befintliga arbetsmarknaden där nya krafter stängs ute ger oss inget bättre än en stillastående utveckling. En arbetsmarknadssituation av det slaget är en grogrund för tillväxt av allmänt missnöje. Missnöjda arbetsgivare som inte finner den arbetskraft de anser sig behöva. Och missnöjda arbetssökande som upplever att de inte får något jobb trots att alla pratar om att det går så himla bra för Sverige.

Tillväxt kan betyda rikligt tillflöde och friskt vatten om vi väljer att förse människor med rätt redskap. Men då måste vi förhålla oss till den verklighet vi omges av. Idag är Sveriges arbetslösa generellt sett dåligt informerade om de möjliga vägarna till jobb. Och det är inget bra underlag för fortsatt tillväxt.



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,


E Eklund

måndag, september 11, 2006

Högsta klassens förmåga












Det du skapar är ditt mästerverk.


Alla människor innehar enastående förmågor att lyckas. Det finns ingenting som heter att någon inte duger. Vi passar olika bra, och det gäller att finna just den speciella plats där man själv känner att man passar allra, allra bäst.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

E Eklund

söndag, september 10, 2006

Man måste inte gilla läget!



"Man vänjer sig" och "det blir som det blir ändå"



Nej. Det är att göra det alldeles för lätt för sig att skylla på omständigheter och att hela tiden anpassa sig efter andras krav. Var inte så bekväm att du förlitar dig på din omgivning. Varför vänta på att andra ska ordna ett jobb åt dig? Vem vet om de ens gör det? Och varför skulle de?

Gällande ens möjligheter att ta tag i sin situation, som ett alternativ till att låta andra ordna det åt en, råder delade meningar. Och det ska det göra. För den som vet bäst hur du vill ha det är förmodligen du. Men först efter att ha lyssnat noga och tagit in all den information du kunnat om hur man skulle kunna göra. Gör det du kan efter egen förmåga. Ge dig inte om du vet vad du vill åstadkomma. Tappa inte sugen, för världen är redan full av tappade sugar!


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

E Eklund

onsdag, september 06, 2006

Störningar i styrningen




Såhär under valveckan är det många som funderar över tider som gått, vad som gått över styr, allt som borde ha gjorts och kan göras. Vad får oss att komma fram till det som verkar rätt och riktigt att fokusera på framöver?


Vem har tagit ut kursen? Vilka mål styr vi mot? Vi har åsikter om politikernas olika budskap och åsikter, men hur är det med våra egna? Hur ser du på det du själv gör för att påverka din situation? Vilka är dina mål i livet? Vet du var du står? Står du helst vid rodret eller följer du med i kölvattnet?

E Eklund


lördag, september 02, 2006

Statistiken från SCB och Ams


"För vanligt folk är siffran kanske inte så relevant.
Nästan alla svenskar förstår vad öppen och total arbetslöshet är."
Expressen 2006-09-01.


Vi, människor i allmänhet och arbetssökande i synnerhet, förväntas förstå skillnaderna mellan öppen och total arbetslöshet, bred arbetslöshet och begrepp som innanför och utanför arbetsmarknaden. Det är så siffrorna presenteras i rapporterna från SCB och Ams. Heltidsstuderande som under eller efter studieperiodens slut söker arbete "bör redovisas parallellt med öppen och total arbetslöshet", anser LO:s chefsekonom Dan Andersson enligt TT.

Utgångspunkten i de flesta arbetsmarknadsdiskussioner och partiledardebatter som rör arbetslöshet och sysselsättning tycks vara siffror och statistik. Inte hindren och problemen som man behöver lösa, utan mycket hellre tatistiken från SCB och Ams. Rapporterna fungerar som karta och vägledning på en och samma gång. Detta trots att man dels är oense om verkligheten bakom siffrorna. Och inte nog med det. Man är oense om vad som är vad i de presentationer som visar oss hur landet ligger.

Vad är egentligen vad?Vilka ska kallas öppet arbetslösa? Var går gränsen mellan långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet?
Hur redovisas sysselsättningsprojekten och tiden för dessa? Så har samtalen löpt från sida till sida utan att någon närmre definition någonsin gjorts.
När vi nu siktar mot valtider ser många av oss svenskar fram emot klarhet, men var finner man den?


Enligt nyheterna för ett år sedan, närmare bestämt måndagen den 5:e september 2005, frågade man sig på Nyheterna från Sveriges Radio Ekort, vad debatten för tiden fram till valet skulle innebära. Då, för ett år sedan, sa Göran Persson:
"Motsättningarna skärps, skiljelinjerna blir tydliga. Det tror jag är bra. Det har varit väldigt mycket tassande ett tag om en mjuk borgerlighet. Det här är en stenhård systemskiftespolitik av amerikanskt snitt och det är nog bra om folk får reda på vad det handlar om."


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

E Eklund