Teame2

Hur svårt kan det vara att vara arbetslös? Vad vet du om att förlora, söka och finna jobb? Tycker du att jobbsökning handlar om att aktivt göra egna yrkesval eller om att passivt vänta på att bli rekryterad av någon annan? Teame2 är en blogg om att klara sig i yrkeslivet. Om problemen på och utanför arbetsmarknaden. Vad hindrar oss från att lämnar de traditionella jobbsökningsmetoderna? Vad sägs om musik medan du besöker bloggen? Välj bland låtarna längst ner i höger marginal.

lördag, november 29, 2008

Anmälan på Af, kassakort, väntan och ersättning

Jag har ju bloggat en del om a-kassan tidigare. Nu tänkte jag fördjupa mig i ämnet en stund. Du vet väl t.ex. att det är på den första arbetslösa dagen som du måste anmäla dig på Arbetsförmedlingen? Där får du en blankett som heter "Anmälan om arbetslöshet". Var riktigt, riktigt noga när du fyller i blanketten, för om detråkar fattas uppgfter riskerar du att utbetalningen blir sådär försenad. Förseningar av det slaget kan du läsa mer om i ett tidigare inlägg: Hundra dagars väntan på a-kassan som värst.

För att du ska få din arbetslöshetsersättning snabbast möjligt, måste din a-kassa d.v.s. din arbetslöshetskassa, ha ett fullständigt underlag från dig. Observera att blanketterna alltid ska skickas in till din a-kassa! Och det är alltid du själv som ansvarar för att intyget är korrekt ifyllt. Du kan inte skylla eventuella brister på din arbetsgivare efteråt, så kontrollera noga att allt stämmer.

Lagen säger att du ska vara: arbetslös, arbetsför, oförhindrad att ta arbete, beredd att ta erbjudet lämpligt arbete och anmäld på den offentliga arbetsförmedlingen för att få lov att söka a-kasseersättning. Kom ihåg att begära ett arbetsgivarintyg för de senaste 12 månadernas arbete från din/dina tidigare arbetsgivare. Arbetsgivarintyget styrker hur du arbetade och fick betalt för jobbet du sedan förlorade. Även eventuell frånvaro under samma arbetsperiod ska antecknas, antingen på blanketten eller med hänvisning på ett separat intyg.

Anmälan om arbetslöshet är namnet på ansökningsblanketten när du söker ersättning av din arbetslöshetskassa. Om det sker förändringar medan du är arbetslös så använder samma blankett, men då liksom för att intyga din a-kassa att så en ändring har gjorts. Blanketten du använder är fastställd av AMS. Anmälan skickas in i samband med den första ansökan, därefter en gång per 12 månader, under hela den arbetslösa perioden. Anmälan ska vara a-kassan tillhanda i original.

Förutom Anmälan om arbetslöshet finns det några andra blanketter som är viktiga vid din nyanmälan av arbetslösheten; Arbetsintyg för företagare, Arbetsgivarintyg, Komplettering till arbetsgivarintyg. Precis när du har blivit arbetslös måste du göra en en så kallad nyanmälan. Sedan när du är arbetslös förväntas du göra en årsanmälan minst en gång per år. Och såklart, ifall några av de där uppgifterna du lämnade till a-kassan av någon anledning skulle ändras, så ska du omedelbart meddela din a-kassa det genom att göra en ändringsanmälan.

Efter några dagar, eller efter väldigt mycket längre tid (som i ett tidigare inlägg vittnar om) får du dina första kassakort hemskickade till dig. Du räknas som arbetslös från allra första arbetsfria dagen. Deg dagen då du gjorde din anmälan på Arbetsförmedlingen. Du fyller i kassakorten efter varje arbetslös period och skickar dem sedan till den förtrycka adressen på kassakorten. Det är du själv som väljer om du vill skicka in dem varannan vecka eller en gång i månaden.

Du måste ha skickat in dina kassakort för att du ska kunna få utbetalningen av din ersättning. Du får de första kassakorten hemskickade när du har anmält dig på arbetsförmedlingen. Det är superviktigt att du skickar in korten så snart båda veckorna på kortet är ifyllda. Räkna inte med att ditt eller dina inskickade kassakort behandlas förrän ditt ersättningsärende har handlagts. I samma utskick som din utbetalningsspecifikationen kommer fler kassakort och sen kommer de allteftersom.

Det finns en jättebra sajt bara om a-kassa.
Den är överskådlig, enkelt navigerad och lättbegriplig. CITAT: Det bästa med a-kassa är att du inte är tvingad till ett partipolitiskt program om du inte vill. Det finns flera arbetslöshetskassor som inte springer politikernas ärenden. SLUT CITAT
Där, liksom här, kan du välja just din arbetslöshetskassa: AEA, Alfakassan, SEKO:s a-kassa, Bensinhandlarnas a-kassa, Byggnads a-kassa, Elektrikernas a-kassa, FAK a-kassa, Fastighets a-kassa, Finansförbundet a-kassa, GS a-kassa, Hamnarbetarnas a-kassa, Handels a-kassa, HRF:s a-kassa, Metalls a-kassa, Journalisternas a-kassa, Kommunals a-kassa, Ledarnas a-kassa, Livsmedelsarbetarnas a-kassa, Lärarnas a-kassa, Musikernas a-kassa, Pappers a-kassa, Skogs- och lantbrukstjänstemännens a-kassa, SKTF:s a-kassa, Småföretagarnas a-kassa, ST:s a-kassa, SHA a-kassa, Sveriges arbetares a-kassa, Sveriges fiskares a-kassa, TAK a-kassa, Säljarnas a-kassa, Transport a-kassa, Unionens a-kassa

Här kan du läsa om vad som händer med din tjänstepension om du blir arbetslös.
Där kan du hämta information om tjänstepensionens efterskydd. T.ex. om du skulle insjukna under den tiden och bli långvarigt sjuk, gäller din sjukpension som om du hade arbetat.

Och du känner väl till inkomstförsäkringen? Med inkomstförsäkringen kan du behålla 80 procent av inkomsten även vid arbetslöshet. Tack vare den kan du bättra på pengarna i plånboken om du skulle bli utan jobb. Med hjälp av den kan du fylla på med upp till 80 procent av mellanskillnaden mellan din lön och den högsta nivån för a-kasseersättningen.

A-kassereglerna har genomgått en del lagändringar sedan regeringsskiftet. Den 2 juli 2007 trädde de förändringar av arbetslöshetsförsäkringen i kraft som regeringen hade beslutat om. Man ändrade reger som: Man tog bort möjligheten att begränsa arbetssökande till sitt närområde. Man kan inte längre förlänga sin ersättningsperod, den är max 300 dagar så den längsta perioden med arbetslöshetsersättning blir 300 dagar. (Med reservation för vissa undantag). Aktivitetsgarantin ersätts av det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb,- och utvecklingsgarantin. Och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har inte längre någon rätt till arbetslöshetsersättning. För att få ett extraarbete godkänt som bisyssla krävs nu att det har utförts under 12 månader vid sidan av ett heltidsarbete. Skyldigheten att anmäla ledigt jobb till arbetsförmedlingen tas bort.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetssökande, söka arbete, utländsk, utländsk bakgrund, inskriven, inskrivna, arbetsmarknadspolitiska åtgärd, Arbetsförmedling, Arbetsförmedlingen, gammalsvensk, gammalsvenskar, missnöjd, missnöjda, arbetsmarknadspolitik, Af, AMS, arbetsgivare, arbetsgivaren, arbetsmarknad, arbetsmarknadsutbildning, arbetsmarknad, arbetsmarknaden, långtidsarbetslös, långtidsarbetslösa, a-kassevillkor, a-kassevillkoren, AEA, Alfakassan, SEKO:s a-kassa, Bensinhandlarnas a-kassa, Byggnads a-kassa, Elektrikernas a-kassa, FAK a-kassa, Fastighets a-kassa, Finansförbundet a-kassa, GS a-kassa, Hamnarbetarnas a-kassa, Handels a-kassa, HRF:s a-kassa, Metalls a-kassa, Journalisternas a-kassa, Kommunals a-kassa, Ledarnas a-kassa, Livsmedelsarbetarnas a-kassa, Lärarnas a-kassa, Musikernas a-kassa, Pappers a-kassa, Skogs- och lantbrukstjänstemännens a-kassa, SKTF:s a-kassa, Småföretagarnas a-kassa, ST:s a-kassa, SHA a-kassa, Sveriges arbetares a-kassa, Sveriges fiskares a-kassa, TAK a-kassa, Säljarnas a-kassa, Transport a-kassa, Unionens a-kassa, lagändring, regering, regeringen, anmälan, anmälan om arbetslöshet, kassakort, kassakorten

Plusjobben, en fejkad räddningslina åt arbetslösa

Plusjobben var den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som regeringen Persson hittade på 2006 . En räddningslina som kastades ut till de långtidsarbetslösa som ett desperat försök att göra något radikalt med AMS innan Perssons mandatperiod var slut. Jobb som i viss mån var påhittade lösningar som att besöka äldre, ta promenader, följa med dem på läkarbesök och fika. Ett försök från den förra regeringen att finputsa arbetslöshetsstatistiken, eftersom de långtidsarbetslösa på papperet då såg ut att vara ute i arbete.

Visionen var att 20 000 långtidsarbetslösa skulle komma ut i plusjobb, men det blev inte så många. AMS hade stora problem med att få ut de långtidsarbetslösa i plusjobben. Bara strax över 4 000 hade kommit ut i april 2007 (och jag skrev mycket om den där trögheten på min blogg vid den tiden.)

LAS gällde inte.
Arbetsersättningen låg långt under lönerna i övrigt.
Trots att de arbetade i upp till två år så kunde man inte arbeta upp nya a-kassevillkor.
Skulle de få ett riktigt vikariat under den här tvåårsperioden så fick de heller inget nytt a-kassevillkor utan hänvisades fortfarande till plusjobbsreglerna.
Om man skulle råka insjukna under plusjobbsperiodenkunde man förlora tusentals kronor p.g.a. att den sjukpenningsgrundade inkomsten bestämdes baserat på plusjobbsersättningen och inte på den tidigare ersättningen som a-kassan är.
Och av de som väl kommit ut och fått ett plusjobb var det bara några få som lyckades få plusjobbet omvandlat till anställning efteråt.

Den offentliga verksamheten stod oftast som arbetsgivare på avtalet och vi ska ha i minnet att vid en enkätundersökning som gjordes för ett halvår sedan i en C-uppsats i Sociologi 2007:261 från Luleås Tekniska Universitet, CITAT: Plusjobb, språngbräda eller konstgjord andning? SLUT CITAT Där framgick att så många som 75 procent av plussjobbarna hoppats på att plusjobbet skulle leda till ett fast arbete. Förväntningar som beklagligt nog sprack för de flesta av dem.

Plusjobben startade för två år sedan och de nya regeringen bestämde att de skulle upphöra nu under hösten iår. Som längst fram till årsskiftet 2008. Ett plusjobb kunde alltså vara i två år, men de hade varken anställningstrygghet eller någon rätt till arbetslöshetsersättning när jobbet upphörde. Plusjobbarens skulle visa sina framfötter för en potentiell arbetsgivare som måste bedöma plusjobbarens förmåga och kvaliteter. En duglighetsbedömning baserad på diverse arbetsuppgifter som verksamheten egentligen inte ens behövde få utförda!?

Men så hette det förstås ine i presentationen.
CITAT: Från och med 2006 inrättas 20 000 Plusjobb i Sverige för deltagare med lång inskrivningstid på Arbetsförmedlingen. Jobben ska användas till kvalitetshöjande arbetsuppgifter som inte utförs idag och ska gå till personer som varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadsprogram i minst två år. SLUT CITAT

I en artikel publicerad den 6:e november 2008 i Helsingborgs Dagblad, HD CITAT: Vad betydde plusjobbet för dig?Jag fick in en fot på en arbetsplats och kunde visa att jag är en resurs som arbetsgivaren kan ha nytta av, säger Peter Forsslund. SLUT CITAT

Det verkade ju bra. Hur såg det ut på baksidan av samma mynt då? I SvD 26:e januari 2008 kunde man läsa om Värmlands Folkblad CITAT: Tidningen berätta om en man som när han var arbetslös för två år sedan hamnade i aktivitetsgarantin med 80 procent av sin lön, motsvarande 13 000 kronor i månaden före skatt.Ett plusjobb dök upp och han lovades samma ersättning när han gick ur plusjobbet som han hade haft före. Men förutsättningarna förändrades då alliansen efter valet sänkte ersättningsnivåerna till 65 procent. SLUT CITAT

Eftersom många personer drabbades av konsekvenserna av de otydliga ersättningsreglerna samt de så sällan infriade löftena, måste den nuvarande regeringen städa upp efter den förra.

CITAT: Regeringens plan att täppa till en lucka i reglerna berör mellan 7 000 och 8 000 personer som har ett plusjobb som de fick i stället för vara arbetslösa och ha så kallad aktivitetsgaranti med aktivitetsstöd. SLUT CITAT
Hördes på nyheterna i Sveriges Radio-Ekot onsdagen den 30:e januari 2008.

Plusjobben kunde naturligtvis vara en vitamininjektion för enskilda personer, det ska jag ine sticka under stol med. De som i-och-med plusjobben fått en chans att visa vilka de är och som fått erfara känslan av att vara behövda, hellre än att bara gå hemma och skrota med sin ersättning.

E Eklund

Läs även andra bloggares åsikter om plusjobb, plus-jobb, plusjobben, plus-jobb, plusjobbet, plus-jobbet, plusjobbare, plus-jobbare, plusjobbarna, plus, jobbarna, arbetssökande, söka arbete, utländsk, utländsk bakgrund, inskriven, inskrivna, arbetsmarknadspolitiska åtgärd, Arbetsförmedling, Arbetsförmedlingen, gammalsvensk, gammalsvenskar, missnöjd, missnöjda, arbetsmarknadspolitik, Af, AMS, arbetsgivare, arbetsgivaren, kvalificerad, kvalificerade, registrera, registrera sig, arbetsmarknad, arbetsmarknadsutbildning, arbetsmarknad, arbetsmarknaden, villkor, villkoren, möjlighet, möjligheter, funktionsnedsatt, funktionsnedsättning, långtidsarbetslös, långtidsarbetslösa, a-kassevillkor, a-kassevillkoren, sjukpenningsgrundad, sjukpenningsgrundade

fredag, november 28, 2008

Ny kampanj visade att AMS gamla metoder suger

Äntligen ramlade poletten ner! Arbetsmarknadsstyrelsen/AMS och Arbetsförmedlingen har tjurigt använt sig av gamla uråldriga navigeringsmetoder och tvingar fortfarande sina inskrivna att söka jobb enligt den så kallade matchningsmetoden. Men nu äntligen har de börjat justera sitt arbetssätt.
Den här veckan genomför nämligen Arbetsförmedlingen en nationell kampanj där man är ute på företag och letar efter jobb, de dolda jobben som aldrig anmäls till Arbetsförmedlingen.
CITAT Den här uppsökande verksamheten har visat att det finns ett behov av arbetskraft trots lågkonjunktur och tider med varsel. SLUT CITAT

Om de bara visste. De är så oproffsiga som inte ens vet hur man får jobb när man inte stämmer på pricken med arbetsgivarnas annonser och kravspecifikatoner. När man istället använder sig av direktkontakter och bygger egna kontaktnätverk som jobbsökare, så finner man jobben som aldrig någonsin annonseras eller anmäls. Så är det bara. För då ser arbetsgivaren dig, och funderar över vad du skulle kunna göra för nytta, samtidigt som de förstår att de slipper kostnaderna för en lång och uttdragen rekryteringsprocess. Att rekrytera ny personal är en kostsam process, och felrekrytering kan bli än mer kostsamt.

Nu har alltså Arbetsförmedlingen en kampanj, där jag tolkar texten som att Arbetsförmedlingen tar kontakt med företagen. Det optimala vore om du som jobbsökare själv fick verktygen att bedriva din egen jobbsökningskampanj. Och dessutom, om Arbetsförmedlingen såg till att det här gjordes jämt, med en viss regelbundenhet, för det går inte att bedriva en kampanj en vecka, och sedan gå tillbaka till det gamla systemet igen. Den här ny kampanenj visar ju att AMS gamla metoder suger.

Jag gratulerar till att Arbetsförmedlingen är på rätt väg. Man börjar navigera AMS i rätt riktning från regeringshåll. De här metoderna fungerar, det vet man av erfarenhet från den privata sektorn och projekt för långtidssjukskrivna inom offentlig sektor. Där har man konstaterat att jobbsökning och personlig marknadsföring genom kontaktsökande har hjälpt människor att få jobb sedan tre decennier tillbaka. Det jobb som passar honom/henne bäst och där hans/hennes unika förmågor kommer till sin rätt.

Under de trettio år som mina f.d. branschkollegor har praktiserat de jobbsökningsmetoder med vilka nu Arbetsförmedlingen bedriver en veckas kampanj, så har man statistik som visar att 70 procent får arbete. Arbetsförmedlingen brukar lyckas med att få ut ca 5-10 procent i arbete. De som arbetat med metodiken att söka jobb via kontakter, har lyckats få arbete oavsett hög,-eller lågkonjunktur. Det kan samtliga bolag vittna om som har använt arbetssätten. Jag är frustrerad över att det ska vara så himla svårt för beslutsfattarna bakom AMS att fatta. Handlar det om prestige, eller vad är det de håller på med?

E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om AMS, Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedling, Arbetsförmedlingar, söka jobb, jobbsökning, personlig marknadsföring, marknadsföra sig, kontekt, kontakter, kontaktsökande, kontaktnätverk, nätverk, nätverkskontakter, förmåga, förmågor, unik, unika, privat sektor, offentlig sektor, rekrytering, rekryteringar.rekryteringsprocess, rekryteringsprocesser, rekryteringsprocesserna, lågkonjunktur, högkonjunktur, metodik, metodiken, projekt, jobbsökningsprojekt, metod, metoder, jobbsökningsmetoder, jobbsökningsmetoderna

torsdag, november 27, 2008

110 dagars väntan på a-kassan som värst

Arbetssökande i min närmaste omgivning har beklagat sig över hur lång tid det tog innan de fick sina pengar från a-kassan. Så jag bestämde mig för att ta reda på lite mer om detta. Och titta vad jag fann.

Vi har trettiotre a-kassor i Sverige och det har visat sig att de har extremt varierande längd på väntetiden på arbetslöshetskassorna. Det kan få drastiska konsekvenser för de stackare som stämplar eller lyfter a-kassa. Den kortaste handläggningstiden var 36 dagar men den längsta 110 dagar när man kollade senast. 110 dagar, det är fyra-och-en-halv månad för sjutton. CITAT: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, granskar varje år hur lång tid som går från det att en person anmäler sig hos arbetsförmedlingen till dagen då den första utbetalningen från a-kassan görs. Enligt kassorna beror ökningen på ökad arbetsbelastning, till följd av de många nya regler som införts. Den som väntar på a-kassa får vänta allt längre. SLUT CITAT Det kunde man läsa i Blekinge läns tidning ,BLT 2008-09-16 Här får du information om de vanligaste begreppen inom arbetslöshetsförsäkringen.

Inte undra på att ungdomar är CITAT: Fast i ett utanförskap där man varken studerar, arbetar eller söker jobb. År 2006 fick 9,7 procent av de unga mellan 20 och 24 år och 8,3 procent av 18–19-åringarna socialbidrag, visar en ny lägesrapport från Socialstyrelsen. En större andel bidragstagare, 12,6 procent, finns bland dem som är födda utomlands.SLUT CITAT Även detta i BLT 2008-02-14 Blekinge läns tidning

Det är alltså IAF som granskar flödet för hanteringen och som undersöker hur lng tid det tar. Det är ganska spännande att ifrågasätta Arbetsöshetskassornas egen kontroll över hur lång tid det får lov att ta. Många av kassorna saknar rimlighetsmål och de har inte en aning om hur lång tid det i själva verket sedan tar innan vi svenskar får våra a-kassepengar. Hela 80% av a-kassorna saknar nämligen rutiner för att överskåda flödet och mäta handläggningstiderna av olika ärenden. Det är under all kritik tycker jag.

IAF: rapport i sin helhet hittar du här. CITATEnligt vad som framkommit inom ramen för detta uppdrag skiljer sig arbetslöshetskassorna åt vad gäller definitioner och ambitionen kring internt arbete gällande handläggningstider.SLUT CITAT Det kanske inte är så himla konstigt att tiden är olika lång, när de inte ens är eniga om vad man ska kalla handläggningstid. De tycks ha delade meningar om hur de definierar ordet, eller begreppet "handläggningstid". Några, d.v.s. mer än en tredjedel av kassorna säger att CITAT: handläggningstiden räknas från och med komplett underlag till utbetald ersättning alternativt avslagsbeslut på ersättningsansökan. Tolv arbetslöshetskassor uppger att de definierar handläggningstid som tiden från att de mottagit första handling till och med att ersättning betalas ut.SLUT CITAT

Vad lägger du själv i begreppet? Tycker du att det ska räknas A) från att du gett dem en komplett samling underlag tills du får pröjs, alternativt ett beslut där de låtit dig få veta vad de har kommit fram till? eller B) från det att de har fått den första handlingen ifrån dig och till dess att de har betalat ut din ersättning. Eller som i tredje alternativet som bara en endra av de trettiotre valt att gå på nämligen C) enligt definitionen "genomströmningstid"CITAT: vilket i tidigare rapporter från IAF har definierats som den totala tiden från anmälan på Arbetslöshetsförmedlingen till utbetalning av ersättning. SLUT CITAT

Man kan ju lätt räkna ut varför ingen av de andra vill praktisera C) alternativet. Då skulle de ju tvingas exponera hur lång tid det i själva verket tar. För det är ju som i sista alternativet du själv upplever tiden. Från det att du skrev in dig som arbetssökandetills du får pengarna. Fast de jag har talat med betraktar A) alternativet som det vanligaste och mest besvärliga.

Just det här med komplett innebär ju i verkliga arbetslöshetslivet att man först tar reda på exakt vad det är de vill ha. Du litar på den info du initialt hämtade från din a-kassa, såklart. Du hämtar intyg hos din forne arbetsgivare, läser och fyller i arbetstider m.m. Väl postat börjar det du räknar som din totala väntetid. Sen dröjer det, och dröjer, och dröjer men du hör ingenting. En dag ser du på nummerpresentatören att de har sökt dig, men ibland är det en gissning eftersom de kan ringa med dolt nummer.

Nu börjar du undra varför det tar sån tid? Så du ringer dem. Knapptryckningar, och får sitta i kö i uppemot en timma. När du väl kommer fram till din kontaktperson på a-kassan så berättar han/hon att det fattas underlag. Du måste komplettera med det och det. Du skickar det där på studs givetvis, i hopp om att nu kommer pengarna snart. Brevlådan blir välbesökt under en rad veckor framöver, men icke! Okej...ringa igen...telefonkö igen...men du tröttnar tillslut för du måste iväg på ett handläggarmöte på Arbetsförmedlingen. Sen ringer du igen och igen i tre, fyra dagar i rad, men utan att komma fram. En dag, efter fyrtio minuter då du alternerat mellan hörsnäckan och luren i handen, och ditt öra är alldeles varmt, rött och svettigt. Äntligen får du fatt på personen du sökte. Sorry! Nu ger de dig ett nytt svar på orsaken till dröjsmålet. Felet är givetvis ditt och bara ditt. Samma visa pånytt.

Du måste skicka in ännu fler dokument. Sagt och gjort. Postade papperen samma eftermiddag för du ville ju få klart detta en gång för alla. Och sen går du rastlöst omkring ungefär som den gamla seriefiguren Baltazar, fram och tillbaka, fram och tillbaka och väntar. Tillslut får du veta: Nej. Ingen a-kassa. Även denna gång är orsaken till dröjsmålet uteslutande ditt för du hade glömt fylla i den och den rutan på den allra första blanketten du skickade dem. I det läget blir man upprörd, inte sant? Javisst. Och så undrar man ju; kunde de inte ha klämt ur sig detta vid något av de andra tillfällena du varit i kontakt med dem? Tittade de inte på den första blanketten vid ett tidigare tillfälle, undrar du? Till svar får du "Vi går aldrig igenom och detaljkontrollerar handlingarna förrän vi har fått in alla handlingarna vi ska ha in."

Om du tillhör Akademikernas erkända arbetslöshetskassa så uppger dessa att CITAT:kassans målsättning är att den sökande skall få ersättning utbetald senast 31 dagar efter anmälan på Arbetsförmed-lingen. I praktiken innebär målsättningen att ärende-handläggningen skall påbörjas inom tio arbetsdagar. CITAT Ambitiöst! Tänk om fler a-kassor kunde resonera sådär.
När vidtar arbetslöshetskassorna åtgärder för att korta handläggningstiden? Vill de att det ska ta tid? När IAF inspekterade a-kassorna, svarede man att skälen till förseningarna var följande:

regeländringar
kompletteringar/bristfälligt underlag
komplexa ärenden
Fiskeriverkets beslut
utbildningar och konferenser för kassans personal
driftstopp
störningar och systemuppdatering
sjukfrånvaro och annan oplanerad frånvaro
semesterperiod
hög arbetslöshet för kassans medlemmar
informationsutbyte med Försäkringskassan

Både punkt 2. och 3. kan ju vara "ditt" fel s.a.s. och punkt 4. får vi hoppas bara påverkar "Yrkesfiskarna", Sveriges fiskares arbetslöshetskassa SFR CITAT är den gemensamma organisationen för Sveriges yrkesfiskare som består av 27 lokalavdelningar från Haparanda till Strömstad, representerar yrkesfiskarna i vårt avlånga land. SLUT CITAT

Det innebär att de övriga åtta orsakerna på listan, faller på a-kassorna generellt. Man säger därmed att regeländringar, komplexa ärenden, utbildningar och konferenser för kassans personal, driftstopp, störningar och systemuppdatering, sjukfrånvaro och annan oplanerad frånvaro, semesterperiod, hög arbetslöshet för kassans medlemmar, informationsutbyte med Försäkringskassan, är som de ser det anledningen till att vi fått vänta. De har problem! Förklaringarna från kassornas sida är lite diffusa, och ingenstans framgår vem som ansvarar för problemen, eller när man tänker ta tag i dem och åtgärda bristerna.

E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetsförsäkring, arbetslöshetsförsäkringar, handläggningstid, handläggningstiden, handläggningstider, handläggningsplan, handläggningsplaner, återkrav, återkraven, återkravet, belopp, beloppet, utbetalning, utbetalningar, avstängning, avstängningar, anmäla, anmälan, avanmäla, avanmälningar, arbetslöshet, arbetslösheten, a-kassa, a-kassan, a-kassor, arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassan, Arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassor, ersättning, ersättningsperiod, karens, karensdagar, omprövning, kassakort, kassakortet, kontroll, kontroller, grundbelopp, grundbeloppet, grundvillkor, grundvillkoren, villkor, villkoren, inträdesvillkor, inträdesvillkoren, underrättelse, underrätelsen, utförsäkrad, utförsäkrades, utförsäkra, återbetalningsskyldig, återbetalningsskyldighet, återbetalningsskyldiga, överklaga, överklagan, överklagade, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF

Arbetslöshet, begrepp och lite fakta

På den här bloggen skriver jag ju om landets arbetslöshet och sådant som berör ämnet. Med viss kritik ifrån en flitig besökare på bloggen, fick jag förståelse för att de uttryck jag använder, kanske inte är helt enkla att förstå. Jättebra att folk talar om vad jag behöver förbättra. Så jag ska förklara några saker.Det handlar inte om att underskatta kunnandet, men ibland kanske man har en bild av betydelsen till ett ord, men kan inse att någon annan har en annan bild av innebörden i samma ord.

Därför har jag letat upp en, som jag tycker jättebra sajt när det gäller att ta reda på betydelsen av de där samlingsbegreppen man använder i arbetslösetsdiskussioner. Jag ska visa fler exempel på bra ställen att hämta mer info på. Du klickar vidare på den undersrtukna texten.

Arbetslösheten mäts numera inom åldersintervallet 15-74 år. Det är det officiella arbetslöshetsmåttet enligt EU:s förordningar och det inkluderar även heltidsstuderande som söker arbete, vilket det inte gjorde tidigare. Förr räknade man från 16år till 64år men det ändrades till EU-standard i augusti 2007 och man började mäta från15 till 74år istället?

Arbetslösa är personer som inte har ett arbete men som kan arbeta och söker arbete. Dessa mäts ofta som andel av den totala arbetskraften, vilket jag tycker är konstigt. Varför mäter man inte i förhållande till den alla landets människor t.ex. i åldrarna 15-74? Är det inte sådär de flesta tror att man menar när man exempelvis säger att vi har ca6,5% arbetslösa i Sverige? Resonerar jag fel när jag tänker att det blir jättekonstigt att ta arbetslöshet i förhållande till arbetskraften, när arbetskraften, som nu, minskar? Färre arbetande= mindre arbetskraft och sen ska arbetslösheten mätas av andelen total arbetskraft. Då blir det ju helt andra värden så att siffrorna slår i taket. Eller?

Konjunkturinstitutet KI, gav mig svaren. CITAT År 2007 hävde regeringen ett tidigare beslut avseende hur den svenska arbetslösheten ska redovisas. År 2007 uppgick arbetslösheten enligt den nya definitionen till 6,2 procent.

Arbetskraft är summan av sysselsatta och arbetslösa. Läs SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) 15-74 år

Genom att klicka på följande rubrik får du fram fakta om begreppet arbetslöshet.

CITAT En person räknas som arbetslös om denna:

inte är sysselsatt.
kan börja ett arbete inom 14 dagar
har aktivt sökt ett arbete under de senaste 4 veckorna eller inväntar att börja arbete inom tre månader efter mätveckan. SLUT CITAT

På www.ekonomifakta.se finns enkel, tillgänglig information om Sveriges ekonomi och företagsamhet. Klicka här och läs om Ekonomifakta där du kan hämta fakta om jobben, företagandet och tillväxten. SLUT CITAT Den svenska ekonomin är ett kretslopp som hela tiden producerar välfärd. När ekonomin växer kan välfärden öka för alla.SLUT CITAT

Sen hittade jag den här underfundiga informationen om Ekonomifakta:
CITAT Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter.Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. SLUT CITAT En lite smårolig slutkläm, inte sant? Åsikterna får du stå för själv!

Likaså läser vi om finanskrisen och begriper att den påverkar arbetslösheten men kanske undrar: Vad är finanskrisen? Klicka då på den här texten.
Hoppas att detta var till nytta.

E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om åldersintervall, åldersintervallet, ålder, åldrar, åldrarna, regeringen, regeringens, regering, arbetslösheten, arbetslöshetens, arbetslöshet, arbetslös, arbetslösa, arbetslösas, Ekonomifakta, Svenskt Näringsliv. svenskt näringsliv, näringslivet, information, informationen, info, åsikt, åsikten, åsikterna, sysselsatta, sysselsatt, sysselsättning, sysselsättningen, företagsamhet, företagande, företagandet, företag, företagare, tillväxt, tillväxten, arbetskraftsundersökning, arbetskraftsundersökningar, Konjunkturinstitutet, KI, EU-standard, EU, EU:s förordningar, heltidsstuderande, studerande, arbete, söker arbete, arbeten,

onsdag, november 26, 2008

Arbetslöshetsdebatten jag för

Den är nere på individnivå såklart, den debatt som jag för. Vad får mig att skriva så mycket om detta då? Som svar på det svarar jag såhär:

Eftersom jag är övertygad om att en jobbsökningsmetodik som utgår ifrån den enskilde individen är det allra bästa sättet att komma tillrätta med arbetslösheten, så fortsätter jag. Nästa fråga; hur länge ska jag hålla på med den här bloggen då? Det vet jag inte, men jag skriver tills någon av experterna kring de som bestämmer över AMS inser att det jag föreslår skulle kunna fungera.

Även om jag är galen som tror att någon ska få en tankeställare och reflektera över något av det jag bloggar om så fortsätter jag. För på fullt allvar är min förhoppning är att man ska ta vara på de metoder som ju faktiskt har använts i många år inom karriärrådgivning, och outplacementbranschen. Tyvärr är det fortfarande alldeles för få som känner till vad de här aktörerna gör. De som vet är huvudsakligen fackföreningsfolk, och personer som någon gång själva varit berörda av de här insatserna samt personalchefer och andra makthavare i organisationer som varit den betalande beställaren av de här uppdragen. Allmänheten, de som inte känner någon som fått sån där rådgivning eller coachning, de har väldigt dålig koll på vad de här karriärrådgivarna, och outplacementkonsulterna gör tror jag.

Det kanske finns, fast jag inte känner till det, men jag saknar ett bra beskrivande samlingsnamn av de här företagen och deras tjänster. Det är ganska problematiskt att överbrygga de olika bolagen med en enhetlig beskrivning tycker jag. Gemensamt är nog ändå att de arbetar med människor i förändring. Positiv eller negativ sådan. Det kan handla om personal som berörts av omfattande bolagsfusioner och förvärv, av nedläggningshot eller till och med nedläggning. Alltså kan mina f.d. branschkollegor som jag saknar ett bra samlingsnamn på, vara delaktiga vid riktigt tunga organisationsprocesser likaväl som fluffiga karriärprogram för medarbetare som vill söka sig vidare inom eller utanför organisationen.

Ibland är de med genom en hel omstrukturering. Med hel menar jag från början till slut. Från ett nuläge till ett optimalt slutmål. Optimalt för alla parter i organisationen. Vid en nedläggning t.ex. så det kan handla om att först utbilda och handleda cheferna så att de sköter det hela med moral, etisk och lagenlig korrekthet. Vissa outplacementföretag strukturerar upp nästan allt som ska ske i organisationen vid ett omställningsprojekt.

Inledningsvis har de ett finger med inför uppsägningsförhandlingar med facken, förfarandet vid varsel, där de rekommenderar ledningen och fackombuden att göra si eller så för att få en så smidig effekt som möjligt. Outplacementkonsulterna kan då ge råd som baserats på andra organisationers tabbar, så att man inte begår samma misstag här. Tabbarna kan vara turordningssystem som frångåtts eller kraftiga reaktioner på arbetsplatsen p.g.a att man sagt "fel" saker från chefshåll eller hållt inne med information som varit nödvändig. Otydligheten skapade missförstånd i arbetslagen, som spred sig till oro och så småningom fick oanade konsekvenser. Av motsvarande skäl kan de t.o.m. rekommendera mediakontakter och vad som ska kommuniceras utåt, för att ge en rättvis omvärldsbeskrivning av det som sker.

De kan vara med och supportera och chefen inför det "svåra samtalet" när någon ska sägas upp, så att det görs sjysst och riktigt. Därefter är de ofta med och presenterar för de fackiga representanterna vad man från ledningshåll har tänkt hjälpa de uppsagda med i samband med och efter uppsägningen. Facken och ledningen enas helst först om vad som ska erbjudas de anställda som sägs upp. Allt för att sköta det hela snyggt och professionellt. Då kan mina f.d. branschkollegor vara med och ta fram ett "smörgåsbord" av insatser.

Ofta erbjuds de uppsagda möjlighet till yrkes,- eller kompetensutveckling efter uppsägningstillfället. Därtill får de individuell stöttning med att göra sin presentation och sitt CV, att knyta kontakter för att via dessa söka och finna arbete. Outplacement heter egentligen den tjänst som chefen köper till de anställda vid övertalighet. Tjänsten som gör att den uppsagde får precis den stöttning som kvävs för att själv klara av att marknadsföra sig och lyckas med att komma vidare i arbetslivet.

Det är företaget som sagt upp individen betalar prislappen på "smörgåsbordets" alternativ och det är de här insatserna som presenteras i media vid en pressrelease. Det har du säkert hört på nyheterna vid större nedläggningar. Förutom tjänsten outplacement som karriärutvecklingssupport, brukar man låta några några utbildningsföretag komma med förslag på lämpliga kurser m.m. Bolaget som säger upp, visar sin goda vilja mitt i eländet genom att exponera sitt samarbete med outplacementföretaget samt en rad rekryteringskanaler och även olika bemanningsföretag. Ja, en lång rad alternativ föreslås ofta vid sådana övertalighetsprojekt. Allt detta finns på "smörgåsbordet" och de uppsagda förväntas sedan välja själva såklart.

Emellanåt tar TRR, som är en stiftelse baserad på ett kollektivavtal, hand om tjänstemännen medan ett privat outplacementföretag arbetar med alla de övriga, d.v.s med samtliga medarbetare som blivit övertaliga. TRR och outplacementföretaget arbetar då i paralellt i samma projekt. Det är f.ö. så jag har lärt känna TRR:s arbetssätt och de båda grundarna till Antenn Samarbetspartner, det företag som jag började min outplacementkarriär i, de hade gjort metodmaterialet och utformat arbetsverktygen till just TRR.

Vid de här gigantiska övertalighetsprojekten har outplacementbolaget ansvaret för individstödet i form av en outplacementcoach och eller outplacement/karriärrådgivning för grupper. De arbetar helt fristående från bolaget som beställt tjänsten. Individen ska kunna lita på att samarbetet är helt och hållet för hans eller hennes skull. Tlläggas bör: Många outplacementföretag arbetar exakt av den anledningen i uppdraget med start först efter själva uppsägningstillfället. De är inte delagtiga i det ovan nämnda och absolut inte vid diskussioner om vem som ska sägas upp o.s.v. De vill absolut inte ha den forne arbetsgivarens utlåtaden utan koncentrerar sin insats på individen som sagts upp.

Förr var denna outplacementtjänst tillägnad excecutives och högre chefer. Andra med de högre cheferna + tjänstemän. Ytterligare andra tar uppdrag med alla medarbetarna, och inte bara tjänstemännen. Självfallet finns det outplacementföretag som inhyser alla dessa kategorier under sitt tak, med reservation för anpassningar som olika lokaler e.t.c. eftersom de olika kategorierna har lite olika storlek på prislappen.

De, liksom jag saknar ett beskrivande samlingsnamn på, kan arbeta som strateger för att styra upp en organisation som farit illa p.g.a aktiekursras eller p.g.a. interna stridigheter och konflikter i ledningsgrupper. Andra kan uteslutande fokusera det positiva som sker i organisationer och därmed bara ta uppdrag av den karaktären. Det är karriärprojekt och inte outplacement. Organisationer på uppåtgående där personalchefer vill satsa på medarbetarna. Genom att erbjuda karriärutveckling och kompetensutveckling så att medarbetare kan klättra vidare på "karriärspaljén", uppåt eller i sidled, så främjas den interna rörligheten. Många personalchefer föredrar att säga karriärspaljé framför karriärstege, just av den anledningen att man inte måste klättra bara uppåt för att utvecklas inom en organisation. Åt sidan eller nedåt kan ju vara det bästa för någon.

Många av de här företagen har funnits i 25-30 år nu. TRR och flera av andra av nina f.d. branschkollegor arbetar med metodmaterial som metodutvecklats och finslipats allteftersom man funnit dem framgångsrika eller har behövt förbättring. Metoder som har visat sig fungera, inte bara på TRR, där man liksom hos de andra aktörerna får ut ca.70% av de jobbsökande i arbete.

Många av outplacementförtagen bistår uteslutande uppsagda tjänstemän och man befattar sg inte med övria medarbetare. Men för den sakens skull fungerar metodiken på alla medarbetare ifrån såväl privata som offentliga sektorn. Och inte bara långtidsarbetslösa som blivit övertaliga utan såväl långtidssjukskrivna som långtidsarbetslösa. Trót eller ej! Detta inklusive de skaror arbetssökande som Arbetsförmedlingen tidigare har klassat som "icke arbetsföra".

Jag blir så upprörd över deras terminologi och språkbruk. Det finns ingen som är "icke arbetsför" som jag ser det. Precis som jag skriver på bloggens topp, alla människor innehar en fantastisk förmåga att lyckas. Och vad menar jag då med det? Jo, att alla, oavsett yrkes,- och levnadshistoria kan få ett arbete som passar just honom eller henne. Ett jobb som passar som hand i hanske och är anpassat efter individens unika förmågor och kvaliteter.

Alla kan söka jobb enligt den här sedan decennier tillbaka beprövade metodiken som jag talar om. Det har visat sig att 70% får det arbete som stämmer bäst för just den personen. 70% av alla! Detta inkluderar givetvis nysvenskar, långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna samt de över 52 år. D.v.s. alla de som har svårare att få jobb med de traditionella jobbsökningsmetoder. Metoderna som Arbetsförmedlingen beklagligt nog envist fortsätter med, de fungerar sämre för dessa grupperna. Det vet vi. Titta bara hur få som kommer ut i arbete genom Arbetsförmedlingen. Att matcha personer som inte stämmer medarbetsgivarnas efterfrågade profiler och vars motsvarighet inte heller finns i en enda annons. De blir över vid matchningarna. De blir liksom över, och ingen på Af vet hur man ska få ut dem i arbete så de ordnar en massa lekskoleliknande aktiviteter för att göra någonting.

Vi som har erfarenhet av de moderna verktygen, vi vet att 70% får jobb och att alla sökgrupper kan söka jobb såhär. Att jämföras med Arbetsförmedlingens inskrivna där färre än 30% får jobb.Vi vet att även de "svårare" grupperna lyckas, visserligen med den enda avgörande skillnaden att det tar något längre tid än för dem. Förklaringarna till detta är givetvis många, men det främsta skälet kanske ändå är att deras själkänsla att söka jobb är låg. Deras självkänsla behöver inte vara låg i andra avseenden. Det är bara just när det gäller att driva sin egen jobbsökningsprocess genom att själv knyta kontakter. Självkänslan att vara sin egen frontfigur eller sin egen marknadskontakt. Den självkänslan kan vara låg till en början, men den kan bli bättre. Alla kan växa i sin egen roll, med rätt förutsättningar.

Många långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna undrar om de duger. Avslag på avslag med Nej! efter Nej! efter Nej! från arbetsgivarna. Såklart man kan bli osäker. En osäkerhet som inte blir bättre av Arbetsförmedlingens bemötande. Jag har varit i kontakt med ett stort antal människor från dessa grupper och flera har diskret beklagat sig över handläggares von-oben-stil. Ett negativt förhållingssätt har beskrivits. Det förekommer att handläggare pressar på och pushar på ett sätt som gör att även den mest självsäkre kan tappa sin gnista. Flera har hört av sig till mig och berättat om taskiga attityder. Exempelvis kune man mötas av en onödigt nedvärderande ton per telefon när man inte sökt de jobb de valde ut. Och en man sa nyligen att han upplevde en viss sarkasm då han fått höra av handledaren att "Nej, det där jobbet är det verkligen ingen idé för dig att söka. Och: "Sådana jobb kan du inte ens drömma om, det förstår du väl." Underförstått "du som har passerat 55 och har en yrkesskada som begränsar dig, du skulle misslyckas om du försökte."

När de sitter på Arbetsförmedlingen med matchningsprofiler och försöker pussla ihop arbetsgivare med sökande, så finns det alltid människor som inte riktikt passar i mallen. De som tydligt sticker ut i sina kompetenser, egenskaper eller personlighet och har lite udda förmågor på så vis. Och de som i betraktarens öga fattas, eller har begränsade kompetenser, egenskaper och personlighet och som på så vis inte har fullt så påtagliga förmågor. Men det betyder inte att några är bättre eller sämre än de andra, även om Arbetsförmedlingen utgår ifrån sådan klassifisering.

Om AMS hade arbetat med utgångspunkt från individers styrkor istället för som ni ifrån svagheterna, , så hade deras arbetslöshetsstatistik förbättras rejält. För goda egenskaper har alla om man bara vill se det
Min vision är att de en dag kommer de att inse hur rätt jag hade. (hi hi)

Medan jag strider här nere på gräsrotsnåvå har Europas höjdare tagit krafttag om ekonomikrisen. Europaparlamentet har ställt krav på europeiska åtgärder i finanskrisen. Det uppgav Europeiska rådet enligt Europaparlamentets informationskontor i Sverige. Läs hela pressmeddelandet från 2008 10 21 därEU-kommisionen presenterade sina idéer.
CITAT På onsdagen kom EU-kommisionen med det förslag till stödpaket som man hoppas ska rädda jobb och tillväxt i den lågkonjunktur med finanskris som Europa är inne i. EU-kommisionen ska diskutera med finansministrarna nästa vecka. SLUT CITAT Läs artikeln i sin helhet publicerad av Svt-Västnytt 26:e november.

E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europaparlamentets, EU- kommission, EU- kommision EU-kommissionen, EU- kommisionen, krav, kraven, kravet, personalchefer, personalchef, chef, chefer, makthavare, makthavaren, organisationer, organisationerna, förändring, förändringar, övertalighet, övertalighetsprojekt, rådgivning coachning, stöttning, outplacementbranschen Jobbsökningsmetodik, jobbsökning, åtgärder, åtgärderna, finanskrisen, finanskris, metodik, metodmaterial, blogg, bloggen, bloggar, fackföreningsfolk, fack, facklig organisation, fackföreningar, fackföreningen, AMS; AF, Af, Arbetsförmedlingen, arbetsförmedlingarna, information, media, medierna, massmedia, kontakterna, kontakter nyhet, nyheterna, uppsagd, uppsagda, kompetensutveckling, kompetens, karriärutveckling, utbildningsföretag, utbildning, kollektivavtal, informationskontor, informationskontoren, kollektivavtalen, stridigheter, konflikter, nysvenskar, nysvenskarna, långtidsarbetslösa, nysvenskar, långtidsarbetslöshet, långtidssjukskrivning

tisdag, november 25, 2008

Arbetslöshetsprognoser

Konjunkturinstitutets arbetslöshetsprognoser

Måndagen den 24:e november svarade finansminister Anders Borg (m) på frågan om vad regeringen kommer att göra med anledning av KI:s arbetslöshetsprognos. (Se protokollet till interpellationsdebatterna.) CITAT Sysselsättningen minskar nästa år, framför allt i industrin, och arbetslösheten stiger under prognosperioden, från 5,9 procent i år till 6,7 procent 2010. SLUT CITAT

Illavarslande prognoser, som väntat. Lågkonjunkturen kan vi ju inte påverka och det gör att många slår ut med armarna och menar att det inte finns något vi kan göra åt arbetslösheten heller. Det ekonomiska läget bidrar till att det inte finns några lediga jobb att erbjuda, säger man.
Och så pekar man på alla fel och brister i alliansens beslut som en förklaring till problemen. Nonsens.

Arbetslöshetsproblemet började redan under den förra regeringens mandatperod. Ett problem som den nuvarande regeringen fick i knät, och som de har gjort allt för att ta hand om. Jag törs inte uttala mig om hur an har skött det, men jag törs uttala mig om AMS förbättringspotential.

Se till att ge alla arbetssökande moderna jobbsökninsverktyg så att alla, oavsett förmåga och jobbsökningshinder får en rättvis chans att marknadsföra sig. Om AMS och Af hade utgått ifrån att ALLA är "anställningsbara" om man bara anpassade sökmetoderna efter den enskildes behov och förmågor, skulle många, många fler få arbete.

Det är tröstlöst att söka de annonserade jobben om man har särskilda behov eller har varit arbetslös länge. Hjälp dem istället för att klassa dem som "icke anställningsbara", som AMS envisas med att göra. Ge dem, och alla andra som sticker ut lite ifrån den klassiska jobbsökningsmallen, en mölighet att få visa vad de kan, vill och klarar att arbeta med.

Istället för att fokusera på det negativa med en lågkonjunktur borde vi väl försöka göra de allra bästa arbetsmarkadsinsatserna? Vad hindrar regeringen att ta krafttag om AMS och kräva att man gör mer. Jag menar mer än de punktinsatser som "lördagsöppet" och "öppet hus-kampanjer" för att matcha arbetsgivare och arbetssökande som man försöker förföra marknadsaktörerna med?

Många års AMS-förfall, under förra regeringens styre, är svårt att häva, såklart. Men att göra tappra försök genom att lägga till små trevliga "träffar" på Arbetsförmedlingen, som vi sedan ska applådera och säga: "Åh, vad de är duktiga på Arbetsförmedlingen som försöker ordna trevliga möten mellan sökande beslutsfattare". Naturligtvis är det bra att man gör sådant, men den servicen ska vara en självklarhet och inte en kort blänkare någon gång emellanåt.

Vad häner om arbetslösheten stiger ännu mer? SEB gör sin årliga konjunkturbedömning:
CITAT Slår regeringens prognos om en arbetslöshet på över 9 procent in kommer de offentliga finanserna försvagas rejält och vi får underskott. SLUT CITAT Detta sa KI:s chef Mats Dillén i en TT-intervju som publicerades i SvD 17 november 2008. KI efterlyser expansiv finanspolitik.

Konjunkturen kan givetvis vända, men det är väl knappast troligt att det vänder till det bättre igen. För inte så länge sen talade vi om högkonjunktur. Minns ni vad man sa förra året? CITAT Starkaste arbetsmarknaden sedan slutet av 1980-talet. SLUT CITAT Det kunde man läsa i Privata Affärer 2007-05-08 där SEB-ekonomerna Klas Eklund och Håkan Frisén beskrev det dåvarande läget.

Ja, jag tjatar om det här med individanpassning av jobbsökningsmetoderna på Af. Jag tjatar om att sprida kunskap om personlig marknadsföring, och jag upprepar och upprepar att vi måste börja visa jobbsökande hur man etablerar egna kontakter och hur man skapar skräddarsydda nätverk. Jag strider för den här frågan.

E Eklund
Läs även andra bloggares åsikter om matchning, matchningsarbete, matchningsarbetet, arbetslöshet, arbetslösheten, rapport, rapporten, Konjunkturinstitutet, KI, interpellationsdebatt, debatt, debatter, interpellationsdebatterna, prognos, prognoser, prognosperiod, prognosperioder, lågkonjunktur, arbetslös, arbetslösa, arbetslöshetsdebatt, arbetslöshetsdebatten, politik, politisk, påverka, påverkan, jobbsökning, jobbsökningshinder, jobbsökningsmall, jobbsökningsmallen, negativ, negativa, positiv, positiva, icke anställningsbara, icke anställningsbar, anställningsbara, anställningsbar, AMS, AF, Af, Arbetsförmedlingen, arbetslöshetsprognos, arbetslöshetsprognoser